Sex och jävligt offside: Wien och där bortom

Wien, Amerika och Danmark - veckans lista blickar ut i vida världen.

MLS-kopplingar (NY)
Här hade jag egentligen tänkt mig en liten stillsam punkt om träningslägret i Florida. Och att vi där kan se fram emot match mot ännu icke specificerat motstånd från MLS, en liga där bland annat storheter som Thierry Henry, Robbie Keane och Landon Donovan numera huserar. Och, fram till alldeles nyss, så även den förre Häckenmittfältaren Erik Friberg.
Men vad hände? Friberg är hastigt och lustigt ett sånt där nästan-blixt-från-klar-himmel-nyförvärv, en värvning av den typ som knappt hinner bli ett rykte innan det är verklighet. Mest minns vi honom kanske för hans smånätta framspelning till Häckens mål mot oss ifjol. Den har jag emellertid sedan länge förlåtit honom (särskilt eftersom vi vann matchen ändå). Ett spännande nyförvärv. Vårt innermittfält ser allt intressantare ut.

Vår form (NY)
Oavgjort mot holländska ligaledarna och övertygande segrar mot två Europa League-kollegor. Inte ett mål insläppt. Så lyder vårt facit från de tre senaste matcherna. En aning bisarrt att konstatera så här i mitten av december, men vår form är uppenbarligen god.

FK Austrias form (NY)
Torsdagens österrikiska motstånd verkar inte vara i bästa slag. För två veckor sen förlorade FK Austria med 1-4 mot Metalist, och i den inhemska ligan har man nu tre matcher i rad utan vinst. Kryss mot de båda bottenlagen SC Wiener Neustadt och SV Matterburg följdes i lördags upp med en riktig stjärnsmäll: 1-5 i baken mot Sturm Graz och tappad serieledning.
Detta kan man såklart inte dra alltför stora växlar på. Fullt möjligt att FK Austria kommer ut på torsdag frustande av revanschlusta. Men en liten dunst av morgonluft kan jag kanske ändå tillåta mig att vädra - får jag välja mellan formsvagt och formstarkt motstånd väljer jag det svaga alla dagar i veckan.

Kultur (4)
Spanska ridskolan. Ett Sigmund Freud-museum. Härliga gamla habsburgska byggnader och massor av kompositörsmemorabilia. Nu har vi ju åkt dit främst för att kolla på en högintressant fotbollsmatch, men som Peter och Kaveh redan varit inne på i sin Camp Schnitzel: Wien är en stad som fullkomligen bågnar av kulturskatter i världsklass.
Eller, ja ... hur intressanta dessa sevärdheter verkligen är kan såklart diskuteras. Men jag reser med min son, och som alla ni mammor och pappor där ute alltför väl känner till: det ingår i varje förälders jobb att försöka förmedla en hurtig, ja närmast manisk, entusiasm inför allehanda gammal kulturhistoria.

Nästa års spelprogram (NY)
Den preliminära spelordningen för allsvenskan 2012 är offentliggjord. Den går såklart att bemöta med en axelryckning - vi ska ju ändå möta alla lag, både hemma och borta. Sant. Men en sak gillar jag verkligen, och det är att vi inleder säsongen hemma. För det är precis där det ska börja. Måndagen den 2 april kommer Gefle på besök. Det är bara tre och en halv månad dit.

Matchrapporten på OBs hemsida (NY)
I torsdags åkte MFF till Odense, och där fick OB smaka ljusblått stål. 3-0 till oss. På OBs hemsida hittas en skön matchrapport som är väl värd att ta sig genom av minst två orsaker. För det första är det alltid roligt att läsa om MFF ur ett perspektiv där vi är 'de andra'; här har vi reducerats till en anonym besökare där endast 'den tidligere OBer' Ulrich Vinzents nämns vid namn. Det erkänns visserligen att Malmö vann rättvist, men samtidigt påpekas det omsorgsfullt att hemmalaget blev 'uretfaerdigt behandlet' vid straffen som gav 2-0. Och för det andra har texten en ton som doftar danskt 80-tal, Preben Elkjaer och Niels-Christiansen (DR:s kommentatorslegend med det obegripliga bindestrecket mellan för- och efternamn; en man kapabel till oneliners vida överlägsna Svend Gehrs'). Hyggeligt.

Dinamo Zagrebs Champions League-facit
Ibland kan man finna en viss skadeglad tillfredsställelse i att se lag som slagit ut oss ur cupsammanhang sedan själva gå på rejäla minor. Oftast brukar jag dock luta åt det andra hållet - jag ser gärna att de som besegrar oss fortsätter att vinna. Jag vill att de ska gå långt. Jag tycker att det innebär en viss upprättelse, "ni ser, de är inte så dåliga", liksom. Liiiite så var det efter Champions League-kvalet mot FC Thun 2005. MFF gjorde en slät figur mot detta till synes torftiga joddlarlag. Som senare visade sig vara rätt så kompetent - i gruppspelet tog schweizarna fyra poäng mot Sparta Prag. Man lyckades också skaka både Arsenal och Ajax rejält - tre av Thuns fyra matcher mot dessa båda storlag avgjordes först i slutminuterna.
Så vad säger man då om Dinamo Zagrebs Champions League-gruppspel? Visst fick de en ohemult svår lottning, men jag hade nog både trott och hoppats att kroaterna skulle kunna störa Ajax och Lyon (två lag som i skrivande stund båda är en bit från toppen i sina respektive ligor), åtminstone på hemmaplan. Och Dinamo inledde inte så tokigt - 0-1 mot Real Madrid behöver inget lag skämmas för. Men sen har det varit värre. Gruppspelsfacit för kroaterna summeras till noll poäng och 3-22 i målskillnad. Avslutande 1-7 mot Lyon är ju nästan så man sitter här med blossande kinder å kroaternas vägnar, även om misstankarna om att matchen var uppgjord nu dessbättre avskrivits. Den obönhörliga sanningen är dock att Dinamo är resultatmässigt sämst av samtliga lag i årets CL-gruppspel. Dystert.