Måndag Morgon: Ett oväntat genombrott
"Individuellt sett är han inte bara seriens bästa - Han är den överlägset bästa. Med styrka, snabbhet och pondus har han snabbt blivit vår bäste spelare. Hur gick det egentligen till?"
Inför säsongen var vi många som trodde att säsongen 2011 skulle bli fantastisk. Vi hade fått behålla laget och nu skulle vi visa att man kan prestera både ute i Europa och i Allsvenskan. Så blev det som bekant inte riktigt i verkligheten och för mig har det inte varit mycket som blivit som jag förväntade mig.
Det är inte bara de rent lagmässiga prestationerna som jag missbedömt. Jag trodde att många spelare skulle lyfta sig - Daniel Larsson, Yago Fernandez, Ivo, Jiloan och Agon men samtliga har, av olika skäl, snarast tagit steg bakåt. Mest trodde jag dock på Jimmy Durmaz. Han svarade i första halvleken mot Helsingborg i Supercupen för kanske årets prestation när han inte bara lurade upp Christoffer Andersson på läktaren gång på gång för att köpa korv utan han lurade honom hela vägen till Västra Hamnen. Det var nästan löjligt hur överlägsen Durmaz var där och jag såg ingenting som kunde stoppa honom. Det blev inte riktigt så och även om jag menar på att hans hänsynslösa spelstil (med efterslängar, vägran att spela ut bollen och filmningar) varit viktig för oss som ren inställning har han nog varit den som gjort mig mest besviken i år. Inte för att han varit sämst, för det har han inte, utan för att jag förväntade mig att han skulle äga Allsvenskan.
Nåväl... Bland spelarna jag trodde skulle få det tungt i år fanns Dardan Rexhepi och typiskt nog har det också visat sig stämma. Andra året brukar vara tufft och han har haft stora svårigheter att överhuvudtaget få speltid. När han sen fick speltid och han tog den såg Djurgårdarna till att stoppa framfarten med bangers. Eller jag menar "När han sen fick speltid och han tog den uppstod bangers från tomma intet mitt framför den förskräckta DIF-klacken och stoppade framfarten". Oavsett anledning kan man väl säga att Dardans utveckling har varit naturlig men han har inte tagit sig närmare startelvan.
Däremot trodde jag även att Pontus Jansson skulle få det jobbigt. Han gjorde det bra förra hösten, men min uppfattning var att han till stora delar var en "Jon Jönsson". Det vill säga en back som har offensivt fina kvaliteter men som satt under press blottar de defensiva bristerna. Jag räknade med att Pontus skulle få det jobbigt både med att motståndarna skulle försöka pressa ut oss och den, av mig, förväntade framgången hos Yago. Ibland är det skönt när man har fel så mycket att Juholt i jämförelse verkar vara ett geni vad gäller att avgöra vad som är rätt och fel.
Pontus genombrott har varit i det närmaste monumentalt. I likhet med Ivo Pekalskis dito förra året inledde Pontus året på bänken och såg inte ut som en tänkbar startspelare för Norling. Men så skedde saker snabbt - Helt plötsligt blev Pontus ett alternativ och när chansen dök upp tog han den. Som han tog den. I mina ögon går det inte att blunda för att Pontus varit vår bästa spelare i år. Ranegie har haft en fenomenal säsong, men i vår tröja har Pontus varit den bästa.
Jag ska inte säga att han är seriens bästa försvarare då han har vissa brister i det totala försvarsspelet. Men individuellt sett vet jag ingen i Allsvenskan som är lika bra. Det verkar som att Pontus aldrig blir bortgjord längre, och när han är på väg att bli det får han fram en tå som petar bort bollen. När han dessutom kryddar det med ett offensivt spel som ingen annan mittback i Allsvenskan kan ståta med så är det inte svårt att dra på smilbanden när man ser honom härja i backlinjen. Individuellt sett är han inte bara seriens bästa - Han är den överlägset bästa. Med styrka, snabbhet och pondus har han snabbt blivit vår bäste spelare. Hur gick det egentligen till?
Jag fattar det inte riktigt, men är rätt nöjd ändå.
--------------
Visst Pontus har fortfarande saker att lära. Som jag var inne på finns det brister och det är oftast i lagspelet som han inte alltid är klockren. Hans position kan vara tveksam, besluten att falla eller stöta märkliga och samspelet med övriga i backlinjen något osmidigt. Men å andra sidan vore det ju ytterst märkligt om han var fullfjädrad redan.
--------------
Å andra sidan gör det normalt sett rätt lite nör hans position är dålig, beslutet felaktigt och samspelet icke-fungerande eftersom han ändå reder ut det med en brytning sen.
--------------
Som jag var inne på tidigare är Pontus genombrott ganska likt det Ivo hade förra året.
--------------
Frågorna man nu har är därför
1. Kan han bibehålla formen och ta även nästa steg i utvecklingen?
2. Om ja: Hur länge får vi behålla honom?
--------------
Ingen Pontus i kväll mot Syrianska dock. Läge för nästa genombrott då? Filip Helander är högaktuell för att starta.
--------------
Lyckas vi vinna även mot Syrianska och tar nio poäng från den här yttersta matchtäta veckan vore det helt makalöst. Visserligen är det mot tre småklubbar, men Häcken är, bevisligen ett riktigt bra lag, och de två bottenklubbarna har bra mycket mer än vi att spela för.
--------------
Mot Stadion!
--------------
Igen....
