Vi tycker om MFF: Har redan bokat guldfesten i år

Himmelriket avhandlar Eriksson, guldhoppet och så MFF-prylar i veckans panel. I den hittar vi Thomas Lundkvist, "Kåffe" och "Skroda".

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Thomas Lundkvist
Tyckare som har en tendens att få reaktioner. Har på grund av sitt utseende täckt delar av kroppen med tatueringar och sysslar till vardags med att sprida sin "konst" till andra.

Christopher Overton
Legendarisk tidigare redaktör på Himmelriket. Numera främst MFF-tyckare med musikalisk touch.

Mikael "Skroda" Cronqvist
40-årig lärare som följt MFF sedan hans far tog med honom till stadion som 5-åring. 14 år som aktiv i MFF Support och drev bland annat Parkensaken för MFF Supports räkning. I supporterfrågor blickar han helst mot Tyskland och hur det fungerar där. Favoritspelare i MFF genom alla tider Lasse Larsson.

Magnus Eriksson klar för MFF efter ett halvår i Belgien. Vad tror du om anfallaren? Är det en spelare som lyfter vårt anfallsspel till toppklass, eller är det kanske ett misslyckat utlandsproffs som dessutom saknar karaktär och vänder hem vid första bästa motgång. Är det en spelare för de mindre klubbarna, eller har han möjlighet att bli en riktig storspelare för di himmelsblå.

Thomas:
Helt ärligt vet jag faktiskt inte vad jag ska tro och tycka. Jag stryker helt det här med ”ett halvår i Belgien” eftersom det är samma som ”Har haft ett halvårs betald semester” eller ”Jag reste till Burträsk och fann mig själv i skogen hos min Farmor”. Killen har ju inte lirat fotboll direkt.
Om man ska se till vad han gjorde för avtryck här hemma är min åsikt att det är en frejdig filur. Hyfsat jobbig för motståndarbackar och en måltjuv. Tror han är tjurig som fan också. På ett bra sätt. Verkar ha huvet på skaft också i och med att han inte gjorde en tur till Turkiet för att sedan dumpas i Syrianska.

Hur samspelet med Rantie blir är svårt att sia om. I min drömvärld kommer han, med sin jobbighet och erkända näsa för mål, att skapa mer plats för Rantie samtidigt som han själv är mer än bara ”snabb”. Vi har ju haft en ”snabb” spelare ett tag innan. Om ME7 är lika långsam som en snigel skiter jag i så länge han gör mål. Och det har han ju bevisat att han kan.
Viktigare tycker jag är att han inte är gjord av glas. Om man tittar på hans tidigare år verkar det vara en tålig fan.
I slutändan tror jag allt hänger på hur bra han kommer in i gruppen och vilket förtroende han får och känner från Norling. Magkänslan är bra. Det räcker gott för mig.

Kåffe:
Jag tror att Magnus är ett ganska klassiskt exempel på en spelare som det helt enkelt gått lite för snabbt för. Gjorde succé under våren i ÅFF och blev, hastigt och lustigt, utlandsproffs i Gent. Att det inte blev halleluja där, är väl egentligen inte så konstigt. Har man begränsat med rutin, så är det svårt att gå till utlandet och sätta ett avtryck direkt.

För MFF:s del tror jag det är en klockren värvning. Han är fortfarande ung och utvecklingsbar, men han har ändå viss allsvensk rutin. Och hitta målet kan han ju. Att Norling dessutom känner honom sen tidigare är också ett plus i kanten.

Skroda: Jag har lite dålig koll på Magnus om jag ska vara helt ärlig. Det beror till största del att han gjorde succé i Åtvidaberg som ju är en sympatisk klubb på alla sätt men som inte jag följer/ser mer än i våra möten. Det måste funnits någon anledning till att Gent ville ha honom likväl som det fanns en anledning till att han inte fick speltid där. Att dominera i Åtvidaberg och dominera i Malmö är två vitt skilda saker men jag håller både fingrar och tår för att han skall leverera.
Levererar han så kan vi dessutom få behålla honom ett tag då han nog insett hur svårt det är utanför Sverige.

Enligt ryktena så ropade Norling dessutom att ”honom skall vi ha?” och då litar jag på honom så får vi se vart vi hamnar i slutändan.

Med Magnus på plats har vi, inte helt överraskande, klivit upp som en av de stora guldfavoriterna. Är laget redo att ta guld nu, eller anser du att det behövs fler förstärkningar för det? Kör vi över motståndet nu en efter en, eller är vi på nytt uppblåsta egon som inte har något att hämta.

Thomas:
Uppblåsta egon har bara ni Lundensare. Vi här i Malmö är realister. Vi ska ta guld varje år.
Lite tidigt att analysera chanser tycker jag då vi knappast är färdiga med försäljningar och eventuella inköp. Tappar vi Jansson och Hamad blir det ju mer tveksamt. Sen är det ju faktiskt så att vi har fler nya som antingen blir nya Lökar/Gökar eller överraskar positivt. Jag tänker nog mer på Hamad än Jansson. På Hamads plats vet jag inte riktigt vem som ska kunna fylla tomrummet. Jansson kommer givetvis att saknas enormt men vi har ju en hel säck med dugliga ersättare där. Inte Janssons men väl fungerande backar.
Min personliga favorit Concha kommer med största sannolikhet ta högerbacken och i honom ser jag en blivande kapten som styr laget på kommandotyska. ACHTUNG!

Anfallet ser bra ut med ME7 och Tiki. (Har en god twittervän, Marcus, som på allvar tror att Dardan kommer att ”ta steget” i år. Jo den har man väl hört nu ett antal år. Will not happen. Helt ärligt tror jag att YEAH! kommer ligga före honom inom kort. Den pågen ger mig väldigt angenäma vibbar. YEAH! )
På mitten snackar de flesta om Ivo, Friberg och Forsberg. Jag är helt övertygad om att den ingen snackar om kommer att dominera i år. Det är Lill-Therns år. Jag tror på Simon.

Men svaret på din fråga får givetvis bli JA, vi tar förstås guld i år. Igen. Som vi alltid gör.

Kåffe:
Mästare blir man i oktober, inte i januari. Tycker att det varje år seglar upp favoriter som ska ”jogga hem” allsvenskan. Förra året var det IFK Göteborg och året innan var det Elfsborg. Sanningen är väl den att det finns ett knippe lag som alla kan vinna serien: Malmö, Borås, AIK, Häcken, Helsingborg och Blåvitt. Och där serien är så kvalitetsmässigt jämn att om något av dessa lag hittar ett bra flow och dessutom har lite tur på vägen, så är det de som står där som vinnare.

Vi som malmöiter kan alltid säga att guld är det enda som räknas, men egentligen bör en realistisk målsättning vara topp-4 – och så får tillfälligheter utvisa om det blir så.

Vi har, i mitt tycke, en trupp som bör klara den målsättningen. Magnus Eriksson var väl den sista pusselbiten som saknades (om nu inte Hamad sticker, ty då behövs en ytter till).

Skroda: Har redan bokar guldfesten i år, fast det gör jag varje år och säger nog mer om min övertro än om våra chanser. Många frågetecken finns dock.
1 Kommer de nya spelarna hålla måttet direkt? Vi har trots allt gjort en stor del av värvningarna från sämre klubbar även om de vi värvat tillhört de mest framträdande.
2 Vilka spelare säljer vi? Hoppas på att behålla Pontus och Jille så pass länge så att de hjälper oss en bit in i Europakvalet. De har trots allt rutin sedan 2011.
3 Håller Ivo en hel säsong och når han upp till sin högsta nivå?
4 Kommer truppen palla med både Allsvenskan och Europa?
5 Kommer elefanthistorien att påverka spelarna?
6 Sist men inte minst, hur har de andra klubbarna lyckats med sina värvningar?

Men visst är det befogat att tro på pokallyftning i höst. Vi är Malmö FF, guld tar man silver får man….

Såhär i Sillytider händer det att man fastnar på Tradera i hopp om att hitta ett fynd, och varför inte ett MFF-fynd. Just nu kan man bland annat hitta autografkort med allt från Dejan Garaca till Lasse Granström men också en del böcker. Själv har man lyckats samla på sig en hel del skräp genom åren, och en del MFF-grejer som man faktiskt är rätt glad att man har.
?Autografen med Krister Kristensson ligger bra till, men även tavlan på Bosse Larsson precis som tröjan med den urtvättade Jörgen Ohlssonautografen. Vad är din käraste MFF-grej? Är det nån bok? Tavla? Något gammalt klädesplagg? En tatuering kanske?
?
?Eller är det kanske något du vet att du vill ha, men av olika skäl fortfarande inte införskaffat?
?Berätta!

Thomas:
Jag är inte så mycket pryloman. Tatuering har jag ju förstås. Någonstans bland de andra. Har även Janssons och Ulrichs tröjor. Men det är mest kuriosa.
Om jag är glad och stolt över nåt är det nog istället att jag haft nöjet att tatuera en hel del spelare i vår fina klubb genom åren. Och skrocka lite nöjt för mig själv när man ser glimtar av sina verk live och på TV när det är match.

Vissa spelar än, vissa har lagt av för 100 år sedan och vissa….vissa är kanske lite mer än andra. Jag är glad över att få ”vara med” på deras resa om än i formen av lite bläck under huden. Det räcker gott för mig.

Kåffe:
Apropå autografer, så är väl min käraste ägodel min fru, som fick Zlatans autograf på armen när vi sprang på honom på Badhytten i Skanör sommaren 2002.

Om vi istället pratar saker som består (min fru består, men inte autografen…), så är nog min käraste ägodel ett par himmelsblå kalsonger. De är inte MFF-merchandise, men under säsongen 2004 hade jag dem på mig på i stort sett alla viktiga matcher. Jag är inte skrockfull egentligen, men just det året var jag på vippen att bli det. Vi kunde inte förlora med mina turkalsonger.

Självklart har jag dem fortfarande kvar (även om tureffekten avtog rejält redan 2005).

Skroda: Tatuering har jag ju men det har ju många andra också, men jag är mest stolt för att jag gjorde den säsongen 1999, i med och motgång…
.
MFF-pryl som väcker mest glada minnen får nog sägas vara Olof Perssons sko från Borlänge år 2000.. Den har dessutom varit utställd på Malmö museum när de hade utställning om MFF. P.g.a. min längd har jag också fångat ett antal prylar som kastats ut eller vad sägs om Brune Tavells tröja, Gudmunder Metes tröja, Anders Anderssons tröja Markus Rosenbergs byxor från hans sista (senaste?) match i MFF (jisses vad töserna som stod precis framför mig blev sura). Jari Litmanens blombukett för matchens lirare Djurgården borta, ni vet den matchen med frisparken i världsklass.

Gemensamt för allt utom Olofs skor är att jag gett bort allt nästan direkt efteråt jag fångat dem. Jag har aldrig haft något behov av att samla på mig allt detta och kortare kompisar har fått dem istället vilket kanske var lite oekonomiskt då man kunde gjort sig en hacka på Tradera nuförtiden….
Men min absolut käraste MFF-pryl är nog trots allt en träningsjacka från 79/80 av det fantastiska märket Yngve Ek. Den används bara vid mycket speciella matcher.

Det enda som skulle kunna slå denna är en matchtröja från Lasse Larsson så läser du detta Lasse och har en gammal tröja över så…..