Daniel Larsson: "Någonstans måste man sätta ner foten"

I en lång intervju berättar Malmö FF:s anfallare Daniel Larsson om sina känslor inför matchen i morgon, usla gräsmattor och spekulationerna runt Roland Nilsson.

Hur är känslorna just nu inför att Allsvenskan för Malmös del startar i morgon?
– Det är mest glädje; väldigt skönt och roligt att få börja spela tävlingsmatcher regelbundet igen.

Och en premiär är väl alltid speciell?
– Ja, så är det. Jag vet inte hur jag ska förklara det. Det är alltid lite extra spänningar och man höjer sig ännu några procent, det tror jag att alla kan intyga och hålla med om. Det är vid premiärer vi ser exakt var vi står, för man kan aldrig vara helt säker. Samtidigt känns det som att vi är väl förberedda på vad som ska komma framöver.

Jag pratade med Roland Nilsson härförleden och han beskrev det som att en premiär lever lite sitt eget liv.
– Ja, så är det ju ofta. Men vad det är som gör att det blir så är nog svårt att sätta fingret riktigt på. Det är klart att det är första allsvenska matchen på säsongen, men också att det har gått så fruktansvärt lång tid sen den senaste matchen. Det kan bli lite att man får känslan att man har glömt av hur det går till, även om alla innerst inne vet exakt vad var och en ska göra.

Går frågan ”hur är din form” att besvara innan Allsvenskan startat?
– Fysiskt känns det jättebra i alla fall. Spelmässigt… alltså, en försäsong går upp och ner, och det har man vant sig vid att så är det. Samtidigt är det så det ska vara också tänker jag, beroende på hur hårt vi tränar och när och sådär. Men sammantaget tycker jag att det känns jättebra för egen del.

Som utanför laget känner i alla fall jag en viss oro efter förlusten förra helgen mot Häcken (1-2). Lugna mig är du snäll.
– Ha ha, det kan jag absolut göra. Hade jag bara satt de två lägena i första halvlek hade det aldrig hänt att vi hade förlorat. Och missar sådana lägen kommer jag inte att göra i morgon.

Så du känner dig lugn och trygg med att det kommer att gå bra i år?
– Ja, absolut. Jag tycker att det känns som att vi är väldigt trygga i vad vi gör, och det finns inget som talar för att vi ska tappa den känslan mot Trelleborg. Sen var Häcken en träningsmatch och det är ändå något som händer med en när det blir spel i Allsvenskan.

Rätt gott att börja med en bortamatch på hemmaplan kan jag tänka mig.
– Mm, ja, det är inget som jag är ledsen över. Det är klart att 16 hemmamatcher i stället för 15, det köper jag alla dagar i veckan.

Kommer det att kännas som vid en ”vanlig” hemmamatch? Hymnen kommer inte att spelas, men det är väl nästan enda skillnaden för er spelare.
– Det är klart att det kommer att kännas så. Vi kommer förmodligen att göra exakt samma saker som vi gör inför alla matcher på hemmaplan, med de rutiner som är bekanta för oss. Och Stadion är vår hemmaplan oavsett vilket lag som står som hemmalag på papperet.

Jag känner att det verkligen var på tiden att Svenska Fotbollförbundet tog tag i biten med usla fotbollsplaner. Håller du med?
– Jag håller med dig till hundra procent. Någonstans måste man sätta ner foten, och finns det ingen spelbar plan är det ganska självklart att matchen ska flyttas. Var gränsen går för spelbart är väldigt luddig, när man byter arena vill säga, men jag inbillar mig att det måste vara fler lag som vill ha bättre underlag att spela på, eller att spela någon annanstans. Om inte annat kan säkert fler lag få problem med att spela på sina hemmaplaner. Trelleborg är nog inget undantag.

Det är bara att hoppas att förbundet fortsätter på den inslagna vägen. Du minns ju själv hur Ullevi var förra året, dels mot Gais i premiären men också mot IFK så sent som i slutet av april.
– Ja, jag tycker att det är bedrövligt med sådana planer. Jag anser att det måste vara ett krav för att få spela i Allsvenskan att ha en spelduglig plan. Jag kan se att det förstås kan vara svårt för vissa när det skiljer så mycket var någonstans i landet man bor, men det går ju att lösa. Det räcker att titta på när Sverige mötte Moldavien på Råsunda – det var ju en fantastisk fotbollsplan. Så det handlar ju om att ta hand om sina planer och då pratar vi också ekonomi och hur mycket pengar som man är villig att lägga för att få en fin gräsmatta även i mars och april.

Precis. MFF spenderar ju en hel del pengar på detta, vilket fler lag (eller kommuner) borde göra. Och beaktar man geografi skulle väl Trelleborg egentligen ha Sveriges bästa matta.
– De borde det ja. Klimatmässigt har TFF förutsättningarna i alla fall. Men om man inte gör något med den, och skyddar den och allt vad man kan göra, så är det klart att det tar hårt på gräset efter en så här lång vinter.

Det har varit en del skador och skavanker under försäsongen, och nu i slutet är det framför allt Ivo Pekalski, Johan Dahlin och Daniel Andersson jag tänker på. Stör det er?
– Jag tycker väl i och för sig att vi har klarat oss förhållandevis bra ifrån skador under en lång period. Egentligen är det bara Jasmin (Sudic) som har råkat riktigt illa ut. Skador hör till sporten, och kommer titt som tätt på olika delar av kroppen. Det går inte att skydda sig till hundra procent mot det. Lite småskavanker räknar vi med att ha och det går väl tyvärr inte att komma ifrån.

Sedan har vi också Rolles vara eller icke vara. Har det varit en störning tycker du?
– Nej, inte mer än att vi inom gruppen såklart pratar lite grand om det. Samtidigt, som jag har sagt tidigare, tycker jag inte att Rolle har förändrats på något vis när det kommer till träningar och matcher, utan det är samma tränare vi har fortfarande. På det rent taktiska planet har jag inte upplevt några som helst problem med allt snack som har varit runt honom.

Igår fredag var det extra rörigt med ett pressmeddelande från FCK som kunde tolkas som att Rolle är klar från 1 juli och att han kanske lämnar MFF tämligen snart. Ni har precis tränat och i morgon är det match. Jag antar att ni har fått mer information från Rolle, så hur upplever du situationen just nu?
– Än så länge känns det bra tycker jag. Jag har hela tiden hoppats att han blir kvar året ut och det är det beskedet som vi fick av honom. Det är klart att det kan hända saker, men det är utifrån det beskedet vi lever nu.

Så Rolle har sagt till er att han blir kvar året ut om inget annat händer?
– Ja. Sen får folk fortsätta spekulera om de vill, och det är väl ingen omöjlighet att något händer, men vi i laget måste samtidigt kunna rätta oss efter något för att kunna släppa detta. Och det tycker jag att vi kan göra nu.

Nu kan ni ha full fokus på morgondagen i stället?
– Absolut.

Bra. Jag är oerhört nervös förresten.
– Är du? Jag är inte nervös, så det behöver inte du heller vara.

Vad krävs för att det ska bli tre poäng mot Trelleborg?
– Det krävs att vi är helt på det klara med att vi har inget annat att hämta än tre poäng. Och att vi går in med rätt inställning. TFF kommer nog att göra precis som laget brukar mot oss; att försöka förstöra vårt spel och ligga på kontring. Vi måste bara fokusera på att spela vårt eget spel, och att vi är tillräckligt skickliga för att kunna slå dem.

Sitter det snabba passningsspelet i från i fjor?
– Ja, det har gjort det så länge vi har spelat på speldugliga planer. Tyvärr är inte heller gräsmattan på Stadion riktigt så bra som vi önskar att den hade varit. Men vi har inget annat val, vi spelar ju på det sättet, och jag hoppas att vi ska kunna spela så som vi gjorde stora delar av förra säsongen.

Går det annars att anpassa ert spel till de yttre förutsättningarna?
– Alltså, jag vet inte… Det som är svårt med en sämre gräsmatta är att spela passningsspel på ett tillslag, eftersom du inte riktigt vet var bollen hamnar alltid. Det är väl framför det, att det krävs ett lite mer kontrollerat tillslag när det gäller passningar och skott. Fast ser vi till helheten tycker jag ändå inte att det ska vara något större problem.

De flesta tippar att det blir du och Agon Mehmeti som kamperar ihop i anfallet framöver. Ert samarbete var fruktbart 2010. Har ni utvecklat det ytterligare?
– Tränar på vårt samarbete gör vi på varenda träning och när vi spelar ihop på matcherna. Något annat sätt än så finns det knappast för att lära känna varandra mer än vad vi redan gör på planen. Vi har gjort ytterligare framsteg sen förra säsongen tycker jag, nu sker allt mer per automatik. Jag har alltid en aning var Agon befinner sig på planen, och vice versa. Där går det framåt hela tiden. Det blir inte sämre i alla fall (skratt).

Det känns lite ovanligt med den här kontinuiteten nuförtiden, att få spela med samma kille två säsonger i rad, inte sant? Och underlättande naturligtvis.
– Precis. Det sitter i ryggraden vad man ska göra, och det underlättar framför allt när man inte hinner titta upp ordentligt för att se var den andre är eller gör. Förmodligen är Agon där någonstans och då gäller det för mig att få bollen till den ytan, och som sagt sker mycket av det automatiskt. Så pass väl känner vi varandra vid här laget. Och det ger onekligen en större trygghet för mig och mitt spel. Förhoppningsvis tänker Agon likadant.

Jag hoppas på seger på i morgon…
– Absolut, det gör jag också.

… och att du sätter åtminstone något av lägena som du missade förra helgen mot Häcken.
– Det ska inte vara några problem, något mål ska jag nog få in i alla fall.

Det låter bra. Lycka till.
– Tack så mycket.

*********

Av misstag publicerades en oredigerad och inte färdigskriven variant av intervjun och hann ligga ute för läsning en dryg halvtimme. Himmelriket ber om ursäkt för detta och den ansvarige är satt att städa toaletterna på det imaginära kontoret.