Inför Norrköping – MFF: Nu vänder det
Andra halvan av årets allsvenska inleds mot laget vi besegrade i söndags. Med andra ord: Serien vänder.
Hemmamatchen marknadsfördes som en klassiker; ett möte mellan två av Sveriges anrikaste och mest merittyngda lag. Sant, förstås. Men även om vi här på vår kant kan gnälla över flagnad glans och en del mindre goda resultat på senare år – jag tänker då främst på säsongerna 05-09 – är våra bekymmer ingenting mot IFK Norrköpings. Deras 2000-tal har varit en lång ökenvandring.
2001 kvalade Norrköping sig kvar med ett nödrop. Året efter åkte de ur. Kanske såg invånarna i Sveriges tionde största stad det som en ren och ettårig formsak innan deras IFK studsade tillbaks till första serien. Det visade sig emellertid dröja till hösten 2007 innan laget återvann allsvensk status. Lyckan blev kortvarig. 2008 mäktade Norrköping blott med fyra segrar och åkte utan vidare prut ur igen. Otäck kuriosa här är att vi var ett av de fyra lag som besegrades. Den 24 september det året fick vi däng med 1-0, efter en minst sagt andefattig insats. Kevin Amuneke gjorde målet. Bara en sån sak.
Årets Norrköping inledde allsvenskan alldeles strålande. På senare tid har det gått tyngre – laget är nu uppe i inte mindre än tio raka utan vinst. Skönt för oss att möta ett lag som rimligen har både sviktande form och självförtroende? Visst är det så. Å andra sidan kan man ju då oroa sig för att man med varje förlust kommer allt närmare nästa seger.
Överhuvudtaget känns det som om de positiva vibbarna balanseras av en del orosmoln. Låt mig sammanfatta i punktform.
På plussidan finner vi exempelvis:
- Daniel Andersson, Wilton och Halsti är alla tillbaks från avstängning. Stark insats av ungdomarna sist, men rutin och stabilitet behöver vi – alla lär starta, även om Halsti möjligen inte är alldeles given.
- Norrköping har sin lagkapten Mathias Florén avstängd.
- Ivo närmar sig stadigt toppform (väl?) och vårt guldinnermittfält kan återförenas – förhoppningsvis med bättre press och högre bolltempo som resultat. Dessutom lär Jeff vara klar för spel, trots att han som bekant gick ut med skadekänningar i paus sist.
- År 2011 har vi lärt oss att gör vi mål, förlorar vi inte. Kolla resultaten hittills bara. Och Norrköping läcker. Finns alla möjligheter att utnyttja det.
Och i sann yin & yang-anda, här är minusen:
- Den gamle skyttekungen Gunnar Heidar Thorvaldsson är tillbaks i Norrköping. Han är kanske ingen stor härförare, men känns som en straffområdes-gubbe-i-lådan – precis den typ som kan såra vårt ibland lite yrvakna försvar.
- Vi har anfallsproblem! Dardan är avstängd, och Daniel Larsson väntar tillökning vilken dag som helst. Han står förvisso att gratulera, men det är således osäkert om han kan vara med.
- Vårt bortafacit på sistone är uselt. På de fem senaste bortamatcherna har vi orkat skrapa ihop två poäng och göra ett, säger ett enda, mål. Usch.
På onsdag väntar dessutom Champions League-kval. Men jag räknar kallt med att vi kan hålla fokus på den här matchen. Känns som en förlegad ursäkt att skylla på att huvudena är nån annanstans (som t ex på nästa match). Så det kommer inte att hända.
Måste säga att matchen på något sätt är en vattendelare. Det är dags att på Chuck Norris-vis välja rätt stig: Kan vi vinna kanske vi inte precis har reserverad förstaklassbiljett på titelrace-tåget, men vi står åtminstone inte kvar på perrongen. Förlust däremot, och vi sjunker allt djupare ner i den kvicksand av deprimerande intighet där de anonyma statistklubbar som brukar kallas 'mittenlag' huserar.
Truppen ser ut så här (saxat från mff.se):
Dusan Melicharek, Dejan Garaca
Markus Halsti, Tobias Malm, Pontus Jansson, Yago Fernandez, Daniel Andersson, Ricardinho, Filip Stenström
Jimmy Durmaz, Miljan Mutavdzic, Ivo Pekalski, Simon Kroon, Wilton Figueiredo, Jeffrey Aubynn, Omid Nazari
Agon Mehmeti, Daniel Larsson, Alex Nilsson.
