Sex och Jävligt offside: Den gamle och den unge

Onsdag och listdags igen. En del känns igen från förra veckan, annat är nytt.

Premiärdags (1)
Det var kanske inte förrän i måndags eftermiddag, när jag satte mig i bilen tillsammans med mina kamrater och körde ner till Malmö, som jag riktigt, riktigt förstod hur mycket jag hade längtat efter den här dagen. Det blev det vanliga pratet om laguppställningen, vem som är i form, vem som ska göra målen, hur mycket vi ska vinna med och så vidare. Och väl framme vid Stadion var det som att komma hem, den vackra svarta borgen som låg där och väntade på oss, alla glada och hoppfulla människor (okända och kända). Doften av gräs från ståplats, Hymnen, matchen startade. Jag började nästan gråta av lycka.
 

Daniel Andersson (NY)
Hur ska Kapten Daniel kunna peta sig själv? Han var, tillsammans med punkt 3, matchens dominant, och sprider ett sånt lugn omkring sig att hela laget vågar gå framåt med mycket folk. Det ser så enkelt ut för Daniel. Det måste vara svårt att ersätta honom framöver.
 

Pontus Jansson (4)
Jag erkänner, jag var inte helt hundra. Pontus är inte gammal (man glömmer lätt bort det) och bara för att han gjorde succé i fjor var det inte självklart att han skulle vara lika bra i år. Men det han visade mot Gefle var inget annat än en ren fortsättning på det självklara och mogna spel som han gav oss och laget 2011. Han är helt enkelt så jävla bra.
 

Allsvenskan (NY)
Vi stod i kön och pratade. Någon nämnde Manchester United och Manchester City. Och vilket möte det kommer att bli framöver. Personligen ser jag hellre Örebro – Mjällby alla dagar i veckan. Jag fick konstiga blickar, men för mig är Allsvenskan det enda som betyder något på allvar. Där finns spänningen, där finns tabellen som är livsviktig för mitt eget välbefinnande och det är bara allsvenska resultat som jag sitter och jämför för att se hur en förlust för det ena eller det andra laget påverkar mitt eget MFF.
 

Första halvlek (NY)
När såg vi senast en lika sprudlande och fartfylld halvlek i en allsvensk premiär, oavsett lag? Gefle gjorde förstås det riktiga och ställde 23 spelare i eget straffområde, och där fanns av förklarliga skäl inte mycket utrymme för de himmelsblå. Men ändå skapades det chanser mest hela tiden, om än att alla var långt ifrån högkaratiga. Det är de 46 minuterna som jag tar med mig till nästa match. Jag hoppas och tror att spelare och ledare gör det samma.
 

Publiksiffran (NY)
Visst, det kommer alltid mycket folk på en premiär oavsett motstånd. Men Gefle är Gefle, och för några veckor sen pratades det om 7000 sålda biljetter. Därför var drygt 17000 bättre än vad jag hade vågat hoppats på. Ett bra resultat mot Häcken och många återkommer förhoppningsvis mot Kalmar om en dryg vecka.
 

Samtidigt som jag njuter av att Jasmin Sudic fick och kunde spela 90 minuter lider jag med Markus Halsti. MFF:s finländare är en så genomsympatisk man att jag önskar honom mycket lycka och välgång; jag skulle så gärna se honom ta det där berömda steget och bli lika bra som alla trodde och hoppades när han köptes från GAIS. I går satt han på bänken i U21-lagets match mot Lund. Det kan ha varit en skada jag inte känner till, det kan ha varit andra orsaker. Men signalen är annars tydlig; Markus är femtealternativet som mittback. Som sagt, jag lider med honom.

7 kommentarer

Magnus Johansson2012-04-04 12:00:00