Sex och jävligt offside: Från den ljusa sidan

Nödropsseger mot Åtvidaberg och ett Elfsborg som bara vinner och vinner ... orosmolnen hopar sig. Veckans lista gör emellertid sitt bästa för att betona att efter regn kommer solsken; varje moln har en silverkant. Just här är glaset inte halvtomt.

Mathias Ranégie (NY)
Så kom det ett par mål. Två härliga centertanksskyttekungsmål. Först en märklig, halvt omöjlig bakåtnick och sen avgörandet i sista övertidsminuten. Just när vi stod där och hade gett upp var det som att Mathias Ranégie bestämde sig för att Håkan Lindmans arv aldrig får gå förlorat. Inget finlir, bara ren råstyrka, en underbart kompromisslös nickskarv där alla motståndare obönhörligen trycks undan, bara för att skiten ska in. Kanonerna i krysset, de läckra upprullningarna till trots – för mig är 2-1 mot Åtvidaberg så här långt årets mål. Han kunde gjort fler mål. Två till på Wiltonframspelningar som missas på ren otur – och det är hursomhelst starkt att vara där – och så nicken utanför på Simon Therns inlägg, där en strålkastare tydligen störde. Men två mål räcker gott.

De bra perioderna (NY)
Jag tänker på de första halvlekarna mot Mjällby och Djurgården. Början av andra mot Norrköping respektive Åtvid. Fler exempel finns. I perioder spelar vi riktigt fin fotboll och är helt överlägsna våra motståndare. Så även om det hackar i våra matcher gör ju de här goda stunderna att det finns hopp. Bevisligen är vi bra. Om vi bara kan få topparna att vara längre och se till att dalarna blir mindre djupa, ja då ... är vi ju bäst. Så. ”Om bara”, alltså.

Varningsfritt (NY)
Inför Åtvidaberg var två spelare var i riskzonen - gult kort på Jiloan Hamad eller Jimmy Durmaz hade inneburit avstängning i derbyt imorgon. De båda har hittills stått för mer än hälften av våra mål, och Jimmy får väl ses som vår formstarkaste spelare, så det hade inte varit roligt. Nu blev det inga gula kort alls i söndags. Och inga röda heller, så hela truppen är - ur avstängningsperspektiv åtminstone - tillgänglig. Och en hel match utan varningar ... det är ju nästan så man börjar hoppas på en sån där Fair Play-plats till Europa League som UEFA alltid tycks dela ut till Häcken.

Erik Friberg (NY)
Imponerade i träningsmatcherna, helt OK i premiären mot Gefle – och sen blek och utbytt i paus mot såväl Häcken som Kalmar. Vad nu då, frågade man sig. Så skönt då att se Seattle Sounders-nyförvärvet uppvisa en gryende form senast mot Åtvidaberg. Stor arbetskapacitet och bra (om än inte hundraprocentigt) passningsspel med framspelningen till Ranégies 1-0 som kronan på verket. Känslan är att Erik Friberg är på väg uppåt.

Signaturen Viktor (NY)
Snart har åtta omgångar fullbordats, och nästan alla lag har ungefär lika många poäng. Det skiljer endast sex poäng mellan andra och trettonde plats. Men tyvärr finns det ett lag som hittills inte alls bryr sig om att delta i solidarisk poängfördelning. Det lysande undantaget Elfsborg leder just nu med sju pinnar. Det är bara att lyfta på hatten för idrottsföreningen från knalleland – bortsett från förlusten mot HIF har de hittills expedierat motståndare lika snabbt och effektivt som vore de postorderbeställningar på prisvärda barnkläder av lågprofilsvarumärke.
Allt frid och fröjd i Borås då alltså? Klackarna i taket hos varenda Guligan? Nja. Signaturen ”Viktor” lämnade häromveckan följande bidrag i kommentarsfältet till en av Himmelrikets artiklar:
"Är själv Elfsborgssupporter och ni behöver nog inte vara alltför oroliga. Personligen håller jag fortfarande er som favorit. Elfsborg har inte visat upp något spel som kommer hålla hela vägen, även om Ishi är riktigt het just nu. Men alltså, matchen den 17:e maj vill jag inte ens tänka på... Då faller hybrisfansen till jorden och vi lär få reda på vilket lag som är Sveriges bästa."
Viktor, om du mot förmodan läser detta: Jag är INTE sarkastisk när jag säger att detta är suveränt skrivet. Och då pratar jag i första hand inte om den trevliga ton som används. Nej, det här kapslar också in det som för mig är essensen av supporterskap: antingen oroar man sig över att det går dåligt, eller så oroar man sig över att det visserligen går bra MEN att det, helt säkert, snart kommer att börja gå dåligt.
Ergo: Det är alltid bara en tidsfråga innan illusioner brister.

Det blir säkert en förändring till det bättre snart (NY)
Det har varit en del tjafs om handbollar i år. Återigen dags att saxa från regelverket - så här står det i SvFFs ”Spelregler för fotboll 2012”:
Hands innebär att en spelare avsiktligt tar kontakt med bollen med
sin hand eller arm. Domaren ska ta hänsyn till följande:
• handens rörelse mot bollen (inte bollens rörelse mot handen)
• avståndet mellan motspelaren och bollen (oväntad boll)
• handens position innebär inte nödvändigtvis att det är ett
regelbrott
Kristallklart? Tja, döm själva. Nog kan man ha en viss förståelse för att formuleringar likt de ovanstående ändar i inkonsekvens. Men likt Eric Idle på korset finns det dock möjlighet att se det här från den ljusa sidan. Ifjol gafflades det om avbrutna matcher, och det utmynnade åtminstone i något gott: Reglerna ändrades. Om en match avbryts idag, ska den återupptas så snart det bara går – den ska inte avslutas och spelas om från början en helt annan dag. Som en parallell vill jag därför tro att allt klabberi kring hands i år kommer att föra med sig någon form av formaliserad förändring. Till exempel en kraftigt förtydligad överenskommelse kring hur regeln ska tolkas. Eller straffområdeskameror. Fler domare på plan kanske. Nånting kommer att ske.
Stinker ovanstående av naiv optimism och en närmast absurd tilltro till människans inneboende godhet och vilja till att lösa allt till det bästa? Jovisst. Så funkar världen alltför sällan. Men återigen, idag försöker Sex och jävligt offside se glaset som halvfullt.

Tänk er att sorglöst stå och klappsjunga sig genom de sista tio minuterna, tryggt bakåtlutad mot ett ryggstöd tillverkat av den finaste tremålsledning. Det vore nåt. För dessa paniskt nervösa avslutningar kan inte vara bra för hjärtat – och, oändligt mycket viktigare, har vår oförmåga att stänga matcher visat sig vara osund för poängskörden vid ett par tillfällen också (jag tänker Norrköping – tappat kryss i 80:e
– och Mjällby, tappad ledning i 83:e).