Daniel Larsson dagen efter: "Det där låter inte spännande nånstans"
Efter gårdagens kross av Helsingborg var Himmelriket naturligtvis tvungen att prata med någon i laget. Vi ringde upp en av matchens stora lirare, tillika målskytt: Daniel Larsson.
Det är en bubblande glad Daniel Larsson som svarar på fredagseftermiddagen när Himmelriket ringer upp. Han förklarar att han mår alldeles utmärkt och undrar hur jag själv känner mig. Jag svarar, efter att ha tackat för föreställningen igår, att jag sista 30 av matchen mest satt och log fånigt.
Daniel skrattar och säger att det var ungefär vad han också gjorde. Log sista 30. Fast satt gjorde han ju inte. Tvärtom spelade han och forwardskompisen Mathias Ranégie ett kompromisslöst anfallsspel, med många löpningar, ideliga samarbeten samt att de gjorde varsitt mål. Jag ber honom berätta lite mer om matchen och inramningen; sådant kan man inte få nog av att höra.
– Det var bland det bättre som jag har upplevt, utan tvekan. Det var nästintill jämförbart med Mjällbymatchen 2010, även om den betydde mer i slutändan. Att få vara med och vinna ett derby, och så här övertygande, det är stort.
När allting går som på räls, med så mycket folk på läktarna, hur är känslan i kroppen?
– Vi var väl ett gäng som kände att vi gärna hade spelat en halvtimme till efteråt. Där fanns inga direkta trötthetskänslor på det sättet, så att säga. Det var fantastiskt roligt att spela, det är väl det som gör att man gärna hade fortsatt en halvlek till. Men det är klart, nån gång får man nöja sig också. Det får vi absolut lov att göra efter matchen igår, att vara nöjda vill säga, även om vi inte får eller ska njuta av särskilt länge.
Jag förstår att du tänker på den kommande matchen mot IFK Göteborg. Vi kan väl återkomma till den lite senare. Jag antar att det är rätt okey att bli utbytt med några få minuter kvar och få uppleva hur folk ställer sig upp och ger dig stående ovationer.
– Ha ha, det är absolut inga fel med det. Det är en obeskrivlig känsla tror jag. Det är jävligt stort och jävligt roligt på alla sätt och vis.
Hur mår kroppen idag?
– Förvånansvärt bra tycker jag. Det känns inte som att jag gjorde en full match igår faktiskt. Nu brukar det i och för sig vara värst två dagar efter match, så vi får väl se hur kroppen mår i morgon. Men än så länge är det väldigt bra.
Målet du gjorde, var det ett enkelt eller svårt att göra? Förstår du vad jag menar? Rent tekniskt alltså.
– Det var väl inte så märkvärdigt egentligen. Det är ingen jätteyta som finns där borta vid stolpen. Det var väl nånstans där borta där jag träffade, som det var ledigt. Sen ska den ju dit också. Men det är klart, det var ingen monsterprestation på nåt sätt, och det var en fin prestation av ”Jille” som skapade mitt läge. Det var ett väldigt skönt mål att göra. Mycket bättre hade jag nog inte kunnat avsluta i det läget, tror jag.
Känslan när du ser att den går in?
– Lätt euforisk, men samtidigt med en känsla av att jag ville sätta igång spelet omedelbart. För det kändes som att det skulle komma fler chanser, att vi skulle komma att göra fler mål.
I en text efter matchen igår skrev jag att spelet påminde mycket om 2010. Det var samma frenesi, samma överlägsenhet och samma utdelning som då. Håller du med mig?
– Framför allt det du säger om utdelningen. Vi gjorde många mål väldigt tidigt då, och då blir det mycket lättare att fortsätta spela. Främst här hemma, där vi har det trycket och motståndarna får det jobbigt att ta sig upp på vår planhalva. Då är det jäkligt roligt att spela fotboll, och det är ju så vi vill göra i varje match. Men det är inte alltid man gör mål tidigt, eller ens i första halvlek, fast vi försöker alltid starta i högt tempo. Och igår fick vi den utdelning som vi vill ha.
Här kommer en fråga som kanske är aningen korkad, men som ändå ska ställas. Förutom att det är derby med allt vad det innebär; finns det andra förklaringar till att spelet igår jämfört med spelet mot Åtvidaberg dessförinnan skiljer sig så markant åt?
– Det är väldigt svårt att svara på. Men det är klart att det hänger ihop med att det har pratats ganska så länge om den här matchen, båda lagen ville hänga med i toppen. Det var en viktig match på många vis, inte bara för rivaliteten, utan poängen var så oerhört viktiga igår. Då blir det, jag vet inte… Det blir en annan känsla med detta sammantaget. Och när vi sen börjar så bra som vi gjorde, till skillnad från Åtvidabergsmatchen, så blir det väldigt enkelt att spela fotboll hemma på Stadion. Jag vet inte om jag kan ge några djupare förklaringar till varför det ser så olika ut i de två matcherna.
IFK Göteborg härnäst, ännu en stormatch. Är det ett bra eller dåligt motstånd att ställas mot efter gårdagens urladdning?
– Alla lag ska ju mötas, och egentligen spelar det ingen roll när man möter dem. Det kommer förmodligen att bli en väldigt fin inramning där uppe, och då har vi detta från igår med oss. Vi vet att vi kan ta fram den här fotbollen som spelade, och vi behöver göra det på måndag igen. Jag är absolut övertygad om att vi är kapabla att ta med oss ett bra resultat där också.
Jag tänker att det kanske är lättare att ladda om till en match som inte på förhand redan är vunnen, om du förstår vad jag menar. Nu vet alla att det krävs fullt fokus i 90 minuter på nytt.
– Ja, det är möjligt att det kan vara så. Men jag vet inte om jag lägger så mycket vikt vid det. Dessutom gillar jag när det är tätt mellan matcherna, då hinner man inte fundera så mycket. Eller att ändra för mycket i spelet. Den känslan tycker jag att både jag och resten av laget är bra på att hantera.
I onsdags gick Oliver Cabrera ut och förklarade att Daniel kommer att lämna för utlandet i sommar. Igår efter matchen sa han själv, kortfattat och tydlig med att han inte ville prata om det, ungefär detsamma. Jag undrar om han har något ytterligare att tillägga till de senaste dagarnas skriverier.
Egentligen inte, säger han. Det är inte så att han inte vill berätta för mig, förklarar han, utan det handlar mer om att han inte vill lägga någon skuld på någon part.
– Vad jag än säger så kommer det att bli liv, och andra media kommer att jaga mig för ytterligare kommentarer. Nu vill jag bara koncentrera mig på spelet och på Malmö FF. Men den dagen jag vet något eller kan säga mer, så kan jag väl slå dig en signal och berätta. Skulle det vara okey för dig?
– Sen är förstås min ambition att komma ut i Europa vad det lider. Jag skulle ljuga om jag sa nåt annat. Å andra sidan, eftersom jag stortrivs i Malmö, skulle jag mer än gärna lyssna på MFF. Om de har nåt att komma med.
Jag hör vad Daniel säger. Och släpper det. Han kanske ringer en dag och berättar mer. Men jag vill ändå ställa ytterligare en fråga.
Det har gått en del rykten, visserligen så lösa att om de hade varit ägg så hade jag inte ätit dem, att Helsingborg och/eller en del andra allsvenska klubbar kan vara aktuella för Daniel. När jag berättar detta blir han först tyst och börjar sen skratta.
– Okey, eh… Det där låter inte spännande nånstans. Nej, det känns inte aktuellt. Eller, det är inte aktuellt är det väl bäst att säga för att det inte ska misstolkas. Det finns naturligtvis inget annat i Sverige än Malmö.
