Sex och jävligt offside: MR, återkomster och måljubel

Onsdagens lista gläds både över studsande jubelscener och stillsam vila, men ser inte fram emot stiltjen i juni.

Mathias Ranégie (NYGAMMAL)
Jag är ingen optimist. Har ofta onda aningar, vågar sällan hoppas att vi ska vinna matcher. Mina tips inför avspark är oftast dystopiska. När mitt tips då inte stämmer, utan vi istället vinner, brukar en kamrat skratta mig rakt i ansiktet. Smäda mig för att jag hade fel. Och eftersom allt slutat lyckligt tar jag så gärna emot hans hån. Ingen är gladare än jag över min kassa gissning. Precis så tänker jag att de som tvivlade på Mathias Ranégie, de som muttrade om att det var en felvärvning, måste känna nu: de hade oerhört fel och får nu kanske höra en massa vad-var-det-vi-sa från alla håll och kanter. Det måste kännas underbart - de måste ju vara JÄTTEGLADA över ha haft fel.

Ranégie bär vårt anfallsspel; målen han gjorde mot Helsingborg och Elfsborg var blytungt underbara. Säkert finns det substans i Genclerbirligi-ryktet, och vi kan oroa oss över klausulen som säger att Malmö FF måste släppa honom om man erbjuds en fastställd summa (som kanske är 20 miljoner). Men än så länge finns Mathias Ranégie hos oss, och det är bara att njuta.

Jubelscener (NY)
Nu kanske jag ser vad jag vill se, eller så beror det på målens natur och när de inträffar ... men har inte jubelscenerna på bänken blivit allt mer euforiska det här året? Absolut ingen skugga över Roland, men tittar man på DVD:n från guldåret känns det som om han oftast står småmysande och lite lagom lugnt applåderande när vi gjort mål. Men kolla nu exempelvis på fotbollskanalen.se efter Alex mål mot Göteborg: alla studsar upp och endast Jörgen Petterssons otympliga jacka hindrar honom från att omfamna hela världen.

Vilodagar (NY)
Tre matcher mot Helsingborg, Göteborg och Elfsborg på sju dagar var fysiskt jobbigt även för oss som bara tittar på. Även om alltihop slutade precis så lyckligt som man knappt vågat hoppas kände jag mig i torsdags kväll urlakad och mentalt trött. Nu är ju spelarna vältränade människor, men jag kan bara anta att en veckas spelledigt välkomnades även av dem. Och ska man vara lite lagom osportslig kan man också konstatera att det kanske inte är rättvist, men knappast negativt för oss att Sundsvall genomled en tuff match mot Elfsborg i förrgår. Dessutom finns det tydligen lite skavanker i GIFs trupp, och man får klara sig utan högerbacken Robert Lundström då han blev utvisad häromdan. Malmö FF kommer rimligen till match fräschare än sina norrländska motståndare imorgon.

Nygamla ansikten (NY)
Det är förstås försmädligt att båda våra ytterbackar är avstängda imorgon. Men låt oss förvrida ansiktet i ett överhurtigt livscoachsgrin och istället se det här från den ljusa sidan: vi har fullgoda ersättare. Jag kan inte se att nån annan än Ulrich, som ju var ordinarie när säsongen startade och nu är skadefri, tar hand om högerkanten. Vänsterkanten är kanske inte fullt lika självklar – jag har sett röster höjas för en repris på Rangerslösningen, där Jiloan gick ner och spelade ytterback. Själv tror jag det blir Halsti. Och att det blir bra.

Fint besök (NY)
I solen tränade EM-spelarna Ola Toivonen, Markus Rosenberg, Jonas Olsson och Andreas Isaksson på Stadions träningsplaner i måndags. Säkra källor säger att de såg ut som om det är precis här de egentligen vill vara. För vad är väl proffslunken mot en solig vårdag och grönt gräs i städernas stad Malmö?

Per Ågren (NY)
Visst riskerar vi att tappa spelare i sommar. Det är förstås oroande, de blir oerhört svåra att ersätta, men med risk för att låta fatalistisk: det är så fotbollsvärlden ser ut. Spelare flyttar på sig, vill vidare till nya och större utmaningar, vill tjäna pengar under sitt korta arbetsliv. Det går omöjligen att kritisera spelarna för att de vill se om sina egna hus. Om utgående kontrakt nu inte förlängs - kan man klandra någon egentligen? Och kalla mig naiv, men eftersom vi har Per Ågren stillas min ängslan. Tills motsatsen bevisats är jag fullständigt övertygad om att han kommer att kunna hantera situationen. På ett sätt eller annat. Och betänk bara - vi kanske kan gnälla över klausuler hit och dit, men faktum kvarstår: han tog hit Mathias Ranégie.

Match imorgon. Och sen då? Ingenting förrän den 2 juli. Det är hur många veckor som helst. Visst, det blir EM på TV; visst, heja Zlatan; visst, skönt att slippa vara nervös en hel månad ... men ändå. Det är inte riktigt samma sak. Juni kommer att vara lite tom.