Måndag morgon: Två problem inom den närmaste framtiden?
"Jag har ingen inblick i hur mycket pengar det egentligen finns att värva för, så det är rätt meningslöst att föreslå de som vet betydligt mer och bättre vad de ska göra. Jag kan bara konstatera att här ligger ett problem och vilar i MFF-ledningens knä. Försvinner halva laget till hösten spelar det nog ingen roll att vi tog in poäng på Elfsborg i torsdags."
Det finns just nu två problem för Rikard Norling och Malmö FF. Det ena är brådskande, det andra börjar bli det.
Vi gör som man brukar, tar det första först. Sju poäng mot Helsingborg, IFK Göteborg och Elfsborg, på sju dagar, är imponerande. Mot HIF spelade MFF ut som om det vore den sista matchen i klubbens liv. Några dagar senare, märkta av derbyförlossningen samt med en startelva som inte var optimal, klarades oavgjort borta mot IFK Göteborg. Och i torsdags – seger mot Elfsborg.
Där fanns det egentligen inga alternativ till att vinna. Inte bara poängmässigt utan främst moralmässigt hade en förlust, och en väldig mängd poäng bakom boråsarna i tabellen, varit förödande.
Nu kämpades det, det slets, och att MFF hade haft ett intensivt spelschema utan vare sig mental eller fysisk vila syntes i slutet av matchen. Många var spelarna som tuggade fradga. Men de höll ut, de vann, de visade en styrka som imponerade å det grövsta. Och det var elfsborgarna som till slut fick tugga gräs. Riktigt naturgräs. Undrar om de uppskattade smaken.
Problem nummer 1. Att tända till inför matcher som dem jag nyss räknade upp är inga som helst problem för Durmaz, Larsson och de andra. Mycket folk på läktarna, två av de tre spelades hemma, någorlunda vårlika förhållanden. Mot lag där det spelades om mer än bara poängen.
Nu väntar en högst ospännande resa till Norrland där sommaren på torsdag i och för sig verkar göra sitt intåg, men – med all respekt – Sundsvall är ändå… Sundsvall. Sundsvall är inte Helsingborg eller Göteborg. Sundsvall är ett lag som bara ska besegras. Det finns inga om. Endast tre poäng existerar. För hemmalaget blir det efter kvällens match mot Elfsborg ännu en klang- och jubelföreställning där ett storlag ska naggas på poäng. Sundsvall kommer att älska den här matchen. För MFF är det en match som ska avverkas.
Jag hoppas att det inte blir ett problem att tända om, jag hoppas – och tror – att Rikard ser det som en utmaning och att han får sina spelare att förstå detta. Men jag är orolig. Efter sju poäng på sju dagar mot tre topplag är det inte alldeles enkelt att tänka om, i sista matchen för vårsäsongen, och göra det som måste göras. Klarar spelarna detta? De får faktiskt inte misslyckas.
Problem två som måste lösas, på ett eller annat vis, är hur laget ska se ut till hösten.
Jimmy Durmaz, Johan Dahlin, Daniel Larsson och Wilton Figueiredo har utgående kontrakt, liksom Ulrich. Mathias Ranégie har några år kvar, men så som han spelar för tillfället (och med skytteligatiteln från i fjor visar han också att han inte är en dagslända) drar han till sig en hel del utländska klubbars intressen. Och eftersom det tycks finnas en klausul i hans kontrakt som tillåter honom att lämna för en viss summa, så är en flytt inte något helt orealistiskt scenario.
Och i dagsläget, när MFF:s spel till stora delar står och faller med hans medverkan, vore det ett dråpslag.
Varken Jimmy Durmaz eller Daniel Larsson kommer att förlänga, eller så kommer inte spelaren och klubben att komma överens. Jag har inga bevis för detta, det är mer än magkänsla, och lite vad som står mellan raderna (som det heter) när man läser uttalanden från dem. Johan Dahlin är mer tveksam; målvakter har i allmänhet det tuffare att komma utomlands om de inte nöjer sig med grekiska division 2-klubbar.
Lägg därtill Jiloan Hamad, som antagligen inte skulle tacka nej till en europeisk klubb, och där få en ny utmaning, samt Wilton Figueiredo, där MFF nu har sista chansen att casha in.
Innan någon opponerar sig; jag vet att spelarna har kontrakt året ut. Att MFF inte behöver sälja dem. Fast, den gamla MFF-devisen gäller väl fortfarande, den som säger att "vi stoppar inga spelare från att bli utlandsproffs"? Och om ett bud på en av ovan nämnda spelare dyker upp, med den vingliga ekonomin i beaktande; jag undrar om MFF inte väljer att ta det då.
MFF kan alltså framåt hösten stå utan ett antal spelare som idag ingår i startelvan. Det säger sig självt att detta kommer att bli ett problem. Det är i så fall spelare som inte helt lätt ersätts. Alternativen är då inte så många. Värva nytt och dyrt (kvalitet kostar), värva nytt och billigt och hoppas att det blir bra eller värva ungt och gratis och satsa på befintliga spelare i truppen.
Jag har ingen inblick i hur mycket pengar det egentligen finns att värva för, så det är rätt meningslöst att föreslå de som vet betydligt mer och bättre vad de ska göra. Jag kan bara konstatera att här ligger ett problem och vilar i MFF-ledningens knä. Försvinner delar av laget till hösten spelar det kanske ingen roll att vi tog in poäng på Elfsborg i torsdags.
Eller så ser Per Ågren, likt Rikard Norling, det inte som ett problem utan som en utmaning. Vi får tro det. Alternativet är inte det minsta muntert.
Fast, förstås, det kan ju också bli så att fler lag tappar nyckelspelare. Ty sådan är ju Allsvenskan till sin natur, att gödsla de lite större ligorna med de bästa spelarna. Som Malmös scoutingansvarige Vito Stavljanin sa igår när jag pratade med honom: "Vad som händer när transferfönstret öppnar i juni... Ja, det får framtiden utvisa."