Träningsrapport
Kall kallare kallast. Tre ord som beskriver både redaktör Kjelldéns tår och Niklas Skoogs avslut på tisdagens träning.
Vindstilla och blå himmel. Högtryck över Malmö. Iskallt men vackert.
Dammarna i Pildammsparken hade frusit på sina ställen och charterfåglar från Ryssland kalasade på dagisbarnens brödbitar när er redaktör och hans gode vän travade förbi. Samtidigt sprang 24 fotbollspelare från Malmö FF ut på konstgräsplanen för dagens andra träningspass. De var väl påpälsade.
Lagom till redaktörens ankomst delade Palmér upp i två elvor och spelarna fick reda på att de skulle spela match 2x35 minunter. Så här ställde de upp:
Västar
Daniel Pode
Mattias Asper - Daniel Majstorovic - Billy Berntsson - Joseph Elanga
? - Jocke Nilsson - Hans Mattisson - Erik Johansson
Bovar Karim - Andreras Yngvesson
Utan västar
Lee Baxter
Matias Concha - Jussi Nuorela - Johan Guiomar Nilsson - Kristoffer mågonting...
Provtränande nigerian - Olof Persson - Magnus Erlandsson - Alexander Malmström
Niklas Skoog - Marcus Rosenberg
Driss El Asmar bytte av båda målvakterna med jämna mellanrum.
Felvänd! Felvänd!
Köpelaget Malmö FF hade alltså inget av sina TVÅ nyförvärv på planen men det var underhållande ändå. Till en början höll matchen ett lågt tempo men efter att magistern rutit lite så ökade tempot och intensiteten.
Det märks att decemberträningen känns viktigare för vissa spelare än vad den gör för andra. Säkra kort som Niklas Skoog och Daniel Majstorovic kan ta det ganska lugnt medan U-spelarna som slåss om ett par lärlingsplats måste ge järnet och visa tränarstaben att det är just de som ska få chansen. Sedan finns det spelare som provtränar och de måste också ha en hundraprocentig inställning.
Felvänd! Felvänd!
En av dagens provspelare en ytterback som lämnade många frågetecken i anteckningarna. Inte för sitt spel som överlag var stabilt. Men vem var han? Palmér sade Kristoffer vid laguttagningen och det hette han kanske. Himmelrikets läsare får hjälpa oss...
Det fanns också en nigerian på plats som enligt vaga uppgifter är arton år och MFF fick tydligen tips om honom av samma person som en gång tipsade om Peter Ijeh. Han visade stundtals prov på bra teknik och uppoffrande defensivt arbete. Det såg ut somm om han kände sig lite osäker och det är kanske inte så konstigt med tanke på kyla och underlag.
Sedan var brandmannen Magnus Erlandsson på plats. Han har fått ett Wild-card in i elitfotbollen och ser ut att göra allt för att stanna. Han är lite av en Petter Hansson-typ som vinner många bollar på mittfältet. Vi vet alla vad Tom Prahl tycker om Petter Hansson. Redaktör Kjelldén har en känsla av att Tom Prahl har svårt att släppa Erlandsson.
Felvänd! Felvänd!
Av U-spelarna var det helt klart Bovar Karim och Jocke Nilsson som tog för sig mest och bäst. Ingen skugga över de andra som också skötte sig väldigt bra men både Karim och Nilsson visade att de just nu har det där lilla extra.
Bovar Karim är speciell, han går runt och småtjurar och vill ha bollen hela tiden. Men när han väl får den så kan han göra i stort sett vad som helst med den, bland annat passa sina lagkamrater. Han spelade anfallare under träningen och ställde till rejält med besvär för motståndarna gång på gång.
Det är lite Kim Källström över Jocke Nilsson. Lite mer muskler på Nilssons kropp så är det inte mycket som skiljer. Han rör sig på banan med ett stort självförtroende och visar pondus. Han är mycket intressant.
Felvänd! Felvänd!
I första halvlek dominerade västlaget mycket tack vare kapten Mattisson på mittfältet som med hjälp av unge Nilsson fick igång ett mycket bra kortpassningspel. Men de västlösa stack upp i giftiga kontringar och på en sådan kunde de också ta ledningen. Niklas Skoog tog emot en boll vid straffområdesgränsen, vände om och lyfte behärskat in bollen från långt håll. Driss utan chans. Snyggt.
Felvänd! Felvänd!
Av övriga "ordinarie" spelare imponerade Mattias Asper mest. Det märktes inte att ena laget spelade med en målvakt i backlinjen. Det var många offensiva löpningar som höll Roberto Carlos-klass och i huvudspelet var han ohotad. Naturligtvis gjorde han någon miss då och då men med lite träning och lite mer vana så hade han säkert platsat i vilket Superettanlag som helst. Kanske i alla fall.
Men annars så var det de gamla vanliga som stack ut. Maestro styrde och ställde och Niklas Skoog avgjorde matchen. Olof kämpade på och Jussi gjorde inte bort sig. Det kommer bli en intressant match mellan de två om platsen bredvid Maestro. Lee visade prov på stabilitet i målet.
Erik Johansson tydliggjorde att han inte självmant kommer lämna ifrån sig sin plats till Lolo Chanko. Han visade prov på vilja så det räckte och blev över till hela laget. Vid några tillfällen bjöd han också på några av sina patentfinter som han inte visade på hela hösten. Han kämpar på.
Felvänd! Felvänd!
I andra halvlek fortsatte västlaget hålla i taktpinnen trots att Mattisson gick ut i paus och Billy Berntsson fick ge upp efter en fotskada. Kvitteringen kom efter lite trolleri av Bovar på kanten och ett snabbt inlägg som Yngvesson kunde peta in i öppen bur.
Strax efter kunde dock Niklas Skoog ge de västlösa ledningen igen. Det blev nästan en kopia på hans första mål. Västlaget pressade hårt på slutet och var snubblande nära att få in en kvittering men istället kunde Marcus Rosenberg avgöra i absolut sista sekunden. 3-1 till de västlösa alltså.
Felvänd! Felvänd!
Ok, nu ska jag förklara varför Felvänd! Felvänd! dyker upp med jämna mellanrum. Meningen med den här träningsrapporten är att skildra hur det var att stå och hänga på staketet bredvid planen och om det ska göras på ett rättvist sätt så måste målvakten Daniel Podes skrikande beskrivas. Så fort någon i endera laget hade bollen på Podes planhalva skrek han Felvänd! Felvänd!. Sår i redaktör Kjelldéns öron.
En varm choklad på Kulan och promenad hemåt i mörkret. Kall i kroppen men varm i själen. Om drygt en månad är det match mot Stadslaget!
