Svensk fotboll förtjänar bättre än Lena Adelsohn Liljeroth
Sveriges idrottsminister heter Lena Adelsohn Liljeroth. Efter att länge ha ansett våldet runt fotbollen vara ett problem för just fotbollen, har hon svängt och inser att det är ett samhällsproblem. Och om samhället får bestämma kanske en åtgärd är att stänga ner arenornas ståplatsläktare. I alla fall om man får tro minister Liljeroth.
I TV4:s morgonsoffa i dag var Sveriges idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth inbjuden att berätta vad som ska göras åt hoten inom svensk idrott. Tyvärr är detta aktuellt på nytt (för vilken gång i ordningen?) sedan Djurgårdens sportchef Stefan Alvén blivit hotad av en idiot, som säkert kallar sig för supporter.
En parentes: För er som inte vet det är Lena Adelsohn Liljeroth inte bara idrottsminister utan också kulturminister. Även om jag inte har några problem att se idrott som kultur, vore det betydligt bättre att ha en minister för varje område än att ha en minister som får sköta två stora områden, som trots allt skiljer sig rejält åt. Det går inte att tolka på annat sätt än att Sveriges regering har satt både kulturen och idrotten på undantag. Parentes slut.
Det ska dock sägas att Lena Adelsohn Liljeroth så sakteliga tycks ha vaknat upp ur sina naiva drömmar om ett Fotbollssverige där den svenska fotbollen själv ska ha och ta ansvar för sina problem. När det har varit stökigt runt arenorna har hon meddelat att SvFF får ta hårdare tag och sätta större press på klubbarna att komma till rätta med dem som förstör för andra.
Det är som att bilförsäljarna får ställa högre krav på vilka de säljer bilar till. Så det inte sker dödsolyckor. Och om de inte lyckas är det Bilsverige som får jobba på med detta, och inte lagstiftningen genom Sveriges Riksdag.
Men hon har som sagt vaknat till liv och bland annat tillsatt en enmansutredare i Per Unckel, som fortlöpande ska komma med förslag på åtgärder för att stävja våld och hot runt fotbollen. Han har två år på sig.
Jag vet inte vad Per Unckel har för kvalifikationer för detta, och jag tänker inte heller säga något förklenande om honom innan han har visat resultat. Om han åstadkommer ett bra jobb ska jag applådera. Det är möjligt att han sitter på mycket kunskap och erfarenhet.
Men hur mycket kunskap och erfarenhet besitter Lena Adelsohn Liljeroth? Om fotboll, vill säga. Är det mer än vad hennes Djurgårdensupporter till make (Ulf Adelsohn) har berättat för henne? Förhoppningsvis, men det är inte utan att jag blir osäker när jag hör henne prata.
Hon medgav i morgonens TV-soffa att hoten och våldet runt fotbollen får betraktas som ett samhällsproblem och inte enbart ett fotbollsdito. Gott så. Det är en bra start. Där har hon gjort en helomvändning.
Tyvärr för henne, och för alla som älskar att gå på fotboll, förstör hon allt när hon får frågan om där finns några förslag som kan bli aktuella. Hennes svar: ”Det kan mycket väl bli som i England, att vi stänger ner ståplatsläktarna och där fotbollsbiljetterna blir personliga.”
Sveriges högst ansvarige för idrotten, och därmed fotbollen, funderar alltså på om det inte vore en god idé att förstöra en läktarkultur som till mångt och mycket står bakom den stämning, som vi i dag hittar på många svenska arenor. Och anledningen är att en förvirrad människa lämnat ett hotbrev till Djurgårdens sportchef (och naturligtvis händelserna som ledde till att matchen mellan Syrianska och AIK avbröts).
Skulle det hjälpa? Skulle en stängd ståplats få firmakillar att sluta slåss utanför arenorna? Skulle en stängd ståplats få en del människor att sluta skicka anonyma hot? Om man genom en stängd ståplats får ner intresset för fotboll till basketpubliknivå, är svaret kanske ett rungande JA.
Är det vad Lena Adelsohn Liljeroth vill? Är hennes vision allsvenska arenor som endast besöks av välklädda, städade, vita, medelålders och välbesuttna män och kvinnor?
Om det hade varit kravaller och oroligheter på många allsvenska arenor, och dessutom flitigt förekommande, hade jag kunnat förstå henne. Men i stort sett är det några Stockholmsklubbar som av och till har de här problemen. Ta fast dem som ställer till det, stäng av dem, sätt dem i finkan, bli av med dem – men försök inte göra detta till ett publikproblem som finns i hela landet.
Att alla klubbar ska drabbas för några fås problem vore inget annat än högst felaktigt ur rättvisesynpunkt. Bara för att Lena Adelsohn Liljeroths regering inte har kraft och vilja nog att stifta hårdare lagar, eller se till att buset på och utanför arenorna får samma straff som buset på gatorna, så ska inte Fotbollssverige drabbas.
Svensk idrott förtjänar bättre än en minister som inte verkar veta vad hon talar om överhuvudtaget. För hennes okunskap och ointresse och avståndstagande från fotbollen är både beklämmande och skrämmande.