Sex och jävligt offside: Hemmaplan

Hemmapremiären mot OB tar plats på listan. Och ekonomin, kan man egentligen hitta nåt positivt i den? Onsdagslistan kan. Med visst besvär.

Mittfältsbesättningen (NY)
Amin tog för sig. Simon Thern flöt fram och lyckades med dragningar från stillastående. Ivo kom in och föreföll förvånansvärt icke-rostig, med tanke på den långa frånvaron. På kanterna såg Jimmy och Jiloan till att hålla sig själva aktiva och OB-backar svettiga. Och där bakom väntar Erik Friberg - inte med mot OB på grund av besvär med nacken - och en lårskadad Wilton. Man kan förstås invända att våra yttermittfältsbackuper (Kroon och Lewicki) är unga och oerfarna, men ändock: vår mittfältsuppsättning i år är, för att ta till en underdrift, intressant.

Ricardinho (NYGAMMAL)
De offensiva räderna stod som spön i backen mot OB. Försäsongen ser lovande ut för vår brasilianske vänsterback, som numera utgör det bakre benet i en gyllene triangel med Jimmy Durmaz och Simon Thern.

Asger Torning (NYGAMMAL)
Alla ni som brukar åka över till Köpenhamn för att hänga på Faraos Cigarer vet att det är ganska problemfritt att läsa danska - ja, det är till och med direkt angenämt, åtminstone när texten är lika välskriven som Asger Tornings rapporter på ob.dk från matchen i fredags. Här omnämns till exempel våra "hurtige, fodrappe spillere", vi kan konstatera att även våra danska kamrater tyckte att vi hade "overvægten av spillet" men att OBerne "viste tænder i form af nogle gode kontramuligheder". Känns som sanningar alltihop.

Upprättelse (NYGAMMAL)
Dessbättre tillåter den här listans format att man återkommer till gamla käpphästar. En av mina är att det ligger en viss upprättelse i att lag man förlorat mot sen bevisar sig vara riktigt bra. I Europa League gick häromveckan båda lagen från vår grupp vidare från första cupomgången. AZ Alkmaar besegrade Anderlecht och Metalist formligen slaktade österrikiska Salzburg. I åttondelen väntar nu Olympiakos respektive Udinese. Jag ser gärna att våra holländska och ukrainska gruppmotståndare fortsätter att vinna. För då kan jag i min tur fortsätta att hävda att vi hade en FRUKTANSVÄRD otur i lottningen.

Conchas återkomst (NY)
Han lämnade Malmö FF för Djurgården 2003 och var väl egentligen riktigt bofast i förstauppställningen under första halvan av 2002. Mitt första matchminne är att han smäller iväg en frispark mot krysset i Superettanpremiären mot Gunnilse 2000. Inget muntert ögonblick överhuvudtaget. Målvakten räddade den dessutom.
Men Matias Concha är en av stadens söner, han är landslagsmeriterad och jag ser honom som en både möjlig och välkommen hemvändare. Nån gång. Och så är det förstås härligt att han, precis som Guille för några veckor sen, är på plan igen. I helgen spelade han reservlagsfotboll. Han var med det tillbaks för första gången sedan december 2010, då hans ben sparkades av på det mest fasansfulla av sätt. Så här gick det till - och, som man brukar säga, känsliga tittare varnas.

Det ekonomiska resultatet (NY)
Det är såklart med viss tvekan Malmö FF:s ekonomiska resultat för 2011 kommer med på den här listan. För det var ju inte bra. Blott tre miljoner plus, trots UEFA-intäkter på 33. Swedbank Stadion kostar. De ekonomiska fundament den vilar på känns ju sannerligen inte lika stabil som det fysiska bygget. Åtminstone inte ur ett Malmö FF-perspektiv. Men - och det här kan tyckas som att nöja sig med väldigt lite - en sak ur årsredovisningen väljer jag att ta med mig och dra en lättnadens suck över: Det blev ingen ny magsup likt den ifjol. Det var sämre än jag hoppas, men det var inte en stjärnsmäll av ner-till-golvet-segnande proportioner. Det blixtrade inte ner ett chockerande, och fullständigt överrumplande, uselt resultat. Ekonomin är ansträngd. Vi blöder kanske. Men vi faller inte fritt med uppskurna handleder. Jag är fortsatt orolig, men jag delar inte den nattsvarta uppgivenhet vissa av kommentarerna i Ulfs Måndag Morgon i förrgår gav uttryck för. Min uppfattning om Per Nilsson är att han är en man med koll och en man med en plan (för, exempelvis, hur stadionkostnaderna kan sänkas). Det är en uppfattning jag tycker man kan hålla fast vid. För jag tror, vill tro, måste tro, att Malmö FF:s ledning vet vad den sysslar med.

Saknade filmer och syndabockar
Dagens Offside kan delvis arkiveras under ostrukturerat svammel. För det är egentligen flera sidor av samma vaga mynt jag retar mig på, även om allt handlar om fredagens match mot OB. Det fanns en filmkamera där, men några klipp från matchen har jag inte sett läcka ut nånstans. Irriterande. Nån som vet eller har sett nåt? Kommentarsberätta nedan, vetja. Och sen fick ju Halsti, i tidningar och på forum, ensam bära hundhuvudet för båda baklängesmålen. Detta blev tämligen omgående en oemotsagd sanning. Och visst passerade bollen lite lättvindigt över honom vid 0-1. Och sen, det andra målet ... jag minns en passning från vänstersidan som tar på Simon Thern, går i en båge in mot mitten, den skarvas fram på nåt sätt och så plötsligt är en dansk fri och dunkar in bollen. Var det Markus Halsti, bara Halsti, som felade där? Jag vet inte. Därför vill jag se det igen. Oavsett vilket plockar jag fram Hem & Skolas antimobbningsrådskostym och säger att jag ogillar syndabockstänket. Jag tycker att vi borde hålla oss för goda för att peka finger åt våra egna. För är inte det detsamma som att vi pekar åt fel håll ... ?