Matchrapport: Gefle-MFF 0-2
Ett dominerande MFF drev idag bort många demoner. Trots bortaplan, konstgräs och Gefle lyckades man vinna med två mål mot noll.
Jag bär på en personlig motvilja inför lördagsmatcher mitt i sommaren. Upplägget är ju perfekt egentligen, lunch på stranden, uppvärmning på en uteservering, match i solskenet och sedan fira segern med grillning och kvällsdopp. Det känns lite för bra, som gjort för att bli besviken.
Särskilt när arenan heter Strömvallen och motståndet är Gefle. Särskilt när en negativ trend precis brutits, ett bortaspöke har jagats bort och man har fyllts av nypumpad optimism.
Minns Åtvidaberg 2010 när MFF tappade 2-0 till 3-3 och fick både Daniel Larsson och Agon Mehmeti avstängda inför guldderbyt mot Helsingborg. Minns 0-0 mot Norrköping ifjol.
Trepoängaren borta mot GAIS var lika efterlängtad som svårvunnen. Skulle Malmö FF vara på tårna även idag, trots jubel senast och utan småskadade lagpappan Daniel Andersson? När nyblivne lagkaptenen Jiloan Hamad fick påminnas av sina lagkamrater om slantsinglingen ringde alla mina varningsklockor. När Johan Dahlin tappade ut bollen till en fri Jonas Lantto i den tredje matchminuten var jag på väg att byta kanal och istället förkovra mig i uppladdningarna inför de olympiska kanotuppgörelserna.
Men, som tur är så är jag bara en nojig och nervös supporter, med känslorna tätt utanför skallbenet.
Malmös första halvlek präglades av sådan rörelse och attityd som man vill kunna förvänta från ett topplag som möter ett bottenlag. Efter en böljande inledning tog Malmö tag i taktpinnen efter tio minuter och skapade chanser och kontrollerade spelet.
Daniel Larsson var den som visade vägen tidigt. Efter ett kort inlägg från Hamad tvingade Larsson målvakten Hugosson till en jätteräddning. På den efterföljande hörnan fick han en ny chans, men sköt då över. Minuten senare, ett typiskt ryck till vänster och skott mot bortre hörnet, men precis utanför.
Strax därpå, Ranégie med bollen till höger om straffområdet, passningen gick snett-inåt-bakåt genom hela straffområdet fram till Ricardinho som fick på en bra träff men också mitt på parerande Hugosson. Räddningen omsattes genast i en Geflig omställning som var snabb, farlig men resultatlös. En sekvens som hintade om vilken typ av matchbild som eftermiddagen skulle bjuda på.
Den första kvarten dominerades kraftigt av Malmö. Därefter mattades tempot något, utan att hemmalaget kunde skrämma sina besökare nämnvärt. Ett bra skottläge vid straffområdeslinjen för Markus Hansson i 22:e minuten var det som brändes mest, men skottet gick över. Dessutom, efter flera tappra försök dröjde det ända till 25:e minuten innan gästrikarnas backlinje lyckades med en rensning som gick över läktaren och ut från arenan.
Bollinnehavet var Malmös, liksom avsluten och chansera. Kanske var det inte så många heta lägen som producerades i mitten av den första halvleken, men glädjande är det att se variationen över vilka som är och skapar lägen och pressar fram halvchanser. Larsson och Ranégie är nämnda, men även Wilton, Hamad och Albornoz vållade Gefle defensiva bekymmer.
I 33:e minuten var det dags. En snabbt slagen frispark på egen planhalva upp till Miiko på högerkanten, inlägget var långt men nådde Mathias Ranégies panna och 1-0 var ett faktum. Det såg ut som att den store anfallaren kom med för låg fart, eller att passningen hamnade lite för långt fram, men… Han är så stark i luften att det spelade ingen roll. Jag tror inte han förlorade en enda nickduell under hela första halvlek.
Fem minuter senare gick Daniel Larsson på genombrott, drogs ner och domaren pekade mot straffpunkten. Kort därefter kunde nr 13 titulera sig tvåmålsskytt, efter att ha placerat bollen i målvaktens vänstra hörn.
Samtidigt som de himmelsblå spelarna firade, öppnade sig himlen och regnet föll neröver plastgräset. I 40: e miuten inkasserade Gefle sin första varning efter att Pär Asp bryskt stoppat Simon Thern. Det kändes klart. Segern var vår.
Fast det där kände man ju igen. Det är inte många omgångar sedan det planerades banderoller som skulle påminna malmöspelarna om att fotboll spelas över två halvlekar och att ingenting är vunnet i halvtid.
Men det är ett annat Malmö idag. Det är ett Malmö som har växt under säsongen. Malmö kan både föra, leda och stänga matcher nuförtiden. Även på bortaplan. Daniel Larsson hade rungande skott i ribbans underkant i 53:e minuten. Senare fick Simon Thern ett bra läge och bra avslut efter en målvaktsretur.
Nonchalansen och ängsligheten som tidigare präglat bortaplansspelet syntes inte mycket av idag. Tvärtom, det var Gefle som bjöd på flest onödiga misstag och slarviga beslut. Och en hel del höga skott.
Bortsett från en handfull minuter i mitten av andra halvlek dominerade och kontrollerade MFF matchen. Ett styrkebesked. 2-0 var klart och rättvist.
++++++++++++++++++++++++++
Dahlin gjorde inte en av sina bästa matcher. Ett par höga bollar höll på att ställa till det, men samtidigt… Matchhjälte i måndags i en 3-2-match, idag håller han nollan borta på Strömvallen.
++++++++++++++++++++++++++
Mot ett bottenlag vill man inte behöva lyfta fram sina mittbackars insatser. Hade det inte varit för att det var just Sudic och Jansson som spelade ihop från start hade jag nog inte märkt av dem. Inleddes en ny era idag?
+++++++++++++++++++++++++++
Spelarpusslet på innermittfältet får bättre analytiker än jag granska och utvärdera. Men visst börjar Erik Friberg komma till sin rätt? Även om han fortfarande spelar i Ivo Pekalskis frånvaro så känns han nyttigare och nyttigare. Det är inte ofta han blir av med bollen utan att få en frispark med sig. Hursomhelst, han blev varnad idag och missar nästa match. Nytt pussel att lägga för Norling, alltså. Efter att han tagit Wilton i örat och förklarat att det inte är okej att tjura när man blir utbytt.
+++++++++++++++++++++++++++++
Inte bara gör Malmö en bra match, man avslutar med Halsti, Alex Nilsson och Filip Stenström på plan.
+++++++++++++++++++++++++++++
Det som inför EM-uppehållet kändes som en omöjlighet är nu verklighet, om än tillfälligt. Vi är ifatt Elfsborg. Dessutom kammade Helsingborg noll mot Norrköping. Den här segern borde skänka Malmö både arbetsro, självförtroende, och framför allt… Guldvittring.
