-
Inför GAIS - MFF
"Avvaktande spel i motståndarnas straffområde, dåligt närkampsspel där man på grund av att man ligger fel från början kommer in sent och fult i situationerna har varit legio. Ren lättja och en märklig vilja att visa sig på styva linan har präglat vissa spelares uppträdande."
Matcherna duggar tätt just nu till skillnad från målen och poängen. Egentligen känns det rätt logiskt om man tittar lite på den totala brist på kontinuitet som finns i klubben just nu.
Vi har fått ny sportchef, ny VD, ny tränare, ny andretränare, ny ordförande, nytt fysteam under loppet av ett drygt år. Jag säger inte att förändringarna måste vara till det sämre i längden, men jag tror tyvärr att de har haft betydelse för den färdriktning som stakats ut under 2009-2010 och att vi har tappat alldeles för mycket fart för att kunna komma tillbaka till toppen i år.
Tillika har skadorna formligen rasat in och jag väljer att undvika att spekulera kring startelvan mot GAIS, då det i dagsläget är oklart vem som egentligen kommer att kunna spela på söndag eftermiddag.
Jag fokuserar då hellre på det personliga ansvar som varje spelare nu måste ta.
Det har faktiskt varit nästan hjärtskärande att se hur vissa spelare tycks tro att saker och ting löser sig av sig självt. Självklara, basala saker som att forwards löper in på första stolpen, att släppa bollen snabbt och ta ny position samt ligga rätt positionsmässigt i försvaret har lyst med sin frånvaro.
Avvaktande spel i motståndarnas straffområde, dåligt närkampsspel där man på grund av att man ligger fel från början kommer in sent och fult i situationerna har varit legio. Ren lättja och en märklig vilja att visa sig på styva linan har präglat vissa spelares uppträdande. Hur man kan vara så urbota omogen att man tror att publik och scouter imponeras av att man stoppar upp bra omställningslägen för att bjuda på en snurrfint i fel läge eller en tunnel är för mig obegripligt, men det är uppenbarligen så att vissa spelare hellre ”skolgårdslirar” än ser till att laget vinner.
Det är för tidigt att på något sätt hänga Rikard Norling som kommit in mitt i ett skadekaos och dessutom efterdyningarna av läktarskandalen i derbyt, men det är viktigt att han tidigt identifierar de problem som just nu genomsyrar spelartruppen. Norling kan, utan att tumma för mycket på vårt spelsystem, komma tillbaka till basics om han på ett pedagogiskt sätt lyfter de problem som präglat framför allt enskilda spelares insatser under 2011. Han måste få alla att inse att man har ett gemensamt ansvar för laget och att med bättre beslut och bättre beslutsamhet kan vi få en helt annan kvalitet på planen. Jag uppfattar Norling som både intelligent och passionerad så jag hoppas innerligt att han har ägnat mycket av tiden sedan Gefle-matchen åt att bygga ansvarskänsla hos spelarna.
GAIS ligger en poäng efter oss i tabellen och är väl ett lag som känns lite felbalanserat i mina ögon. Det finns fantastisk spetskompetens i bl a Wanderson, men bredden i truppen är inte allt för imponerande. Å andra sidan gör ju MFF:s skademörker att vi inte heller kan skryta med någon bredd så jag håller nog Makrillarna som svag favorit på Gamla Ullevi.
För att avsluta med en aning positivism tycker jag ändå att Dardan Rexhepi såg vass ut mot Gefle, Dusan Melicharek visade på nytt att han är ett bra alternativ till skadedrabbade Dahlin och att Ivo Pekalski förhoppningsvis kan start bredvid Wilton vilket gör att vi kanske kan spela ett enklare och snabbare passningsspel. Med detta och med mer ansvarstagande individuellt har vi goda möjligheter att ta tre poäng och det skulle innebära viss toppkänning vilket naturligtvis vore nyttigt mentalt.
En match i taget gäller, men vi får inte helt vika ner oss utan komma ihåg att vi för tusan har ett guld att försvara!
Framåt Malmö!