Lagbanner
Himmelrikets Favorit i oktober/november: "De vet att vi är Malmö FF"

Himmelrikets Favorit i oktober/november: "De vet att vi är Malmö FF"

Han kom till Malmö FF 2008 som en ung lovande spelare. I år är han en ung duktig spelare, därtill lagets lagkapten. Jiloan Hamad är månadens spelare enligt Himmelrikets redaktion.

Grattis Jille, månadens spelare enligt Himmelrikets redaktion!
– Tack så mycket, det låter bra. Vad trevligt.
 
Trots att du har varit med i några år nu, och trots att du varit med i toppen av omröstningar ett antal gånger så är detta första gången du blir månadens spelare.
– Ja.
 
Jag tycker det är lite konstigt.
(Skratt) – Jag har inte själv tänkt så mycket på det om jag ska vara ärlig, men det är alltid kul att vinna sånt här.
 
Och grattis till landslagsplatsen naturligtvis! Kom det överraskande?
– Ja, det får jag nog säga att det gjorde. Allbäck ringde mig och han snackade om januariturnén, så jag blev lite lurad där. Jag hade ingen aning om att jag skulle bli uttagen till den här matchen (mot England), men samtidigt hade jag en liten känsla. Inte så mycket att jag visste, men när det är dags för landslaget så hoppas man ju alltid.
 
Har du pratat själv med Erik Hamrén?
– Nej, faktiskt inte.
 
Så du vet inte om du kommer att få speltid eller hur det är tänkt med många byten och så vidare?
– Jag har ingen aning, men som jag har sagt tidigare – jag är inte nöjd med att bara vara med, eller sitta vid sidan om och titta på de andra. Jag är hungrig, jag vill antingen få hoppa in eller starta, och göra så bra ifrån mig som möjligt. Jag vill gärna spela.
 
Även om säsongen i stort var ganska bra så blev ju avslutningen med förlusten på Råsunda inte precis vad vi alla hade hoppats på. Tar detta, att du är landslagsman, bort lite av det tråkiga?
– Alltså, man vill alltid avsluta på topp, man vill alltid avsluta med bra prestationer för Malmös del och med SM-guld. Det finns alltid i huvudet. Det är mycket lättare att njuta av semestern om man har vunnit, men samtidigt tycker jag ändå att vi har gjort en bra säsong. Vi har tillhört toppen, vi har tagit en Europaplats, folk har snackat om oss in i det sista. Och det är viktigt, MFF är ett sånt lag som det ska pratas om. Och det har det gjorts. Tyvärr räckte vi inte till hela vägen, men förhoppningsvis blir det annorlunda nästa år. Självklart var det en stor dröm att komma med i en landslagstrupp. Och så som det har utvecklat sig sett över hela året, så är detta min bästa säsong i karriären. Det känns riktigt bra.
 
Om vi lämnar de bägge matcherna i november och tittar på de fyra i oktober, så vanns alla dem. Det var som att åka tillbaka till 2010, med både stabilt och underhållande spel. Ni var en maskin som hade roligt.
– Jag håller med dig. Vi hade den känslan också. Men det är svårt att ta sex raka segrar, det i sig hade varit en bedrift. Självklart ska vi förstås vinna en sån match som Örebro hemma. Om vi hade gjort det hade det varit helt annorlunda. Det är där vi faller.
 
Precis. Det syntes hur tyngda ni blev när AIK gjorde mål på er och Elfsborg ungefär samtidigt tog ledningen i Borås. Hade ni haft lättare att repa mod, tror du, om ni hade haft en trepoängare mot Örebro i ryggen?
– Självklart är det lättare när man har det i egna händer, så är det ju. Sen var ju AIK jävligt bra i den matchen också, de gjorde en riktigt, riktigt bra insats.
 
Fotboll försvåras av att det finns en motståndare?
– Ha ha, exakt. Det stämmer in bra på den matchen.
 
Fast Europa nästa år…
– Yes, det är väldigt kul. Det är en sån sak som kan locka duktiga spelare till Malmö. Samtidigt är det bra för både klubben och för oss spelare som ska fightas, det är alltid kul att ha något annorlunda att se fram emot. I år kändes det vansinnigt tomt när vi inte hade något Europaspel. Så det kommer att bli riktigt roligt.
 
Är du kvar nästa sommar och höst då?
– Jag har kontrakt över hela 2013, och jag vet inget annat i dagsläget. Sen vad som händer, det vet man aldrig.
 
Du uttryckte i frustration efter AIK-matchen besvikelse över att Malmös ledning inte satsat i tillräcklig grad. Har du blivit tagen i örat efteråt?
– Jag har haft ett snack med dem, det har jag. Vi ska ha samtal framöver här, med Håkan (Jeppsson) med flera. Jag tror att de gärna vill förklara hur året har varit, hur situationen är, vad Malmö har tvingats göra i besparingsväg och så vidare. Det är sånt som vi spelare inte har så mycket koll på, vi skriker ju bara efter nyförvärv när spelare försvinner så klart. Men jag blev så irriterad där, det är vi spelare som finns på planen och kämpar för framgångar åt oss och åt hela klubben, och fansen stöttar oss i varje match, men man får känslan där på gräsmattan att man inte räcker till; det är frustrerande och jobbigt. De i ledningen vet vad jag anser och vi har som sagt snackat och det är inga hard feelings, utan de vet att vi är Malmö FF. Vad det innebär att vara Malmö FF. Och som jag har förstått det så kommer det att satsas till nästa år. Det kommer att komma in spelare till 2013.
 
Vilket behövs. För redan är det klart att några lämnar, som Wilton Figueiredo och Daniel Larsson.
– Glöm inte Ulrich och Daniel Andersson, sen har vi Halsti där det väl är fifty-fifty om han blir kvar. Det är ändå fem-sex spelare som försvinner och de måste förstås ersättas. Vi får se vad det är för kvaliteter på dem som ska komma in i laget.
 
Att spela fotboll på den här nivån, då ingår det ju att man kan förlora lagkamrater till andra klubbar och andra länder, ibland med kort varsel. Nu försvinner några som du lärt känna väl, och vad det innebär för laget vet vi inte än. Men, hur är det för dig på ett personligt plan? Att förlora vänner vill säga.
– Det är väldigt jobbigt. Wilton och jag bodde grannar och träffades varje dag. Så när han lämnade var det oerhört tungt. Det var känslosamt, nästan så att man fick tårar i ögonen. Det var den sista kramen, sista pratstunden, och man visste att förmodligen kommer vi aldrig mer att ses. Åker man inte ner till Brasilien så blir det telefonsamtal på sin höjd med honom framöver. Vi har känt varandra i fyra år och han har varit som en storebror för mig.
– Samma sak med Daniel Larsson, som har varit en väldigt god vän. Vi var hemma hos honom i går (läs: onsdags), där vi satt en hel del grabbar och bara umgicks. Så jag måste säga att det är skittråkigt. Samtidigt tillhör det livet, och det är bara att acceptera.
 
Jag förstår det. Du, inför varje säsong sätter du upp mål. Har du lust att berätta vilka du hade inför den här?
– Inga problem. Inte nu när säsongen är över. Vänta lite jag ska leta fram lappen. Jag har den gömd här i en plåtask. Väntar du?
 
Självklart.
– Så. Det är en massa grejer, en massa punkter. Jag skrev att jag skulle ge 110 procent på varje träning. Att jag skulle utveckla mitt kantspel, att jag skulle komma runt och utmana mer med fart. Alltså, det är min spelstil, Magnus… Jag är inte den som utmanar en mot en och slår inlägg, jag är mer en som går in i banan, jobbar hårt, söker instick. Jag är snabb, snabbare än många tror. Så för mig var det viktigt att utveckla just den biten, att komma runt mer. Och nu på slutet har jag tänkt extra mycket på det.
– Sen skrev jag att jag skulle göra åtta mål i Allsvenskan och fem assists. Det blev sex mål och nio assists, så jag får ändå vara nöjd. Och så var U21-landslaget i visst fokus, att vi skulle göra ett bra EM-kval och ta oss till mästerskapet. Det senare misslyckades vi med, men jag tycker ändå att vi genomförde kvalet på bästa sätt. Som en parentes till U21 önskade jag mig att som kapten skulle jag ta större ansvar.
– Och sen skrev jag faktiskt… jag har alltid något mål som kanske inte är jätterealistiskt, men som man ändå kan sträva mot. Förstår du vad jag menar?
 
Ja.
– Då hade jag ringat in att jag skulle komma med i truppen till sommarens EM-kval i Polen och Ukraina. Alltså med A-landslaget. Jag brukar vilja ha något sånt, något som… Jag tror mycket på det, man ska tänka A-landslag, man ska tänka Brasilien, man ska tänka proffs i Europa. Man ska omge sig med positiva tankar.
 
Som spetsar till de mer realistiska målen?
– Exakt. Jag ska ha ett lyxigt hus, jag ska köra omkring i en fin bil, jag ska ha en framgångsrik karriär; även du kan tänka så. Att man kan uppnå sånt som kanske för dagen inte känns nära. För jag tror att alla kan uppnå mer än vad man tror, sen vad man tror och önskar är individuellt.
– Sen hade jag med en del personliga grejer, men det är inget som du får reda på (skratt).
 
På tal om personliga grejer, är det skönt att det är allsvenskt uppehåll och snart semester?
– Ja, säsongen har varit lång, så det ska nog bli skönt.
 
Nog?
– Jo, det är alltid skönt med lite ledighet. Jag tycker ändå att vi lämnar årets allsvenska med högt burna huvuden efter en rätt stark avslutning, där det blev Europaspel nästa år. Så lite semester ska bli skönt.
 
Vad händer då, har du något planerat?
– Jag hade faktiskt planerat att åka till Brasilien med några vänner, däribland Miiko (Albornoz). Vi ska åka den femtonde november, men jag får ändra om här nu med tanke på landslaget. Jag håller på och kollar lite nu om jag kan skjuta på resan ett par dagar. Sen blir det till hemlandet i tio dagar längre fram innan träningen börjar.
 
Och jag antar att du och Miiko likt förra året kör extra för er själva?
– Det brukar vi alltid göra. Men jag har fått nästan lite skäll av Malmö för att jag tränar för mycket, de kräver att vi spelare verkligen kommer att vila ordentligt. I fyra veckor, har de sagt, ska vi inte göra någonting alls. Det kommer att bli svårt för mig.
 
Du menar med ingenting alls inte ens ut och jogga?
– Precis, vi har så lång tid på oss i vinter. Vi kör igång i januari och sen har vi runt tre månader innan Allsvenskan börjar. Så, jag kommer att bygga upp mig långsammare framöver, och inte känna att jag ska vara i toppform samtidigt som vi drar igång. Det blir ett lite lugnare upplägg för mig den här gången alltså.
 
Jag tror du kan ha gott av det, alla behöver total vila någon gång då och då.
– Ja, det stämmer nog.
 
Än en gång, grattis! Vi ses nästa år hoppas jag.
– Absolut gör vi det. Tack så mycket.
 
***
 
Spelare (och antalet poäng)
1. Jiloan Hamad (28)
2. Markus Halsti (27)
3. Simon Thern (8)
4. Filip Helander (7)
5. Pontus Jansson (6)
6. Johan Dahlin (4)
7. Tokelo Rantie (2)
7. Miiko Albornoz (2)
 
***
 
Varje redaktionsmedlem ger tre spelare poäng, där ettan får 4, tvåan 2 och trean 1 poäng.

Magnus Johansson2012-11-10 08:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I'm in Love: Hur går det för MFF med att ta ”nästa steg”?