Jörgen Pettersson: "Vi vet att vi kommer att få ett massivt stöd från våra supportrar"
Bara en dag kvar. Sen äntligen är det match. Elfsborg – Malmö FF. Himmelriket avslutar veckans intervjuserie med att prata anfallare, nyförvärv och nervositet med MFF:s forwardstränare Jörgen Pettersson.
Innan vi pratar om matchen i morgon undrar jag om du kort kan kommentera det senaste nyförvärvet, Tokelo Rantie?
– Det är en ung och intressant spelare, som har tränat med oss ett tag nu. Han kan säkert bli väldigt viktig för oss i framtiden.
Om vi leker med den högst otäcka tanken att alla Malmös anfallare skulle vara indisponibla, skulle Tokelo gå in och göra ett fullgott allsvenskt jobb då tror du?
– Det tror jag säkerligen att han hade kunnat göra. Där är mycket han behöver träna på och han är ung och där är en hel del i det svenska spelet som han måste komma in i, men att han redan nu hade kunnat göra ett bra jobb i en match är jag säker på.
Vad specifikt skulle han göra bra i så fall, alltså vilka är hans styrkor?
– Han är väldigt rörlig, och är en vass avslutare. Sen tar det ett tag att lära känna spelarna runt omkring honom i laget, men som jag sa – han ser absolut intressant ut.
De som har sett honom i aktion jämför honom främst med Daniel Larsson av de fyra anfallarna som finns i dagens MFF-trupp. Håller du med om det?
– Det kan jag hålla med, men han har kanske inte samma speed som Daniel. Fast han ligger inte långt efter.
Då är han fortfarande inte långsam av sig?
– Ha ha, nej han är en snabb jäkel. Han har ett väldigt bra rörelsemönster som jag sa, han rör sig på ett bra sätt och vill ha boll hela tiden. Och med den snabbheten han besitter kan det bli riktigt bra av det hela.
Du har haft anfallarna som tränare ett drygt halvår. Tycker du att det löper på som du hade förhoppningar om?
– Det tycker jag. Det viktigaste var först och främst att få till samspelet. Nu har framför allt Daniel och Mathias spelat ihop och det ser allt bättre ut. Sånt kommer inte av sig självt, det är inte bara att trycka på en knapp. Det är bara att träna och åter träna för att hitta ett bra samarbete, och nu börjar det se riktigt fint ut. Mathias har spelat ensam på topp i hela sitt liv nästan, medan Daniel har legat på djupet hela tiden. Där har vi snackat mycket om att jobba ihop, titta på varandra, hitta varandra. Det är det jag har försökt få in i huvudena på dem och det är det som funkar bättre och bättre. Framför allt de senaste matcherna efter EM-uppehållet.
Jag antar att ni i morgon främst fokuserar på det egna spelet, men vad hos Elfsborg måste ni ändå ta hänsyn till?
– De spelar lite rakare än de gjorde förr, och vi måste vara väldigt noga med att inte göra några stora misstag. Då ställer de om omedelbart och då kan det gå fort. Nycklarna till en MFF-seger blir noggrannhet och modet att spela vårt eget spel. Att vi är starka bakåt och att vi inte slarvar i passningsspelet. Vi får inte göra några dumma saker som skapar omställningar.
Och så får gärna Daniel och Mathias göra ett gott jobb på topp?
– Ja, de får gärna sätta varsin balja. Då skulle jag inte gråta precis.
Hur nervöst är det att sitta vid sidan om egentligen, så som du och de andra tränarna gör?
– Man vill gärna in och spela själv ibland, så är det (skratt). Det pirrar i benen emellanåt. Jag har haft en lång karriär själv som spelare, så det hade väl varit konstigt annars tänker jag. Framför allt när anfallarna missar målchanser, då känner man att det rycker till i kroppen; man hade gärna velat var där ute själv. Men man kan inte göra annat än att hjälpa dem genom att prata med dem, komma med tips och så.
På tal om tips, detta är en riktig stormatch, mycket står på spel och mängder med människor kommer att se den. Du har egen erfarenhet av sådana här matcher, så vad ger du morgondagens spelare för råd - hur ska de förhålla sig till inramningen bland annat?
– Vi vet att vi kommer att få ett massivt stöd från våra supportrar, och de är väldigt, väldigt viktiga för oss. För spelarna på planen framför allt. Det är bara att suga in den fantastiska atmosfären men försöka tänka att detta är som vilken match som helst. Fast ändå känna att det är något extra om du förstår vad jag menar. Sen måste spelarna in och våga, även våga göra misstag, och försöka köra precis som vi gör hemma på Stadion.
Och njuta?
– Precis. Njuta fullt ut.
