Vi tycker om MFF: HIF är som en katt med nio liv
Kaveh Kohshahi, Åsa Lind och Simon Pålsson tycker till i aktuella frågor kring MFF. Den här veckan utser man månadens spelare, diskuterar helgens derbymatch mot Trelleborgs FF och funderar kring MFF:s chanser att ta SM-guld.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Kaveh Kohshahi
Superbloggare på Eurosport.se med rätt att tycka.
Åsa Lind
Del av en familj full av MFF-supportrar och därmed himmelsblå sen födseln, första matchen lär ha varit 1978. Skrivit en del på MFF Supports hemsida och Himmelriket under signaturen Iffifftös. Husgud är och förblir för alltid Jonas Thern.
Simon Pålsson
Ända sedan barnsben har MFF varit laget i hjärtat. Skribent på Himmelriket sedan i vintras. Läktarkultur, ungdomssatsning och historik är kärnor i supporterskapet och kärleken till Malmö FF. Bloggar på www.Nyheter24.se
September månad är slut och Himmelrikets redaktion har sin vana trogen utsett månadens spelare. Den här gången tilldelades priset lagets målvakt Johan Dahlin. Vem skulle du vilja ge priset och varför?
Kaveh: Det står nog mellan Johan Dahlin och Daniel Andersson. Dahlin släppte visserligen in mål den här månaden, något han inte gjorde under Augusti, men en straffräddning och storspel i andra matcher gör att han nog är en kandidat ändå. Men jag måste nog ändå säga Daniel som även han inte varit perfekt den här månaden, men som förtjänar ett omnämnande. Daniel har växt ut till en riktigt högklassig mittback och även om det syns att han inte varit mittback hela sitt liv så är det sällan Daniel som är den felande länken i försvaret.
Åsa: För min del stod det mellan två spelare: Ricardinho och Dahlin. September månad har ju varit en månad där formen svajat lite i laget och det var just matcherna i svackorna som fick mig att bestämnma mig för dessa två. Båda har varit riktigt bra i de matcherna där vi varit på topp, Dahlins insats mot IFK Göteborg var lysande. Ricardinho var bäst av de inte så bra mot Djurgården. Och i den matchen visade Dahlin hur viktig han är för laget - vi fick se hur sårbara vi är utan honom. De som läst Magnus härliga intervju med Dahlin förstår var rösten till sist hamnade (i och med att Ricardinho inte fick några röster).
Simon: För mig är vår ädle kapten, Daniel Andersson, given. Med ett evigt engagerat ledarskap och en glöd på planen har han sett till att vi klarat oss ur en downperiod utan allt för stora skottskador. Lägg där till hans fotbollsmässiga kunskap, som en klok spelförståelse och ett positionsspel i landslagsklass, och man förstår varför han är så viktig att ha i elvan. Det finns andra aspiranter till utmärkelsen, till exempel Johan Dahlin. Han klarar dock inte riktigt att matcha Daniels senaste månad i mina ögon, framför allt med tanke på att Danne sett till att vi spräckt viktiga nollor.
På söndag väntar match mot Trelleborgs FF på bortaplan. Förra årets match vann MFF med 2-0, men historiskt sett brukar MFF ha det svårt på Vångavallen. Hur går dina tankar inför helgens möte och hur vill du formera laget?
Kaveh: Jag känner lite som så att det här jävla TFF-spöket ska vara ghostbustat nu. Vi har vunnit några gånger nu, även på Vångavallen. Jag hoppas även att MFF nu när det faktiskt handlar om guld inte bryr sig om abstrakt kvasipsykologiskt trams som det här jävla TFF-spöket utan bara går ut och spelar sitt eget spel taggade till bristningsgränsen. Då har TFF verkligen ingenting att sätta emot.
Åsa: Tycker inte det finns någon större poäng i att titta tillbaks för långt i tiden. MFF 2010 är ett helt annat lag än vi hade för några år sedan. TFF gjorde efter vad jag läst en riktigt usel insats senast, något som kanske kan fungera som extra tändvätska för dem på söndag. Som om de skulle behöva det i mötena med oss... Men oavsett eventuella storebror/lillebror-syndrom, Vångavallen och historia så är det här en match som vi helt enkelt ska vinna. Vi har ett bättre lag, vi är med i guldstriden och vi har inte råd med fler svackor nu!
Vad gäller hur laget ska formeras så handlar det på vissa positioner om dagsform och eftersom jag inte ser några träningar så överlåter jag i stort dessa spekulationer åt andra. Det jag funderat över är att Guille emellanåt (ganska ofta) just nu överarbetar många situationer. Jag misstänker att enda sättet att få honom att komma ifrån detta är att han får speltid. Han vill visa så vansinnigt mycket på en gång, det känns om om att han i varje match vill prestera så att det täcker upp för alla matcher han inte fått spela. Det är inte då han är som bäst. Men såsom han spelar när han är som bäst kan han vara en viktig kugge i slutstriden... Så trots att jag verkligen gillar och är imponerad av både Jimmy och Jille så vill jag nog ha Guille i startelvan på bekostnad av någon av dem.
Simon: Efter vår redan nämnda lilla downperiod den senaste tiden tror jag att det är på väg att vända nu. Urladdningen mot Helsingborg kostade tre poäng i huvudstaden, men tack vare segern mot Göteborg är vi nu tillbaka uppe på fötter. Och faktum är att jag inte ens tror att vi vinglar längre. Vångavallen, Trelleborg och Tom Prahl - det låter lika läskigt som spännande, men om 2010 fortsätter gå i trendbrytandets fotspår ska tre poäng på söndag inte vara någon omöjlighet. Ett piggt, motiverat och välstöttat himmelsblått gäng kan, vill och ska plocka med sig hela poängskörden hem till Malmö. Så är det bara.
Personligen tror jag att vi når dit genom att hitta tillbaka till vårt gamla segerrecept. Durmaz och Hamad på en varsin kant, där den som presterar sämst får räkna med att byta med Gische i halvlek. Larsson och Agon där uppe får se sig noga granskande av en hungrig Dardan, som jag anser ska få åtminstone en halvlek på plan. Gärna i luckan som Daniel Larsson lämnar när han lämnar planen, låt oss säga, i halvlek? Mittfält, backlinje och målvakt är lika givna som nypäror under den svenska sommaren.
Med fem omgångar kvar av årets allsvenskan ligger MFF och Helsingborg på samma poäng. Hur ser du på fortsättningen och vad talar för - respektive emot att Malmö FF ska vinna SM-guld?
Kaveh: Det finns två saker som talat mot oss. Det ena är att vi har fler bortamatcher kvar och det andra är att HIF har en läbbig förmåga att alltid komma igen oavsett matchbild och resultat. I övrigt så talar det mesta för Malmö. Vi har en bredare trupp, vi har trots fler bortamatcher ett lite lättare schema, vi har bättre målskillnad och vi har högst troligen redan haft våra dippar. Vi har även ett större spel i oss än vad HIF har. Spelarna i laget kan kriga sig till en seger, men de kan även finlira sig till en seger. HIF är lite mer enkelspåriga och om de kör fast så finns det inte så mycket mer de kan göra än att kämpa ännu mer bara. Nu har det funkat ganska bra för dem, men jag tror inte att det räcker mot till exempel Elfsborg i Borås eller mot ett nedflyttningshotat Halmstad.
Åsa: Jag gillar inte att snacka för mycket om ädla medaljer - är mer inne på spelarnas officiella linje: "En match i taget", jag njuter av att vi - efter några år av mediokra placeringar, oro och ångest - nu är med och slåss där uppe där vi SKA vara! Men jag vågar absolut inte ta ut någon seger i förskott. Det som talar för att vi ska klara det är att vi i år har en trygghet i spelet som vi tidigare saknat, en helt annan stabilitet. Vi har en trupp som sjuder av självförtroende, där sk bänkspelare och juniorer kliver in och tar sitt ansvar när de sk ordinarie blir skadade eller avstängda, där vi producerar framåt och där Dahlin med flera håller tätt (med undantag för vissa svackor) bakåt. Det som oroar mig är att HIF är som en katt med minst 9 liv, de har en läskig förmåga att komma tillbaks från till synes hopplösa underlägen. Det blir en sanlöst nervös, men härlig, tid fram till 7/11 sisådär runt 18.45!
Simon: Jag sticker gärna ut hakan, det är sån jag är som person. Men att nu, med så pass få matcher kvar, gå ut och spekulera för mycket om utgången, är ingenting jag varken vill eller kommer att syssla med. Det är ett dåligt omen, det ger onödigt huvudbry och det tar bort fokuset från det nödvändiga - att ta tre poäng i varje enskild match som kvarstår. Vi är Malmö FF. Och det om något borde väl räcka som motivering för att jag tror att mina drömmar om guld är realistiska.