Måndag morgon: Många ska upp till bevis
"Så nu hoppas vi att spelarna åter ska komma upp i 2010-standard, och att Rikard Norling med en hel försäsong i bagaget sätter en vinnande prägel på laget. Vi vill ju så gärna det. Motsatsen, att det var en enda guldsäsong där allt klaffade, är en hemsk tanke."
I lördags var jag på en premiär. Vi har fått ett nytt kulturhus i Varberg, Kommedianten heter det. Ljusa färger, högt i tak, stilrent, konst, teater och böcker om vartannat. Mycket snyggt.
Varberg vill profilera sig som en västkustens kreativa kärna, vilket är stora ord för att komma från en kommun på dryga 50 000 invånare. Och har man en invigning till detta kulturhus där två politiker håller evighetslånga tal, som dessutom är nästintill identiska, i kylan – jäklar vad jag frös, vilka avlöses av skådespelaren Maria Lundqvists barnsliga rollfigur Sally, så känner jag att vi varbergare har en bit kvar innan vi blir denna kärna.
Jag är ingen ivrig påhejare av pyroteknik (och nej, vi tar inte den diskussionen nu igen), men några rejäla bengaler hade sannerligen satt fart på lördagens tillställning. De hade definitivt ökat tempot på denna Stefan & Krister-liknande fars till premiär.
Kultur behöver ju inte vara så svårt. Man behöver inte krångla till det; det behöver inte vara antingen skitnödighet eller fördumning. Det räcker med ett innerligt intresse, många intresserade och en hängivenhet och passion för att det ska bli något att minnas. Som Malmö FF:s premiärträningar. En kulturhändelse.
Detta återkommande event, som väl spontanstartade 2004 genom att vi ville välkomna Patrik Andersson hem igen om jag inte minns fel, har blivit något att se fram emot. I morgon är det dags igen. Och det är något supportrar och spelare kan enas om: denna premiärträning är något som vi längtar efter.
Fast upp till kamp, äntligen och andra glada utrop får ursäkta, där finns också många frågetecken hur årets säsong ska gestalta sig. Laget hade ett vinnande koncept 2010 under Rolles och Peps ledning, där spelet var både segrande och underhållande. Många var vi som trodde att en era hade startat, en himmelsblå glansperiod.
Så blev det som bekant inte. Där finns ursäkter som Rolle-gate, Svenska Fotbollförbundets fantastiska idioti när man misshandlade Malmös höstspelschema, att Rikard Norling aldrig fick riktig tid på sig att träna laget och inte minst en del skador på nödvändiga spelare.
Fast sanningen är också den att många spelare verkade mätta efter guldet, liksom att där inte fanns några botemedel när motståndarlagen hade läst MFF:s spel. Förutom vid enstaka, alltför enstaka, tillfällen visade spelarna upp vad de hade presterat säsongen innan.
Det ligger i vår natur att hoppas på det bästa, även pessimister som jag gör det. Så nu hoppas vi att spelarna åter ska komma upp i 2010-standard, och att Rikard Norling med en hel försäsong i bagaget sätter en vinnande prägel på laget. Vi vill ju så gärna det. Motsatsen, att det var en enda guldsäsong där allt klaffade, är en hemsk tanke.
Vårt lag lär tippas i allsvensk topp, och något annat vore förstås förvånande, men det blev vi även 1999, 2006 och en hel del andra år. När vi inte motsvarade förväntningarna. Nu är det upp till bevis för Rikard och spelarna. Klarar de av att lite börja om från början?
Ett år som 2011 kan ursäktas med orsakerna som ovan nämndes, men inte två. Många behöver komma upp i standard, visa upp både att och vad de kan. Jag hoppas alla förstår det, och inte tar saker för givna. Eller vill leva på gamla meriter. Daniel Larsson visade i gårdagens intervju på Himmelriket upp en sund självinsikt och ödmjukhet. Han berättade att han inte kunde vara nöjd med sin egen fjorårssäsong, och han skyllde inte från sig. Följer fler spelare i hans fotspår, lovar det gott. Revansch är en utmärkt vätska att tända eldar med.
Att Rikard har tagit hjälp av Daniel Andersson och Jörgen Pettersson är också ett tecken på att vår tränare inte vill sitta nöjd i båten, utan tvärtom vill göra allt för att det ska bli bättre. Det är bra. Det är en mycket bra start.
Av förklarliga skäl är jag inte övertygad om att det blir en rakt igenom fantastisk säsong, hur skulle jag när den inte ens har startat. Där finns frågetecken som sagt. Kan de rätas ut till utropstecken? Framåt våren mot sommaren till, efter sju-åtta matcher, kan vi få en första indikation.
Tills dess, det är dags att njuta av att säsongen börjar igen. De första stegen ska tas. Äntligen.
***
Himmelrikets Helen Johansson och Peter Lind kommer att bevaka premiärträningen. Bilder och träningsrapport utlovas.
