Lagbanner
Fotbollsgalan 2010 - många himmelsblå prisade (samt Houghton och Cruyff)

Fotbollsgalan 2010 - många himmelsblå prisade (samt Houghton och Cruyff)

På kvällens Fotbollsgala i dubbla guldstaden Malmö har MFF fortsatt att göra succé. Glädjande nog blev det flera priser till himmelsblå spelare och ledare. Ivo, Rolle, Bob och Zlatan fyllde alla på sina guldskåp.

Som årets tränare konkurrerade Roland Nilsson med Sixten Boström (Örebro), Conny Karlsson (Helsingborg) och Peter Swärdh (Mjällby).
 
Vinnare blev Roland Nilsson och motiveringen löd:
"Med Malmös resurser får tränaren krav på sig. ´Rolle´ har dock valt den tuffa vägen mot toppen: satsat på egna talanger, ett eget spel – och med glädjen tillbaka blev det guld."
 
Ett väldigt glädjande val då pressen på Malmös egen Rolle har varit monumental, och alla minns de på sina håll rätt högljudda kraven på hans avgång efter förra säsongen. Men Roland kickade sin assisterande och vän, Hans Gren, anställde Pep Clotet Ruiz, och tog med honom och spelarna ett både efterlängtat och välförtjänt guld.
 
***
 
I kategorin årets nykomling hade Ivo Pekalski att kämpa mot Johan Larsson (Elfsborg), John Guidetti (BP/Man C) och Erik Israelsson (Kalmar FF).
 
För alla MFF:are var Ivo kanske kvällens största favorit till att vinna ett pris. Och när han nu fick priset som årets nykomling känns det både roligt – och självklart. Motiveringen löd:
”Debuterade med inhopp i MFF i Allsvenskan i mars. Sedan blev det totalt 24 matcher, varav 20 från start och ett mål. Har balanserat mittfältet så klokt att man tror han har gjort tio allsvenska säsonger!”
 
Ett sms från honom kommer till Himmelriket. Kort och koncist skriver Ivo:
”Tack, det känns bra. :-)”
 
***
 
Till årets målvakt fanns ännu en MFF:are med chansen att vinna ett pris. Johan Dahlin (Johan, Johan, Johan Dahlin) hade sina konkurrenter i Pär Hansson (Helsingborg), Andreas Isaksson (PSV Eindhoven) och Johan Wiland (FC Köpenhamn).
 
Johan Wiland vann. Johan Dahlin har gjort en fantastisk säsong, men det har även hans namne gjort. Men framtiden tillhör Dahlin!
 
***
 
Mest MFF fanns i kategorin årets allsvenska spelare med både Daniel Andersson och Wilton Figueiredo. Resten av allsvenskan bidrog med Anders Svensson (Elfsborg) och Alexander Gerndt (Helsingborg). Att just Daniel och Wilton finns med som två av fyra nominerade är naturligtvis oerhört roligt och ett kvitto på att Malmö FF i år inte bara vann allsvenskan, utan gjorde det med väldigt många bra spelare.
 
Alexander Gerndt vann. Himmelriket gratulerar årets skytteligavinnare, och beklagar samtidigt hur en del närvarande betedde sig. Som tur är tystades den pinsamma och buande pöbeln ner av mer förståndiga människor. Att det ska vara så svårt att hålla isär sak och person. Att varken Daniel eller Wilton olyckligt nog inte vann ursäktar inte att man buar ut en vinnare. Större och finare än så bör vi vara.
 
***
 
Årets försvarare. Skulle Daniel Andersson ha en chans mot de mer meriterade (när vi talar antal år i försvar vill säga) Olof Mellberg (Olympiacos) och Daniel Majstorovic (Celtic), samt unge Joel Ekstrand från HIF?
 
Tyvärr för alla som hade hoppats på ännu en himmelsblå vinnare, men kanske inte så förvånande, vann ett utlandsproffs i form av Olof Mellberg. Grattis Olof! Nästa år, Daniel?
 
***
 
Som enda utländska spelare var Wilton Figueiredo nominerad på Fotbollsgalan på herrsidan. Som årets mittfältare var det rätt hyfsade namn i form av Kim Källström (Lyon), Anders Svensson (Elfsborg) och Pontus Wernblom (Alkmaar) han hade att kämpa emot.
 
Pontus Wernbloom var min egen favorit till att vinna, så jag är inte förvånad. Däremot sa hjärtat, ropade mitt hjärta, att Wilton skulle vinna. Han får glädja sig åt att vi MFF:are har honom varmt – i våra hjärtan.
 
***
 
Det var bara i kategorierna årets mål (Linus Hallenius) och årets anfallare Malmö FF inte var representerat med spelare i dagens lag. Fast med både Ola Toivonen och Zlatan Ibrahimovic som två av fyra nominerade i den sistnämnda är det naturligtvis en sanning med modifikation att inga himmelsblå var nominerade. Ola T har visat att trots endast två år i den himmelsblå dressen är han mycket himmelsblå. Zlatan å sin sida är väldigt mycket Malmö FF personifierat idag. Så när Zlatan fick pris som årets anfallare var det samtidigt kvällens tredje pris till en Malmö-spelare.
 
***
 
De bägge guldlagen LdB och MFF blev hyllade med stående ovationer utan att behöva förnedra sig genom att uppträda på annat vis än värdigt, stolt och guldlikt. Vi som minns Djurgårdens sång- och dansnummer 2003 (?) är tacksamma att vi inte behövde uppleva en repris.
 
***
 
Grattis Therese Sjögran till Diamantbollen!
 
***
 
Att Zlatan skulle vinna Guldbollen kom inte som en överraskning. Det har hävdats på en del håll att någon annan skulle vinna, ”för det är tråkigt när någon vinner för ofta”. Bah! Vilket skitsnack. Det finns bara en idag som är en värdig vinnare och hans namn är Zlatan Ibrahimovic! Från Malmö och Malmö FF.

Eller som delar av motiveringen löd:
"Från Malmö till Milano, Guldbollen går till Zlatan Ibrahimovic!"

Ur hans tacktal:
"Vem kunde tro det när man provtränade för Malmö FF som 12-åring att man 17 år senare skulle stå med 5 guldbollar i handen och två där hemma som jag hoppas sover?"
 
***
 
Kanske kvällens höjdpunkt: att få se Johan Cruyff (DEN STÖRSTE någonsin) dela ut Fotbollskanalens Hederspris till Bob Houghton (Malmös STÖRSTA tränare någonsin). Att få se två av mina största hjältar på samma scen var rörande och oerhört glädjande. Bob berättade bland annat en anekdot om hur Roland Andersson och Staffan Tapper blev utbytta efter 45 minuter i en landskamp 1975 mot Holland. I pausen satt de och skrattade, för de hade aldrig någonsin blivit så utspelade. Vem som hade gjort dem till åtlöje på planen? Johan Cruyff naturligtvis.
 
***
 
Kvällens kommentarer:
”Hur man firar? Med en flaska.” (Manon Melis, LdB Malmö)
 
”Vi firar några dagar till, sen får det räcka” (Agon Mehmeti)
 
”Och så ett stort grattis till Malmös herr- och damlag. Fantastiskt” (Zlatan Ibrahimovic)
 
***
 
Slutligen. Byt ut Jihde och/eller de som skrev hans manus. Det borde vara fotbollsspelarna som står i fokus en sån här kväll, det borde vara självklart att det är fotbollsspelarna som är hjältarna. Det tycks inte TV4 förstå, det tycks programmakarna aldrig lära sig. Hade det inte varit för alla MFF:are som var nominerade hade jag hellre sett nästan vad som helst annat på teven den här kvällen.  

Magnus Johansson2010-11-15 21:53:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF