Camp Sol: Vi svarar MFF
Den här veckan har vi låtit tre av Malmö FF:s spelare ställa frågor de vill ha svar på. Vi har därefter kontaktat tre supportrar på hemmaplan som vi låtit svara på deras frågor. Frågeställarna är Daniel Larsson, Ivo Pekalski och Jimmy Durmaz.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Johan Cederström
Passionerad, inbiten och engagerad MFF:are som därtill brinner för en levande läktarkultur. Medlem i Supras Malmö.
Susanne Lundberg
Ledamot i MFF Support. Brinner för supporterfrågor och gillar att göra snygga flaggor
Sven Junghagen
46 år, malmöit född i exil och får därför ibland kommentarer från kamrater om sin underliga dialekt. Har huserat på Roys hörna, men har under det öppna transferfönstret nu skrivit på för den nya Bobs hörna inför 2011. Är lektor i Strategi och Företagsledning på Handelshögskolan i Köpenhamn, med ett särskilt intresse för Sports Management. Arbetar just nu med ett projekt om svensk fotboll i förändring.
Är du för - eller emot att slopa 51%-regeln? Varför? (Frågeställare: Daniel Larsson)
Johan: Det är en omfattande fråga som egentligen kräver ett långt svar men för att hålla det förhållandevis kort. Jag är för ett behållande av den så kallade "51%-regeln" inom den svenska fotbollen. Jag anser således att regleringen (som speglar Riksidrottsförbundets) ska kvarstå i Svenska FF:s stadgar oavsett vad som i framtiden sker (eller inte sker) med övergripande idrottsorgans dito. Jag vill behålla fotbollen i dess traditionella associationsform (dvs. föreningen) och därmed värna om den demokratiska principen "en medlem - en röst".
Om idrottsrörelsen beslutar att ändra ägandebestämmelserna i RF:s (Riksidrottsförbundets) stadgar och decentralisera nuvarande "51%-reglering" till respektive specialidrottsförbund så har jag däremot inget jätteproblem med det, om än jag inte hade varit helt tillfreds. Jag anser dock att det vore synnerligen dumt av idrottsrörelsen att rösta bort "51%-spärren" ur RF:s stadgar utan att först ha tagit fram en omfattande konsekvensutredning. Det är att kasta bort en idrottstradition baserat på lösa antaganden.
Men beträffande fotbollen, som konstaterat, definitivt emot. Det krävs dock något av en uppsats för att presentera alla argument så jag nöjer mig med svaret ovan, men välkomnar en mer djupgående och förhoppningsvis bra debatt i kommentarsfältet om Daniel Larsson eller någon läsare är intresserad.
Susanne: 51%-regeln innebär att vi medlemmar fortfarande har möjlighet att påverka inom vår förening, samt sätta en bromskloss för den kommersiella fotbollens övertag som urholkar hjärtat ur sporten, föreningar och traditioner. Jag anser att det bör vara upp till varje förening att själva fatta beslut rörande en sådan sak på sitt eget årsmöte.
Sven: OK, det här var inte den lättaste av frågor att besvara. Först och främst tycker jag det är viktigt att konstatera att vi inte kan definiera för- och nackdelar utan ett tydligt ideologiskt ställningstagande. I grund och botten handlar det inte om den specifika 51%-regeln, utan snarare om hur man betraktar den framtida elitfotbollen i Sverige. Man kan – bara för att exemplifiera – antingen ha en stark ideologisk föreställning om att all idrott i Sverige bör bedrivas enligt folkrörelsemodellen med medlemsföreningar, eller så kan man ta utgångspunkt i att elitfotbollen idag är en professionell verksamhet, där den idrottsliga verksamheten mer och mer står i relation till den finansiella aspekten av verksamheten. Jag vet att jag svär i kyrkan, men elitfotboll idag kan faktiskt ses som en del av underhållningsindustrin.
Svenska Fans har ju nyligen publicerat en rad argument för och emot 51%-regeln, och den springande punkten ligger som jag ser det i balansen mellan tillskott av kapital och bevarandet av de föreingsdemokratiska principerna. På ett övergripande plan kan man ju konstatera att en förändring av reglerna enbart skulle beröra en väldigt liten del av landets föreningar, men eftersom MFF definitivt tillhör denna lilla del, är det viktigt att vi som medlemmar förhåller oss till det. Sedan kan man ju vara lite cynisk och konstatera att det är väldigt många som har en hållning till hur MFF sköts av ledningen, men i mina ögon har vi väldigt få medlemmar för att vara en ”så stor klubb”. Så då kan man fråga sig vilka demokratiska principer som sätts ur spel, då det ändå är relativt få av klubbens intressenter som väljer att ha ett inflytande.
Så, nu släpper vi den cyniska tonen... Vad tycker jag själv, då? Jag ser en otrolig styrka i att MFF ÄR Malmös lag, ja t.o.m. Skånes lag. Det är viktigt att denna starka förankring bibehålls och där kan jag ha farhågor inför konsekvenserna av en eventuell bolagisering. Samtidigt ska man komma ihåg att flera intressegrupper runt MFF mer eller mindre kräver framtida framgångar i både Sverige och Europa, och frågan är om det är krav som kan levas upp till utan markanta kapitaltillskott.
Frågan är om det är nödvändigt med just 51%-regeln för att bibehålla drivkraften som vi har i den nuvarande folkrörelsen? Om jag fick önska något, skulle det vara ett regelverk som tillåter bolagisering av de klubbar som finner det lämpligt för sin verksamhet, samtidigt som att man behåller balansen mellan de kommersiella intressena och medlemsintressena.
Vem är din favoritspelare i världen? (Frågeställare: Ivo Pekalski)
Johan: Bland nuvarande aktiva, Zlatan. Annars Stefan Schwarz - mannen som personifierade den malmöitiska vinnarmentaliteten. Att "Swarre" efter att ha brutit benet spelade vidare flera minuter i en VM-kvalmatch mot Skottland säger väl egentligen allt om vidden av hans vinnarinstinkt.
Susanne: Vad svårt, jag brukar faktiskt inte favorisera enskilda spelare. Men jag svarar så här istället: Under 2010 växte Wilton otroligt mycket i mina ögon. Han strålade av viljan att alltid prestera bättre samt att han visade hjärta. Det står högt i kurs hos mig. Och dessutom han spelar ju i världens finaste förening. Annars är jag lite svag för Maradona...
Sven: Enligt min Facebook-profil är min religiösa övertygelse ”Zlatanist”, vilket naturligtvis ger en viss indikation vartåt det barkar.Med det sagt vill jag gärna också markera att för mig är det inte nödvändigtvis bara de spektakulära spelarna som får min uppskattning, de som alltid slår den perfekta passningen, eller gör det avgörande målet. Vi glömmer ofta att de spektakulära prestationerna blir möjliga för att andra spelare skapat utrymmet för det. Jag kan lika gärna jubla över en spelare som tar en uppoffrande löpning just för att skapa utrymme för andra, eller den spelare som är en ledargestalt på planen.
Har jag någon favorit i dagens MFF? Eftersom lagkollektivet formats så fint under 2010, så är det svårt att ha en individuell spelare som favorit. Men eftersom det är Ivo som ställt frågan, kan man ju inte låta bli att hylla Ivos utveckling. Att kliva in som mittfältsdirigent i den åldern i ett mästarlag är spektakulärt. Som jag ser fram emot att följa den fortsatta utvecklingen!
Vem i laget tycker du är snyggast? (Frågeställare: Jimmy Durmaz)
Johan: Får man svara Kenneth Folkesson?
Susanne: Guillermo Molins, han har fina ögon och verkar jordnära.
Sven: Jaha, så det är nu man ska skruva på sig, harkla sig lite, och fundera över om ens manlighet kommer att ifrågasättas? Först och främst: Jimmy är härmed diskvalificerad, eftersom han så tydligt är ute med håven som frågeställare! Jag får dra till med Daniel Andersson, om inte annat för att tillfredsställa hans påstådda fåfänga. På ett villkor dock: Vad är det för trams med den nya frisyren? En redig karl klipper sig kort! :)