Inför HIF - MFF: Handsvett
I morgon: derby. En oerhört viktig match väntar för bägge lagen. Helsingborg mot Malmö FF. Skånederby.
Fråga: Vad har GAIS och Örebro gemensamt, förutom att de poängmässigt är Allsvenskans två sämsta lag?
Svar: De är undantagen som bekräftar regeln. De grönsvarta från Göteborg är enda laget som har gjort första målet mot MFF i en match och sen förlorat. De svartvita från Närke är enda laget som släppt in första målet i en match mot MFF och sen vänt och vunnit.
Slutsats: Det är oerhört väsentligt, sett till statistiken, att Malmö FF i morgon inte släpper in mål förrän man åtminstone gjort ett (helst flera förstås). Man kan lura sig själv och bedra andra med statistik, och det är förstås helt rätt att hävda att varje match är ny och att historien inte spelar någon roll. Men samtidigt kan man också tolka siffrorna som något annat – kanske som ett bevis på ett självförtroende som behöver framgång i en match för att stärkas.
Vi talar här om bortaplan, hemma på Stadion spelar dessa siffror ingen som helst roll. Antingen har laget gjort första målet och vunnit, eller så har matcherna slutat mållösa (Häcken och Gefle). Det är alltså värre ställt med bortafacitet.
10 poäng har där tagits när laget lett med minst 1-0. Fem poäng har tagits när laget legat under med minst 1-0. Av 33 möjliga.
Spelar det någon roll i morgon mot Helsingborg? Ärligt talat, jag vet inte. Det går alltid att hitta orsaker och verkan. MFF har till exempel vunnit tre av de fyra senaste matcherna, så det går att tolka som att formen på bortaplan blir allt bättre.
Och vad viktigare är, detta är ett derby. Det finns inga givna regler för hur en sådan här match kommer att sluta. Dagsform spelar viss roll, men skador och avstängningar och Europamatcher i benen tycks inte göra det i samma utsträckning. Se bara på när båda de ordinarie anfallarna Daniel Larsson och Agon Mehmeti var avstängda i höstmatchen 2010, men där nya hjältar föddes. Eller: I fjor gjorde Markus Halsti av alla människor mål på Olympia.
Eller när MFF 2011 besegrade Dinamo Zagreb med 2-0 och sånär tog sig till Champions League, detta i en match som kan vara en av de bästa ett MFF-lag spelat på många, många år. Det dröjde två veckor och sen åkte samma spelare till Gävle och förlorade helt rättvist med 2-0.
Till en sådan här match vet alla 22 spelare på planen precis vad som krävs, ingen kommer att springa omkring och undra om flickvännen verkligen kom ihåg att spela in CSI på Kanal 5. Alla matcher lever sina egna liv, derbyn extra mycket. Det finns så många spelare i bägge lagen som förstår exakt hur mycket en derbyförlust kostar på, hur mycket en derbyseger kramar om ditt hjärta och din hjärna länge efteråt. Det finns så många spelare i bägge lagen som vet exakt hur mycket en seger betyder för de egna supportrarna.
Det kan vara bra att sätta avtryck direkt, som MFF i våras, där laget hade avgjort matchen redan efter 45 minuter. Å andra sidan, i fjor på Olympia spelade HIF den första halvtimmen ut MFF så att det egentligen inte var tal om match, det var ren utklassning. Till dess nyss nämnda Halsti klev in på scenen.
Avtrycket försvann. Det slutade 2-2.
Det går att hålla på så här till döddagar. Statistik. Å ena sidan, å andra sidan… Till slut kan det avgöras av ett självmål i sista minuten till laget som legat under konstant press. Man vet aldrig.
Förutsättningarna inför morgondagens match vet vi dock. I och med Häckens vinst i fredags utökade de marginalen till MFF med tre poäng och några hundra plusmål. Vinner Elfsborg och AIK senare i dag har MFF tappat även till dessa.
Jag inbillar mig att ingen i HIF skulle sörja detta i så fall.
Å andra sidan behöver hemmalaget vinna för att åtminstone ha en teoretisk chans till Europaspel 2013. Guldet är kört för dem. Det är för många lag att hinna i kapp, men en tredjeplats skulle kunna gå att ordna.
Jag inbillar mig att ingen i MFF unnar dem detta i så fall.
Det är cirka 30 timmar till match. Just nu är det kaos i huvudet. Jag som aldrig har handsvett annars, har svårt att skriva detta utan glida på tangenterna. Det är ju för sådana här matcher man lever ett supporterliv, men också: det är inför sådana här matcher jag önskar att det vore Syrianska hemma i stället. Jag vill ha kakan, men jag vill också att den redan ska vara uppäten så att jag mätt och glad kan luta mig tillbaka och med förnöjsamhet betrakta den allsvenska tabellen.
Det finns också så mycket att spekulera i: Kommer till exempel ”Tiki” Rantie att bli frisk nog för att spela? Så många olika scenarier jag ser framför mig: Där finns hela skalan från svartaste ångest till ljusblåaste eufori.
Det kommer att bli en jobbig natt, och några ännu värre timmar i morgon. Låt det vara över. Låt det bli tre poäng till oss, till Malmö FF!
***
Truppen inför morgondagen:
Johan Dahlin, Robin Olsen
Miiko Albornoz, Ricardinho, Jasmin Sudic, Pontus Jansson, Filip Helander, Matias Concha
Alex Nilsson, Jiloan Hamad, Wilton Figueiredo, David Löfquist, Erik Friberg, Markus Halsti, Amin Nazari, Simon Kroon
Daniel Larsson, Tokelo Rantie, Dardan Rexhepi
