Vad hände med målgesterna?
"Miljoner barn i Norrköping och Parma sågs med högerarmen uppsträckt hoppa upp i en luftpiruett då bollen letat sig in i nätmaskorna och genast följde även landslagskollegorna med. Kennet Andersson blev värlsberömd för ”skotten i Dallas”-rörelsen, Henke Larsson räckte tunga och Limpar utvecklade en slags ”skoputs”-ceremoni."
Häromdagen såg jag Tomas Brolin komma gående på Sibyllegatan på Östermalm. Tomas är mannen som av många kommer att bli ihågkommen som en av landets främste tekniker någonsin. Precis som majoriteten av svenska folket minns vad de gjorde dagen då meddelandet om att Palme sköts eller när planen kraschade in i WTC 11:e september, så kommer nog många ihåg den enorma känslan av fasa som for genom kroppen, då bilderna med Brolins kroppstyngd (som visserligen bara utgjorde 40% av hans nuvarande dito) över hans felvinklade fot, rullade ut i ultrarapid från ett vinterkallt Råsunda.
Jag kommer att minnas honom för ”snurren”.
Mexikanen Hugo Sanchez är, mig veterligen, den förste fotbollsspelaren som utvecklade en personlig målfirande-ritual – frivolten. Förvisso har den enkla saltomortalen utvecklats rejält till dags dato, med Julius Aghahowas multipla voltorgie, men Hugo skapade något som sedan blev något av ett måste för varje målgörare med självaktning. Klinsmann levererade den glidande buklandningen, Roger Milla skapade hörnflaggs-dansen, Bebeto drog med hela laget på en kollektiv vaggnings-ritual och Tomas Brolin skapade ”snurren”. Miljoner barn i Norrköping och Parma sågs med högerarmen uppsträckt hoppa upp i en luftpiruett då bollen letat sig in i nätmaskorna och genast följde även landslagskollegorna med. Kennet Andersson blev värlsberömd för ”skotten i Dallas”-rörelsen, Henke Larsson räckte tunga och Limpar utvecklade en slags ”skoputs”-ceremoni.
Genast började det från ekonomer och beteendevetare talas om att firandet efter målen nu var en del av spelarnas varumärke och att man borde kunna ta patent på sin rörelse. Agenter uppmanade sina uppdragsgivare att komma på sin egen individuella gimmick som kunde höja lönecheckarnas värde. Stylister, danspedagoger och designbyråer kopplades in för att skapa den där unika gesten som skulle garantera målgöraren en plats i fotbollsmagasin världen över. Även ett trist tyskt tåfis-mål kunde nu få en gudomlig glans kring sig genom ett spektakulärt firande. Publiken kom till arenorna för att se spektakulära målgörar-riter.
Men snart började problemen. De så kallade ”Mee too”-produkterna – kopiorna – började skapa oreda i målfirande-världen. Vem minns exempelvis vem som först drog tröjan över huvudet i syfte att exponera en t-shirt med text på – för inte var det Ijeh i alla fall? Vem minns vilket afrikanskt lag som var först med att dansa runt målgörarens tröja, när alla andra lag härmades? Vet Guliganerna om att Lasse Nilssons tänkar-gest då han firade sin balja, är en ohederlig plankning av Thurams VM-original från 1998? Och när vår egen Kenneth Gustavsson på Vångavallen 2001 bara kopierade Zlatans flygplan, satt man och undrade om killen egentligen insåg vilken tjuv han var?
Samtidigt började publiken uppskatta charmen i de spontana och icke-repetitiva glädjeyttringarna. Beckhams och Maestros impulsiva tröjkyssar mot Argentina respektive Djurgården och Anders Svenssons oöverlagda kaosmönster efter den berömda frisparken, tog plötsligt målfirandet tillbaka till basic. Niklas Skoog, som inte kört sin ”fallande lövet”-målgest sedan mitten av nittio-talet, skapade en engångs-gest med en ”13 rätt på tipset”-undertröja, som en världslig motvikt till forwardkollegans bibliska texter. Helt plötsligt ville tidningarna hylla charmen i det impulsivt euforiska. Samtidigt blev det lite pinsamt att ha en målgest som man ändå inte fick utrymme att använda. Vem minns exempelvis att Mats Lilienberg 2001 hade ett målfirande som gick ut på att han glatt rusade mot Lee Baxter, när han bara fick utföra proceduren tre gånger?
Det känns som om Brian Laudrups geniala divan-position mot brassarna är gesten som var så genial att den samtidigt innebar döden för post-målproceduren. För vem fan kan överträffa den..?
