Vi tycker om MFF: Bäst och Sämst 2011
I årets sista panel får deltagarna utse vad som varit bäst och sämst under säsongen 2011.
Vi har kommit fram till årets sista panel och denna ser inte riktigt ut som den brukar. Istället för att som vanligt låta tre deltagare svara på tre frågor har vi låtit ett större antal deltagare svar på två frågor. De frågor de fått svara på är:
1) Vad har varit bäst under 2011?
2) Vad har varit sämst under 2011?
***********
Åsa Flykt
Del av en familj full av MFF-supportrar och därmed himmelsblå sen födseln, första matchen lär ha varit 1978. Skrivit en del på MFF Supports hemsida och Himmelriket under signaturen Iffifftös. Husgud är och förblir för alltid Jonas Thern.
1) Att den ljusnande verkar vara vår. Det har varit häftigt att se de ungas framfart den här säsongen. Här kastas de in i hetluften och gör det till synes helt utan nervositet och respekt som om de aldrig gjort annat. Att vi kunde vinna tre matcher på 5 dagar trots att vi använde 24 olika utespelare säger en hel del.
**********
David Ulfstrand
Exil-MFFare boendes i Stockholm och som följt Himmelsblått sen mitten av 70-talet. Är en fotbollsallätare som gärna ser andra lag och ligor även om det riktiga fotbollshjärtat bara börjar dunka på allvar när MFF spelar.
1) Pontus Janssons genombrott. Han har visat att förutom att han har en talang utöver det vanliga, så betyder även ordet vilja och inställning något i fotboll. Medans många andra MFFare ägnat sig åt allmänhetens åkning så har Pontus tagit för sig. Härligt.
2) Att MFF tappat sitt fina passningspel och inte kan hitta det toppat med att man under hela året varit omättligt håglösa (lika sömniga under Rolle som Rickard). Soppan, SvFF, DIF, Kevin H är så sorglig att jag redan förträngt den. Vilken soppa? Gott Nytt År allesammans!
***********
Micke Möller
Tidigare redaktör för Himmelriket. Numera redaktionschef på Svenska Fans. Har följt MFF sedan barnsben. Minns framgångarna, och längtar efter nya.
1) Trots förlusten ser jag hemmamatchen mot Dinamo Zagreb som årets bästa MFF-upplevelse. Förväntningarna, stämningen på läktarna, hoppet, nervositeten, möjligheterna och slutligen, den bitterljuva smärtan. Det var en skön kväll. Man liksom andades fotboll igen.
2) Att ett i stort sett intakt mästarlag presterat så undermålig fotboll under hela säsongen. Som himmelsblå är det omöjligt att vara nöjd med en fjärdeplats i ligan och en fjantpoäng i Europa League. Man skäms, tamejfan.
**********
Måns Renntun
Journalist som har följt MFF sedan mitten av åttiotalet, och har skrivit för mff.se, matchprogrammet, Metro Stadion och diverse MFF-bloggar. Jobbar med webb på Business Region Skåne.
1) Det största ögonblicket under året var utan tvekan de första sekunderna av Rangers-matchen när hela Stadion gungade. Där och då kändes det verkligen som att vi var en klubb, en familj.
2) Att MFF inte kvalificerade sig för nytt Europaspel. Nu kommer vi få möjlighet att spela i Europa igen som tidigast sommaren 2013. För att verkligen bygga en storklubb krävs europaspel varje år.
Mohammed Fakhro
Har följt MFF och sett i princip varje hemmamatch sedan han och familjen flyttade till Malmö 1998, försöker även hänga med på så många bortamatcher som han kan. Har varit medlem i olika läktargrupperingar under åren och brinner för både fotbollen och olika läktararrangemang.
1) Bäst i år måste väl ha varit när 2-0 målet mot Dinamo Zagreb trilla in i mål, det kändes verkligen som att väntan äntligen är över och detta året skulle vi bara nå Champions League. Det var lätt i klass med SM Guld firandet 2010. Sen vill jag också hylla Rikard Norling, sättet han kom in på och bara tog över under den turbulens som var. Han fick ordning på spelet, snubblade på målinjen till CL men vi fick trots det uppleva Europa League och en fjärdeplats är väl inte helt dåligt heller måste jag säga med ny tränare och allt som hör till.
2) Sämst i år är utvan tvekan Roland Nilsson. När man verkligen trodde att i år ska vi vinna allt och spela CL gruppspel och ledningen satsade samtidigt på att behålla spelarna vad händer då, jo tränaren drar istället. Efter fiasko säsongerna så gör Rolle en bra säsong och sticker direkt. Förstå mig rätt, han har gjort ett bra jobb för vårt MFF absolut, men jag kan inte sluta se det som ett svek att bara sticka precis innan säsongen ska starta.
Sedan så är man rätt besviken på anfallspelet i år också, vi fick aldrig fart på målskyttet ordentligt och man kan inte undkomma från att se en viss mättnad hos några spelare efter SM guldet. Nästa år så hoppas jag att vi kommer igång ordentligt och hoppas även att Alex Nilsson skall få en ordentlig chans, jag jämför honom gärna med Guidetti och tror inte han är en sämre spelare, han behöver bara en ordentlig chans och förtroende!
**********
Micke Frohm
Journalist sedan 25 år tillbaka. En hel del av dem på Arbetet, en del som frilans och sedan 1998 redaktionschef på Allas i Malmö.Har följt MFF i princip sedan Bosse Larssons första år - om inte på plats så åtminstone med ett öra på sportradions sändningar.
1 a) Att MFF anställde Rickard Norling som tränare. Med honom har laget stora möjligheter att utveckla sitt spel och modernisera hela klubbens syn på ledarskapet.
1 b) Att vi blåste HIF på Thern. De ljusblå hjältarnas barn ska naturligtvis också testa sina förmågor i den finaste föreningen.
2 a) Om vi bortser från KHs hjärnblödning så är hattandet med Roland Nilsson årets sämsta. Vem som bär skulden vet jag inte, men det kostade oss troligtvis guldet.
2 b) Första Djurgårdsmötet hemma och dess efterspel. Dels för att avbrottet kan komma att kosta MFF mycket PR- och publik-mässigt, men mest för Djurgårdens ryggradslösa fixande och trixande. Ett ynkligare uppträdande har jag inte sett sedan … sedan… nej, faktiskt, jag kommer inte på något ynkligare i idrottssammanhang!
***********
Ole Törner
Sportjournalist på Skånska Dagbladet, innan dess på Arbetet, med sydvästskånsk idrott som specialitet och med Malmö FF som brinnande intresse. Bloggar om MFF på Skånskan.
1) Jämnt skägg mellan Pontus Janssons genombrott och Rikard Norlings sätt att vara - Rikard Norling. MFF mår bra av människor som brinner för fotbollen, vill något extra och vet vad det innebär att jobba i en klubb som MFF.
2) Svenska FF och disciplinnämnden. När förbundet och nämnden skulle ta hand om problemen efter de avbrutna matcherna slutade det med en evíghetslång väntan och att man kokade ihop en soppa som luktade som något 20 hungriga och diarreplågade elefanter på zoo gemensamt kunnat skita ihop.
**********
Himmelriket tackar alla paneldeltagare för en god insats 2011! Gott Nytt År!