Oavgjort för MFF mot långa danskar

Bron över Stora bält är vacker. Odenses spelare är längst av alla. Mackan gjorde mål igen. MFF gjorde sin hittills sämsta insats. Tom Prahl bör ha fått myror i huvudet.

Det var den korta versionen. Vill ni ha en längre version är det bara att läsa vidare...

Ännu en konstgräsplan. Den här gången i Odense på Fyn. Lite varmare än tidigare träningsmatcher, termometern utanför Den danske bank visade tre plusgrader. Det var tur, för spelet på plan värmde inte.

Det var ett väldigt decimerat MFF som i sina polkarandiga tröjor kämpade till sig ett oavgjort resultat. Borta var Daniel Majstorovic, Niklas Skoog, Hasse Mattisson, Kristian Bergström, Jon-Inge Höiland och Peter Ijeh. Viktiga spelare allihopa. Framförallt saknades centrallinjen i form av Maestro, Mattisson och Skoog.

Men de som var med gjorde sitt bästa mot de storleksmässigt överlägsna danskarna. Sällan har ett lag med så många långa spelare skådats. Detta ställde till med problem på framför allt hörnorna. Lee Baxter hade väldigt svårt att komma ut och MFF-spelarna räckte inte riktigt till i luften. Livsfarligt. Det blev inte bättre av att danskarna hade ungefär 700 hörnor.

Danskarna var långa...

Men det första målet skulle MFF stå för. Erik Johansson vann mot alla odds en nickduell och Marcus Rosenberg kunde spela bollen fram till Yngvesson som md lite tur fick med sig bollen förbi sista backen. Han rundade målvakten och…blev kapad. Straff. Olof Persson stegade fram. Stolpe in.1-0.

Ledningen höll inte så länge. Målskytten gjorde ner en dansk utanför straffområdet. Frisparken över muren och in i krysset. Lee Baxter chanslös. MFF hade ett par klara målchanser till i första halvlek men danskarna hade ännu fler. Baxter räddade ett friläge och Concha räddade på mållinjen.

Precis som i matchen mot Farum hade Rosenberg och Yngvesson svårt att få det att fungera tillsammans. Men efterhand blev det bättre. Rosenberg gick ner och mötte uppspelen mer och täckte bollen bra. Yngvesson kämpade och slet och försökte alltid göra sig spelbar. Problemet idag var inte anfallet.

Marcus Rosenberg jobbar på bra.

Försvarsspelet klickade ofta och Odense kunde oförskämt ofta spela till sig fram till klara målchanser. Anfallen kom i mitten och inte från kanterna. Men lika svårt som Baxter hade att gå ut på hörnorna lika bra var han i övrigt. I början av andra halvlek spelades bollen in bakom MFF:s mittbackspar och en Sören Berg kunde komma fri med Baxter, dansken sköt i stolpen men kunde på returen skicka in bollen i mål.

Andra halvlek blev en stundtals tråkig historia med målchans efter målchans för danskarna. Men antingen stod Baxter eller stolparna ivägen. Men de få gånger MFF kunde komma upp i anfall såg det farligt ut. Och så fanns ju måltjuven Rosenberg på banan.

Med en kvart kvar spelade Yngvesson fram Rosenberg som kom fri med Odenses målvakt Zaza. En bredsida senare var det kvitterat. Det ser så enkelt ut när Rosenberg gör mål. Självförtroendet är på topp och det syns. 19-åringen visar en oerhörd pondus på plan och tar för sig mer och mer för varje minut han får spela.

Bollen rullar in i mål bakom Zaza...

Efter målet satsade Odense på att avgöra och det höll på att straffa sig. Lolo Chanko kom fri med Zaza men fick bollen för långt ifrån sig och i ren frustration kastade han sig med full fart efter bollen som redan fanns i målvaktens famn. Ett visst tumult uppstod. Chanko vek inte ner sig utan kaxade sig ensam mot fem dubbelt så stora danskar och en bindgalen målvakt. Han är tuff lilla Lolo.

I slutet av matchen bytte Jon Jönsson och Chanko plats. Då tog MFF tag i spelet. Med Jönsson i mitten kunde MFF vinna nickdueller och det lilla vände matchbilden. Prahl har efter de första träningsmatcherna överraskats av hur bra det gått trots små spelare på innermittfältet. Men mot ett så fysiskt starkt och välbyggt lag som Odense försvann innermittfältet och framförallt Chanko. Thomas Olsson syntes desto mer och Prahl imponerades av hans kämpatakter. ”Kan Olsson så kan ni andra också, kom igen!” hördes från sidlinjen.

Det ska bli spännande att se hur Prahl resonerar i fortsättningen. Dagens match bör ha satt myror i huvudet på honom. Idag hade till exempel en spelare som Jörgen Ohlsson varit guld värd. Dessutom såg Chanko väldigt pigg ut när han kom ut på kanten.

Mackan jagar vidare. I bakgrunden en populär Pölseman...

Matchen slutade 2-2 och MFF ska vara glada att en förlust kunde undvikas. Lee Baxter blev stor matchhjälte med alla sina reflexräddningar. Men utan Majstorovic i backlinjen är varje hörna för motståndarlaget livsfarlig. Hade Baxter varit lika bra på hörnor som i övriga spelet hade han varit en världsmålvakt.

Korta kommentarer om spelare som inte nämnts.

Matias Concha gjorde en stabil insats. Kom inte upp i banan lika mycket som i tidigare matcher men det kan ha sin förklaring i att de spelare han hade framför sig inte är några naturliga kantspelare. När Chanko flyttades ut blev Concha genast mer aktiv i det offensiva spelet. ConChanko-kanten hade det varit intressant att se mer av.

Joseph Elanga är nu förvandlad till en ytterback av hög klass. Idag saknades dock alla de offensiva löpningarna han skämt bort oss med. Men defensivt har han utvecklats enormt. Han snackar mycket och styr spelaren framför.

Olof Persson hade mycket att göra. Målskytt, lagkapten och i många fall sista utpost när Odense kom framstormande. Men man såg att han saknade sin kompis Maestro väldigt mycket.

Jussi Nuorela gav ett osäkert intryck. Kom ofta sent in i nickduellerna och hade problem med positionsspelet. Försöker hela tiden peppa sina lagkamrater men nu måste han i första hand peppa sig själv om han ska ha en chans att ta platsen bredvid den självskrivne Maestro. Han får det svårt.

Erik Johansson var mycket bättre idag än senast mot Farum. Finterna satt där de skulle och inläggen var bra.

Jocke Nilsson spelade på högerkanten i första halvlek. Sökte sig mycket in mot mitten där han trivs bättre. Gjorde inget större väsen av sig men gjorde absolut inte bort sig.

Jon Jönsson kom in på Nilssons plats efter paus och förde en anonym tillvaro fram till positionsbytet. Vill kanske lite för mycket och krånglar ofta till det eftersom han vill göra snygga grejer istället för enklast möjliga.

Om en vecka är det dags för Danmarkstripp nummer fyra. Akademisk Boldklub väntar i Gladsaxe. Även då får MFF klara sig utan Thailandresenärerna Skoog och Maestro. Men förhoppningsvis är resten av laget mer ordinarie och kanske får vi då åter se det fina spel vi blev bortskämda med i Birkeröd och Farum. Rosenberg gör säkert mål igen.