Gästkrönika: Varför Sverige ligger efter
Jon Nordström reder ut begreppen och tar kål på myterna.
Efter några dagar i fritt fall krossade vi åtminstone Sundsvall med 6-2 och det var lika kul att se resultatet på text-tv som att ha behövt genomlida matchen på Claras i Stockholm.
Jag besparade även dem mitt oftast klättrande på väggen-besök!
I veckan som gått har diverse bilhandlarliknande klåpare med fett hår och illa sittande kostymer i nationens press sagt oss vilken skam vi varit för svensk fotboll. Även om jag och alla MFFare i landet självklart har rätt att kritisera vårt eget lag, vår tränarstab och ledning så undrar jag var alla andra får luft ifrån?
På vilket sätt skall vår förening behöva skämmas för deras skull? Skall vi även skämmas inför alla Djurgårdens IF:s fans trots att deras lag blev utslaget ur UEFA-cupen av Cork? Skall de skämmas inför oss som själva blivit utslagna av detta ängagäng i intertotocupen?
Jag förstår inte? Skall vi skämmas inför alla sveriges fotbollsfans som antingen håller på menlösa superettan-lag och/eller konkurrenter i allsvenskan som aldrig ens kommit i närheten av våra internationella framgångar? Med vilken rätt kan de säga så? Till skillnad från det Göteborg på 80- och 90-talet kommer vi aldrig att vara eller sträva efter att bli "hela Sveriges lag".
Vi kan skämmas inför oss själva men vi ska ta mig tusan aldrig skämmas inför andra fotbollsentusiaster i detta land.
Nu till pudelns kärna, det jag egentligen vill klargöra. Desperata röster undrar varför vi inte kan mäta oss internationellt på klubblagsnivå med länder i Europa med ungefär lika stor folkmängd. En mycket befängd fråga i mina öron. Vi kan ta exemplet Portugal till exempel. Jag har själv bott där och vet ungefär hur det fungerar. Storlaget Benfica stöds av ungefär halva befolkningen. Varje gång klubbens ekonomi kraschar får man nya banklån samt att
varje nyrik entrepenör står i kö för att pumpa in pengar i klubbben. Ungefär samma situation som Real Madrid således. När de väl nått så långt att de blir klubbens
"huvudentrepenör" drar de sig inte ens för att störa träningar och dylikt. Är det en sådan situation vi vill ha i Sverige?
I Porto anklagas årligen ordföranden Pinto da Costa för diverse oegentligheter men åker givetvis aldrig fast. Sporting Clube de Lisboa är de rikas klubb i Lissabon och deras förre ordförandekandidat Pedro Santana Lopes blev sedermera statsminister.
Uppkomlingsklubben Boavista, min klubb, är också anklagade för allehanda oegentligheter. Året de vann var förre ordföranden, nuvarande ordförandens pappa, chef för domarkommitén som utser domare. Etc etc... Vill vi ha en stat som i en jättedepression bestämmer sig för att betala merparten av kostnaderna för splitternya arenor med publikkapacitet som ligger skyhögt över föreningarnas potential, läs Sporting Braga, Vitória Guimarães, União de Leiria etc etc?
Den sistnämnda klubben fick lagom till EM en ny arena med kapacitet för 30000 åskådare, de brukar ha 1500 på sina matcher... Ska vi börja bygga såna arenor till Ljungskile och Brommapojkarna med statliga medel?
I övrigt kan ju sägas att det Porto som vann Champions League för något år sedan hade ett antal naturaliserade brassar med i laget + några andra internationella stjärnor. Detsamma gäller de flesta lag i portugisiska ligan.
I Belgien och Holland har proffsfotbollen funnits i många år och med tanke på deras forna ställning som kolonialmakt kan ni tänka er vilket utbud av spelare man har att tillgå; dels genom språket, dels genom att det säkerligen strömmar in talanger från de gamla
kolonierna regelbundet. I Österrike där någon i sistnämnda fallet på Forumet gjorde en mycket bra analys har man en drös naturaliserade spelare från de forna öststaterna.
Kolla bara på namnen i deras landslag och i klubblagen. Mycket -vic där... Se på deras
damhandbollslag tex...
Schweiz!! Se på Thun. Hur många av deras stjärnor var inte utlänningar?
Jag menar inte att det är omöjligt för svenska klubblag att bli riktigt bra igen men det handlar inte bara om att förbättra ungdomsverksamheterna och värva bättre spelare. Vi har SPRÅK, KULTUR, KLIMAT, HISTORIA och SAMHÄLLE till vår nackdel också och ska vi
verkligen vara så otroligt ledsna för detta? Ska vi ha ett samhälle där banker pumpar in pengar i klubbarna trots att det är dåliga tider? Ska vi ha klubbar som drivs med hjälp av personliga intressenter vars pengar man inte vet från vilka maffiadealar de kommer ifrån?Ska vi förbanna det faktum att vi inte var lite mer framåt på kolonialscenen för 2-300 år
sedan? Ska vi till varje pris jaga framgång i detta hysteriska jippo som heter Champions League och där chansen att vi skulle nå längre än ett gruppspel vore minimal?
Se på ett lag som Rosenborg. Det tjatas jämt på hur bra de är men hur många gånger har de nått andra gruppspelsfasen eller utslagsomgångarna i Champions League?
Hatten av för Göteborg på 90-talet men hur såg CL ut på den tiden? Jämför Manchester Uniteds, Barcelonas och PSV Eindhovens lag med dem de har nu. Jämför hur fotbollen ser ut nu och då. Hur mycket ska vi satsa för att komma upp till en sådan nivå? Där handlar det snarare om att hitta en fantatsisk organisation, toppat med revolutionerande träningsmetoder och en oerhört skicklig tränare.
Jag ger inga svar och kräver heller inga. Jag blir enbart så trött på att många är så historielösa och okunniga om hur det ser ut i andra europeiska länder. Vad vet vi om Österrikiska och Schweiziska ligan till exempel?
Titta på Stefan Rehn. Han var i Lausanne i flera år och kom hem lika bra som någonsin förr. Bara för att vårt landslag och våra spelare är bättre än österrikiska dito så är det inget som säger att våra klubbar behöver vara det.
Mot Europa - men med förnuft....
