Johan Dahlin: "Det är bara att gå in och kötta"
Det närmar sig söndag allt snabbare och Himmelriket fortsätter uppladdningen. Idag är det Johan Dahlin som berättar vad han tror om matchen, men också förklarar han varför hans form är i stigande och vad som skiljer Daniel Andersson och Jasmin Sudic åt.
På en skala, hur roligt är det att spela fotboll för tillfället?
– På en skala 1-10? 10 tycker jag.
Ja, det går ju rätt bra nu, även om det ”bara” blev 0-0 mot Häcken senast.
– Men utifrån förutsättningarna som blev, så löste vi det väldigt bra faktiskt.
Spelet var som vanligt och formen sitter i?
– Ja, jag tycker det. Även när vi spelade med nio utespelare gick vi för ett vinstmål, vilket väl visar vilken mentalitet det finns i den här truppen vi har. Häcken är ett bollskickligt lag och tog över lite när Markus (Halsti) åkte ut, men de skapar inte så mycket mer än vad vi gjorde egentligen.
Vad sa du egentligen till domare Stålhammar efter att du fått Tom Söderbergs dobbar in i kroppen och fallit ihop i gräset?
– Ja du, det är nog en fråga som vi ska hoppa över.
Jag har sett reprisen på matchen och det ser ut som att han försöker spänna blicken i dig när du skäller ut honom, men han viker undan lite och verkar inse att han kanske var snett ute i situationen.
- Ja. Jag tycker att han var jävligt fel ute där. Jag tycker att det är skandalöst att Häckenspelaren inte blev utvisad, för domaren ser ju hela situationen. Hade jag inte dragit undan huvudet så… Han satte ju upp hela sulan rakt in i mig och är inte det farligt spel så undrar jag vad som är det.
Likvärdigt med utvisningen av Markus Halsti?
– Detta är värre. Halsti ser ju inte situationen; hur ska han kunna se att Häckenspelaren kommer bakifrån? Mittbacken (Tom Söderberg) ser var bollen kommer att komma och han vet vad som är framför, där är ju en massa spelare. Herregud, killen är tre meter lång och så hoppar han in med fötterna före.
Var tog smällen nånstans?
– Den tog i revbenen i stället.
Har du ont idag?
– Nej, inte så. Jag har märken men det är ingen fara med mig.
Hur svårt är det att fokusera på matchen efteråt? Där går det ju inte att stå och grunna på varför utvisningen uteblev, eller hur?
– Inte alls svårt. Jag brukar inte ha svårt att släppa sånt och gå vidare. Det är detsamma om jag gör ett misstag; det är bara att gå vidare. Sen får vi analysera det efteråt, på samma sätt som du och jag gjorde nu. Under matchen kan jag inte älta det.
Du är väldigt bra form sen en tid tillbaka anser jag. Håller du med?
– Det är bättre nu efter uppehållet, jag har höjt mig lite. Samtidigt får man inte stirra sig blind på statistik. Det har varit en jobbig vårsäsong för mig som målvakt. Jag menar, jag har släppt in ganska många mål och ändå har jag inte haft mycket att göra. Bland annat blev det fem bakåt mot Häcken på Rambergsvallen, men då var tre av dem rena frilägen och ett kom på straff. Fast som du säger, det har helt klart blivit bättre.
Hur mycket betyder räddningen du gjorde mot GAIS för ditt självförtroende?
– Straffräddningen? Det är klart att den betyder jättemycket, även om varje match är unik. Jag känner att jag börjar hitta tillbaka till den gamla Johan igen: jag är med mer, är mer fokuserad och aggressivare. Allting känns mycket bättre. För det har varit ett omtumlande år i och med att vi har blivit föräldrar och där man får ett annat perspektiv på livet. Sen har det också varit många frågor om vad som ska hända, vart ska jag, ska jag stanna kvar i MFF, ska jag åka, vad ska vi göra. Även om man försöker att inte tänka på det, finns det omedvetet där i bakhuvudet. Att man tänker på sin situation även om man gör allt för att inte tänka i de banorna. Och jag vill så mycket när jag spelar, och då kan det bli fel vissa gånger. Det låser sig.
Du är inte den förste som beskriver det så. Efteråt vill säga. Under tiden som kontraktsförhandlingar pågår säger i stort sett alla att ”det tar min agent hand om”, men efteråt kan samma spelare berätta just samma sak som du. Det kan vara några få procent som inte finns med i matcherna, men just de procenten kan vara så avgörande för ens prestation.
– Precis. När jag väl skrev under och kom fram till att det här var det bästa för mig, så har det gått allt bättre för mig. Omedvetet tänker alla spelare på sin situation, men vissa spelare klarar det bra ändå. Men jag är inte en av dem. Det betyder rätt mycket för mig att få stabilitet i tillvaron, att känna sig behövd, att få allt klart.
Fick du mycket uppskattning från supportrar när du förlängde?
– Jag har inte pratat med så jättemånga, men de jag har snackat med har jag fått fin feedback ifrån. Fast jag har alltid fått höra mycket positivt från supportrar, även innan alltså, och det är också en av anledningarna till att jag förlängde. Jag har blivit väldigt väl omhändertagen av både klubben och folket i Malmö. Så det är klart att det spelade stor roll för mig när jag funderade fram och tillbaka hur jag skulle göra. Dessutom, vilket inte ska förringas, trivs jag oerhört bra i MFF.
Elfsborg väntar på söndag. Hur mycket gäller det att fokusera på sitt eget spel kontra deras?
– Det är som jag har sagt sen de drog ifrån i tabellen; det viktiga är fokusera på vad vi ska göra och inte på vad Elfsborg håller på med. Vi har haft fullt upp med våra matcher, och vi kan ju inte påverka andra lags insatser om vi inte möter dem vill säga. Det är jävligt nyttigt att vara kvar i sitt eget och inte tänka på någon annan. Det är min uppfattning i alla fall.
Malmö och Elfsborg är två offensiva och attackerande lag. Blir det en Malmö – Häcken med plusmeny?
– Ja, det kan det nog bli. Roligt i så fall.
Och jobbigt, i alla fall för oss som är vid sidan om.
(Skratt) – Jag kan tänka mig det. Det är ett helvete att sitta och titta på och inte kunna göra något. Då är jag mer lugn och sansad när jag spelar. Jag tror att det kommer att bli en skitrolig match. Det brukar bli det när vi möts, så det blir säkert en häftig batalj.
Alla matcher är lika mycket värda, och tre poäng är alltid tre poäng bla bla bla. Men så dyker det emellanåt upp sådana här där det finns en extra krydda tillagd.
– Ja, det är klart. Man ska inte ljuga och säga nåt annat. Det är som du säger att alla matcher är lika viktiga, men om vi snackar inspiration och sådär – det kommer av sig självt när det är matcher som denna.
Om du bara ska nämna en sak som ni måste se upp med hos Elfsborg, vad blir det?
– Det säger jag inte.
Okey. Vad måste Elfsborg se upp med i ert spel?
– Mycket.
Daniel Andersson spelar allt mindre, och Jasmin Sudic allt mer. Vad innebär det för dig som målvakt att ha Pontus och Jasmin framför dig i stället för Pontus och Daniel?
– Jag gillar inte de frågorna, fast jag förstod att de skulle komma. Men… Jag vill inte sätta någon i dåligt ljus, för de är bägge fantasiska fotbollsspelare. Sen är det klart att det är skillnad, annars skulle jag ljuga. Men det hade inte spelat någon roll om Danne hade spelat anfall, mittfält eller försvar; det märks skillnad när han är borta. Så enkelt är det. Jasmin är jätteduktig och jag har inga problem att spela med någon av dem. Men Danne… alltså han har rutinen, han är en ledare. Jasmin är också en ledare, men Danne är… Han är Danne om du förstår vad jag menar. Och jag tyr mig väldigt mycket till honom. Så är det.
Tack för svaret, men du missförstod mig nog lite. Jag tänkte mer på om du, som målvakt, måste agera annorlunda när den ene eller den andre spelar. Alltså om det skiljer sig åt hur de agerar som mittbackar. Förstår du vad jag menar?
– Aha, du menade så. Danne kanske vill ha lite mer boll, han är duktig på att komma och hämta. Och fördela boll, vilket han har med sig från mittfältsspelet. Han är väldigt trygg med bollen och vill ha den mycket. Det är skillnaden kanske. Jasmin är mer rak i sitt spel. Sen är han också, precis som Danne och Pontus, väldigt lätt att spela med. Han ger alltid hundra procent. Det finns inget mittemellan, det finns ingen pardon. Det är bara att gå in och kötta.
Ha ha, jag förstår.
– Och jag gillar det spelet. Jag vill ha såna mittbackar framför mig. Som inte lägger några fingrar emellan.
