Daniel Larsson om att heta Bosse Larsson
Himmelriket träffade Daniel Larsson direkt efter matchen i går. Den var förstås i fokus, men samtalet kom också in på vad hans nyfödda pojke ska heta.
Först måste frågan ställas, hur känns det?
– Jag gråter inte i alla fall. Vi har gått vidare. Vi gjorde en slätstruken insats, men efter att de gjorde 1-0 tycker jag att vi bättrar oss. Vi släpper inte till något och skärper till oss rejält, och i slutet kvitterar vi dessutom. Det blev aldrig någon fara, men det är klart att det inte ska behöva gå så långt att de gör mål för att vi ska vakna till i en sån här match.
Vad beror det på? Underskattning? Underlaget?
– Ja, det är kanske en mix av det. Underlaget är svårt att beskriva hur dåligt det var. Det var som de första konstgräsplanerna som kom hemma i mitten av 90-talet när jag var liten. Så det är klart att det var väldigt annorlunda att spela på det. Det hjälpte nog till att försvaga vår insats; bollen beter sig inte riktigt som man är van vid. Sen med underskattning – vi mötte dem ju för bara en vecka sen, men det var ett helt annat lag som kom ut här i dag.
Efter matchen kom deras ordförande fram till mig och sa att detta hade jag inte trott om hans lag väl. Jag fick hålla med om att jag blev överraskad faktiskt. Blev ni spelare det också?
– Överraskade vet jag inte. Men de sprang och kämpade på ett helt annat sätt än vad de gjorde hemma hos oss. Då försökte de bara få tiden att gå, backa hem och slå upp bollen på ingen alls i princip. I dag (läs i går) var det lite annorlunda och jag vet inte, kanske var vi ändå lite oförberedda på det.
Det här är ju väldigt dubbelt. Å ena sidan har laget gått vidare till nästa omgång vilket är glädjande. Å andra sidan kan jag inte minnas när jag senast såg er göra en sådan här svag insats.
– Ja, det ligger mycket i det.
Känner du då oro inför den närmaste framtiden, med HIF på lördag och Rangers några dagar senare?
– Nej, det oroar egentligen inte, men det är klart att vi får se till att den här insatsen inte upprepas. Vi får prata igenom varför det händer. Vi vet att vi inte presterade nu, men derbyt på lördag kommer det inte att bli svårt att tända till för.
Och därefter första matchen i nästa Champions Leaguekvalomgång som sagt. Det är lördag hela veckan nu känns det som.
– Så känns det, det håller jag med om. Och känslan av att ha gått vidare till den omgången är ändå positiv och det får vi ta med oss. Jag förstår om alla hade förväntat sig att vi skulle vinna stort mot Torshavn, men så funkar det kanske inte alltid. Och som alla såg blev det inte heller så.
Och för självförtroendet var väl ändå 1-1 bättre än 0-1 antar jag.
– Jamen, så är det ju. Sen hade vi ju chanser att vinna den här matchen med fyra baljor kanske. Det räcker inte för oss i dag tyvärr. Jag hade dessutom ett skott i mål, som jag tyckte var solklart onside, men det verkar som att de här domarna, precis som i förra matchen, känns mer nervösa än vi som spelar. De blir väldigt lätt övertända och… jag vet inte vad jag ska säga, men de ska spela tuffa liksom. Det gör att det blir en väldigt svår nivå att tyda.
Ni spelade en del matcher på lägret i Spanien som skulle vara förberedande för detta kval. Har ni någon nytta av dem tycker du?
– Det är svårt att säga, för det är så pass stor skillnad på motståndet. Även de sämre lagen vi mötte där nere är förmodligen bättre fotbollsspelare än de här är i Torshavn. Men de spelar med ett otroligt stort hjärta här i dag (i går) och de ska de ha all heder av. De känns också ganska klara och tydliga i sitt spel, de gör det väldigt enkelt det de ska göra. De är duktiga på vad de kan.
Vad sa Rikard (Norling) i pausen? Skällde han på er?
– Nej, det gjorde han inte. Vad han tryckte på var att vi skulle fortsätta att försöka spela fotboll, men det blev som sagt väldigt svårt på den här planen. Vi skulle sätta längre bollar bakom deras försvar, men då vinkade han (assisterande domaren) offside nästan hela tiden. Väldigt felaktigt många gånger tycker jag, men… Ja, det var väl det vi pratade om.
I morgon (i dag) åker ni hem. Skönt?
– Ja, mycket. Det är inte den roligaste ön jag har varit på direkt.
Jag tänkte kanske mer på att du har blivit pappa nyligen.
– Ja, därför också förstås. Det kommer inte att göra ont att komma hem och se sonen igen.
Ni har fortfarande inte kommit på något namn till den lille?
– Nja, vi är väl inte helt eniga. Men jag hoppas på ett positivt besked när jag kommer hem. Det är inte så att vi står väldigt långt ifrån varandra, utan vi är nog inne på någorlunda samma spår.
Med tanke på ditt efternamn hade ju Bosse varit klockrent.
– Det kan bli lite svårt, för det heter min farsa också.
Men där har du ju det, ta då Bosse som andranamn. Du kan alltid säga till din pappa att det är för att hedra honom, om han undrar.
– Ha ha, ja det hade kanske varit något. Jag förstår ju att Bosse Larsson hade varit ett gångbart namn i Malmö. Men vi får väl se vad det blir.
