Inför MFF - Häcken
Det är två formstarka lag som på söndagseftermiddagen drabbar samman på Swedbank Stadion. MFF tar emot tabellfyran från Hisingen.
Häcken 2012. Smaka på den ordkombinationen, och känn rysningarna fara upp och ner längs ryggraden. När vi på påskafton fick 0-5 i baken uppe på Rambergsvallen innebar det en av de värsta käftsmällarna i modern tid. Det märkliga var att vi hemma i genrepet inför den allsvenska premiären, bara ett par veckor tidigare, tämligen enkelt avfärdat ett stabbigt Häcken med 4-2. Och det var då ett resultat som Häcken borde varit nöjdast med. Det kändes nästan ofattbart att vi så kort därefter kunde få storstryk mot samma lag - nästan så man tror att de mörkade inför det ”riktiga” mötet (alltså: lade de sig medvetet? Ville de inte vinna? IOK, var är ni när man behöver er??).
Men låt oss inte gräva ner oss för mycket i det förflutna, utan istället med klar blick och bestämda hakor blicka framåt mot söndagseftermiddagen. Och se till att det fortsättningsvis inte alls blir särskilt jobbigt att uttala orden 'Häcken 2012'. Men det är en tuff match som väntar. Det pratas ju redan en del om mötet med Elfsborg nästa vecka. Kanske förståeligt, men faktum är att BK Häcken är ett lag som är formstarkare än tabellettan från Borås. Hisingens stolthet kommer, precis som vi, till avspark med tre raka segrar i ryggen. I de två senaste matcherna har man dessutom avgjort i slutminuterna, något som brukar vara ett signum för ett lag i harmoni och med självförtroende.
För när övriga göteborgsklubbar går ekonomisk eller resultatmässig kräftgång vilar nån sorts lugnt, lågmält, närmast paradisiskt goa-göteborgsgöbbar-mysskimmer över Häcken. Här lyckas man med sina importer från fjärran stränder (tänk t ex Paulinho, Chibuike och, i dagens lag, Chatto); här stormtrivs och blommar överskottet från de så kallade storklubbarna ut: Makondele lämnade HIF och ligger nu trea i skytteligan, Martin Ericsson - numera inte blott utlånad från Elfsborg utan BKH-spelare t o m 2015 - står inte längre i Anders Svenssons breda skugga utan tillåts dominera, Björn Anklev har förvandlats från ett anonymt komplement i Örgryte och Halmstad till en högst duglig kantspringare. Och allas vår MR13 öste ju in mål för de gulsvartrandiga så sent som tills för ett år sedan. Visst, riktigt alla gör kanske inte hundraprocentig braksuccé. Till exempel har forne Trelleborgs- och IFK Göteborgsspelaren Andreas Drugge haft svårt att abonnera på en ordinarie plats i år. Men ändock - BK Häcken framstår som allsvenskans motsvarighet till Anna Skipper. Klubben andas, för en utomstående betraktare i alla fall, sundhet (även om man jag bara kan anta att man hade önskat sig ett större ekonomiskt svängrum).
Målfarligast i allsvenskan är Häcken hursomhelst. 37 mål har det blivit hittills; 26 av dessa på hemmaplan.
Ytterligare ett skäl till att betrakta de gulsvartrandiga med den största respekt är ju att flera av våra egna hedersmän kommer därifrån. Förutom Ranégie har Erik Friberg och Daniel Larsson ett förflutet i Häcken.
Och apropå skytteligan: Förutom Makondele på tredje plats toppar ju också en Häckenspelare densamma. Abdul Majeed Waris har hittills satt 14 bollar i år. Honom slipper vi emellertid – han är avstängd efter att ha fått sitt tredje gula kort för säsongen i GAIS-matchen senast. Ett kort han för övrigt ådrog sig i tionde övertidsminuten, efter att ha firat sitt mål med upphissad tröja. Hans frånvaro ser jag som ett klart avbräck för gästerna – med sin snabbhet hade Waris varit ett stort hot i den typ av omställningar Häcken firade sådana otäcka triumfer med i förra mötet (Waris gjorde för övrigt två av målen då).
Trots allt detta, och den nuvarande fjärdeplatsen, är det få som nämner BK Häcken som en allvarlig utmanare till titeln. Lågbudgetframtoningen är säkert en orsak. Försvarslinjens relativa bräcklighet en annan. Och att det trots allt finns en viss ojämnhet i laget är en tredje - utskåpningar av såväl oss som exempelvis Norrköping har blandats med plumpar mot exempelvis Sundsvall (1-2 hemma) och Kalmar (1-3 borta).
Men ett kompetent lag, som verkligen försöker spela fotboll och som på en bra dag kan slå vilken allsvensk konkurrent som helst, det är det. Vi får se upp, även om deras bortafacit är ganska beskedligt: Fyra matcher av åtta förlorade, 11-13 i sammanlagd målskillnad.
Det blev många rader om vårt motstånd, men därmed över till det mest intressanta: Vårt Eget Lag.
Vi har på sistone varit alldeles makalöst starka på hemmaplan. Sju raka segrar och ett, säger ett, ynka mål insläppt. Med två nyskurna bortaskalper är det rimligen inget fel på självförtroendet heller.
Vi är lite brandskattade på innermittfältet. Erik Friberg kommer inte att få tillfälle att ta revansch på sina forna lagkamrater. Han är avstängd efter att ha dragit på sig sitt tredje gula kort för säsongen i början av andra halvlek mot Gefle. Ivo dras fortsatt med skadebekymmer. Att flytta in Thern i mitten vore en lösning, men att döma av veckans träningar blir det Halsti som tar plats bredvid Wilton. Markus har gjort det riktigt bra på den positionen på sistone, men det ska noteras att det då handlat om en träningsmatch (West Bromwich) samt inhopp när vi befunnit oss i ledning och det framförallt gällt att stänga matcherna. Här är nu utgångsläget onekligen ett annat. Ska bli intressant att se hur Halsti bemästrar uppgiften.
En gissning är då att startelvan i övrigt, bortsett från Friberg-Halsti-bytet då, formeras som sist mot Gefle. Det betyder i så fall:
Johan – Miiko, Pontus, Jasmin, Ricardinho – Jiloan, Halsti, Wilton, Thern – Daniel Larsson, Ranégie.
Övriga i den 19-mannatrupp Norling tagit ut: Noring, Daniel Andersson, Stenström, Amin, Simon Kroon, Helander, Dardan och Alex Nilsson.
Källa: mff.se
Ingen Ulrich alltså, och Concha är som bekant inte redo för spel ännu.
Häckens anfallsvilja ger förhoppningar om en öppen match. Ett rimligt antagande är att fart – läs Thern och Jiloan på kanterna, Daniel där framme – är en av nycklarna. Som nämnt ovan ser Häckens försvar inte alldeles osårbart ut.
För att ytterligare spetsa till det tabelltekniska spelas inte Elfsborgs match i den här omgången förrän den 18 augusti. Då möter de HIF, en match som blivit framflyttad på grund av europacupspelet. Seger mot Häcken innebär alltså att vi nästa söndag åker upp till Borås med en serieledarkudde stoppad med två poäng.
Låt det bli så.
