Måndag morgon...
...och det finns en hel del som drar en viss lättnadens suck idag.
6-2 mot spöket Sundsvall verkade vara en utopi när förmodade MFF-dräparen Gerba gjorde årets mål. Vid ställningen 1-2 kändes allt så hopplöst och jag hade redan planerat för en fem-i-topp på folk som nu skulle ta sitt ansvar.
Först och främst, Joseph Elanga. Först en markeringsmiss och en idiotpassning i Bern, sedan noll koll i matchanalysen, sedan försovning (eller vild strejk?) dagarna innan ödesmatchen. Dock, efter att ha fått sitta på skambänken i halvannan halvlek kom han in och slog ett sådär magiskt josephskt inlägg till det som sedermera blev Abelssons mål. Och så var Joseph, om inte förlåten, så i alla fall något skuldsanerad. Även om katten Elanga nu har förbrukat väl många av sina liv i MFF-tröjan.
Även Prahl bör ha andats ut när Pode satte det mål som skulle bli början till urladdningen. Tom är, hur han än skyller ifrån sig, den som är ytterst ansvarig för spelarnas och lagets prestation - och även om tre absoluta nyckelspelare idag var indisponibla, så fanns det inga ursäkter om ännu en penibel förlust skulle inkasserats. Generalen visade då på fin känsla för coachning, när laget toppades i den andra halvleken.
Borg kan också gå till landslagsuppehåll med ett kontrollerat minileende på läpparna. Äntligen en seger för den sargade trupp han nästan sålt sönder - och ett nyförvärv som snoddes rakt framför näsan på återfunna huvudrivalerna IFK Göteborg. Ihej, Thomas Olsson - och nu "Boko boko" (som svärfar kallade värvade Sogndal-backen, då han ringde mig för att meddela nyheten från SVT text), ännu en infekterad affär som sätter extra krydda på det episka hat som pryder relationen mellan de två stora klubbarna i Sverige.
Madsen kan även han andas lite lättare efter en totalt usel vecka där först Dixon buffel-basunerades ut som klar och där Thun kränkte Malmö så till den milda grad att man undrar om vi ens behöver en internationellt dimensionerad arena?
Men publiksiffran oroar - hur motiverad den än är. 9500 är ett tecken på att publikförväntningar måste matas likt en skrikande mage, annars söker man föda annorstädes. Kanske kan 6-2 tillföra det lilla hopp som krävs för att vi ska få nära nog fulla hus mot guldkonkurrenterna HaIF och HeIF - samt i derbyt mot svartvita kusinen från landet.
Vi har det i egna händer fortfarande. Och fan vad jag hatar det uttrycket.
*******
Tänkte egentligen publicera min "måndag morgon"-krönika kl 17.40 och kalla den "Morgon enligt Joseph", men, nej, så elak är jag inte.
*******
Och så blev det Besiktas igen. Himmelriket diskuterar nu möjligheten att upprepa vinterns succé "Camp Kebab" igen. För det verkar nästan krävas att vi skickar ner en ordningsvakt för att pågarna ska skärpa sig...
*******
Daniel Andersson är i en klass för sig. Den mannen springer så mycket under en match att han den där Lolita-fjanten i AEK ser ut som en vägkon i jämförelse.
*******
Såg ni Podes klack fram till Bech vid Höilands mål? Såg ni Afonsos klassnick till 2-2? Såg ni bananbågen på Holgerssons finala spik i den norrländska kistan? Såg ni?
*******
Till alla GIF Sundsvall-supportrar vill jag härmed uttrycka mitt deltagande och samtidigt säga att jag vet hur det känns att ligga där nere i det smutsiga superettanvattnet och bara se syrgastub efter syrgastub simma iväg från en. Det drabbade oss 1999 och det drabbar er nu. Det är detta som gör att 1 procent av mitt fotbollshjärta lider med er.
Övriga 99 procent jublar i högan sky över att nästa säsong blir den första där vi inte startar serien med minus tre poäng.
