Måndag Morgon: En möjlig guldhjälte
Efter en lång väntan står han nu äntligen där - Den där sista utposten som kanske till och med kan börja jämföras med en viss Janne Möller.
När guldet kom hem förra gången, 2004, var Mattias Asper mannen som ställde sig mellan stolparna. Asper var en gedigen målvakt, och bortsett från en groda mot Landskrona BoIS i en av de sista matcherna var det få misstag han stod för. De påföljande åren var inte lika lyckade, och även om Mattias av Himmelrikets läsare blev framröstad som decenniets bästa målvakt blev han aldrig riktigt accepterad och under perioder var han den stora syndabocken enligt Stadions besökare. Personligen gillade jag alltid Asper, men kanske saknade han attityden och möjligen härkomsten för att få den riktigt stora uppskattningen.
När han lämnade tog Jonas Sandqvist över till mångas glädje. Personligen var jag tveksam till Jonas från första början, och det blev heller aldrigt riktigt bra i MFF-tröjan. "Sankan" var en ok målvakt, men saknade stabiliteten och detta kombinerat med ett högsta mediokert förvarsspel under framförallt Sören Åkebys era gav ett resultat som knappast skrev in Jonas i historieböckerna som en av våra stora målvakter.
Målvakten innan Asper, och då tänker jag inte på Lee Baxter, är annars en spelare som förmodligen mer än någon annan målvakt de senaste 20 åren är förknippad med Malmö FF. Givetvis tänker jag på Jonnie Fedel, och även om jag tycker att Asper var minst lika bra är Fedel för mig favoritmålvakten nummer ett. Jonnie var, under sin storhetstid, en riktigt bra målvakt och hade dessutom en personlighet som gjorde att han inte direkt gick obemärkt förbi. På många sätt var han en motsats till Asper vad gäller personligheten och jag kunde inte annat än älska Fedel för den målvakten och personen han var.
Men det är klart - Inte heller Fedel var Malmös bästa målvakt genom tiderna. Den titeln måste rimligen gå till Janne Möller. Mannen som låg bakom mycket av succén under 70-talet, som kröntes med Europacupfinalen 1979. Nu, mer än 20 år efter Janne lämnat Malmö FF, kan vi ha hittat en målvakt som är redo att plocka upp den fallna manteln. Johan Dahlin kan bli en riktig MFF-legend.
När Johan värvades förra sommaren var jag riktigt nöjd med att vi värvat en ung talangfull målvakt som vi kunde satsa på, men jag hade inte blivit överdrivet imponerad under U21-EM och trodde nog att det skulle ta några år innan han började prestera på riktig toppnivå. Det tog väl ungefär fem minuter av första matchen för att inse att jag var helt fel ute, och sedan dess har Johan bara fortsatt att imponera. Om vi för ett ögonblick glömmer bortamatchen mot AIK (eller förresten vi kan helt och hållet förtränga den matchen) har misstagen Johan gjort varit närmast otroligt få och framförallt har det knappt hänt att vi kunnat beskylla Johan för några tappade poäng.
Farhågorna har i stället handlat om att hans kropp tyvärr verkar lite skör och när han kallade till sig hjälp och höll om axeln mot Blåvitt var nog vi som bad till högre makter inte speciellt lätträknade. Tack och lov visade det sig att han bara ville skrämma upp oss lite och Johan fortsatte ju matchen med bravur - straffen går ju dock framförallt till MFF-hjärtat hos Thomas Olsson.
Det viktigaste för Malmö under de kommande åren är förmodligen inte att behålla Ivo, Molins eller Daniel Larsson, även om det såklart skulle vara positivt, utan att vi kan bygga laget från Johan Dahlin. Så länge vi har Dahlin som sista utposten kommer vi vara ett lag att räkna med - Det är jag säker på.
----------
Med ovan sagt: Jag tycker Dejan Garaca är en spännande målvakt, men det är klart - Det är knappast någon perfekt situation för honom att ha en sådan otroligt bra målvakt framför sig när det dessutom inte skiljer så mycket i ålder.
----------
Får väl samtidigt passa på att be om ursäkt för de förändringar som skett på SF hittills som inte varit speciellt bra - Om ni har tålamodet tror jag dock att allt kommer att bli ännu bättre än tidigare.
----------
Måste ta tillfället i akt att hylla Daniel Anderssons match mot Blåvitt. Daniel var verkligen formidabelt bra, och den här krönikan kunde lika gärna varit tillägnad honom.
----------
Hyllas den som hyllas bör - Jag tycker det var helt rätt beslut av Rolle Nilsson att låta Ivo spela mot Göteborg, efter kuppen man försökte mot Djurgården då man lät en kon ha tröja nummer 17.
----------
Heja AIK!