Vi tycker om MFF: Utan vår kapten hade vi aldrig bärgat guldet
Veckans panel bestående av Ole Törner, Åsa Lind och Simon PÅlsson tycker till om MFF: Den här veckan handlar det om guldfirandet. årets spelare i MFF samt om Per Ågren.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Ole Törner
Sportjournalist på Skånska Dagbladet, innan dess på Arbetet, med sydvästskånsk idrott som specialitet och med Malmö FF som brinnande intresse. Bloggar om MFF på Skånskan
Åsa Lind
Del av en familj full av MFF-supportrar och därmed himmelsblå sen födseln, första matchen lär ha varit 1978. Skrivit en del på MFF Supports hemsida och Himmelriket under signaturen Iffifftös. Husgud är och förblir för alltid Jonas Thern.
Simon Pålsson
Ända sedan barnsben har MFF varit laget i hjärtat. Skribent på Himmelriket sedan i vintras. Läktarkultur, ungdomssatsning och historik är kärnor i supporterskapet och kärleken till Malmö FF. Bloggar på www.Nyheter24.se
Malmö FF tog i söndags sitt 16:nde SM-guld. Hur firade du?
Ole: I söndags blev det inte så mycket firande eftersom Skånskans bilaga om matchen skulle färdigställas med texter, krönika och blogg till webben. Mycket jobb och sent blev det. Men det var härligt. Och efter det har jag mest gått omkring och myst. Tack vare ett tidigare svar i den här panelen måste jag snart dock börja träna. Springa maraton var det väl?
Åsa: Av olika anledningar var det ett ganska lugnt men ändå härligt firande för min del. Stod kvar uppe på läktaren och njöt av glädjekaoset på planen. Fantastiskt att se tokglada spelare och fans tillsammans i totalt glädjefnatt. Efter det åkte jag hem och satt och tittade på alla sport-och lokalsändningar som fanns bara för att få se målen och glädjekaoset om och om och om igen. Jag lusläste allt som fanns på nätet och fick massor av gratulationer från vänner som förstår hur viktigt det här är. Sen somnade och drömde ljuva drömmar om nya framgångar. Allt detta skedde såklart med ett stort leende på läpparna!
Simon: På grund av en gäckande sjukdom fick jag ta det lugnt, väldigt lugnt. Ett besök på planen, en strupe som gick i ett, en segercigarr, en nyupphängd banderoll och en kebab var det alldeles för korta firandet jag lyckades skrapa ihop. Frågan är om det är aktuellt att fira guldet när jag väl är frisk? Förmodligen blir det lösningen, för så här kan man inte ha det. Resten av kvällen och natten tillbringades framför TV och dator, där diverse filmer från eftermiddagen, kvällen och säsongen gav upphov till gåshud. Sen fanns jag också på plats på Stortorget nästa kväll, såklart.
Vem i Malmö FF tycker du är årets spelare och varför?
Ole: Det finns hur många kandidater som helst. I alla fall nästan. Daniel Andersson är svår att gå förbi. Klockren mittbacksinsats trots att det fanns folk, inte jag, som tvivlade. Ivo Pekalskis fenomenala genombrott måste också nämnas. Snart i ett landslag nära dig och nye Thern, eller Prytz om ni så vill. Plus många fler. Titta bara på hur en spelare som Jiloan Hamad steg fram när det skulle avgöras och hur Guillermo Molins manglade det mesta mot HIF, samtidigt som han var lika tekniskt briljant som vanligt. Fast mitt val blir Wilton Figueiredo. Jag tror faktiskt inte att det behöver motiveras
Åsa: Fick en liknande fråga nyligen och svaret kändes direkt ganska givet: Daniel Andersson. På en för honom ny position har han inte bara gjort en väldigt bra säsong själv. Han har också i högsta grad varit en bidragande orsak till att flera av våra unga och nya spelare kunnat komma in i laget på det sätt de gjort. Spelare som Ivo och Yago har berättat om hur mycket Daniel betytt för dem när de kommit in och hur han hjälpt dem på vägen. Många i vårt avlånga land har åsikter om den person de kallar "sidleds-Daniel" - jag tror inte de har sett vår Danne spela de senaste åren. Tycker dessutom att det är ganska komiskt att han av spelarkollegor lyckades bli utnämnd både till allsvenskans mest underskattade och överskattade spelare.
Simon: Daniel Andersson är i mina ögon gjuten. Han har gjort allt det där som behövs. Han har spikat igen bakåt, med tre olika mittbackspartners. Det kvittar om han är över 20 och kommer från Spanien, eller om han är en ung, gammal anfallare, från Arlöv - vår kapten har lyckas skapa ett starkt mittlås med allt och alla som har placerats bredvid honom. Lägg där till ett kärleksfullt hänförande och framför allt ett par viktiga mål framåt, snacka om att visa varför man är kapten över Malmö FF. Utan vår kapten, hård som sten, hade vi aldrig bärgat guldet. Tack Danne!
I veckan blev det klart att Per Ågren blir ny sportchef i Malmö FF. Tankar kring det?
Ole: Per Ågren är en genuin MFF:are. Doldis kallade någon honom, hur man nu kan vara det med nästan 300 A-lagsmatcher i Malmö FF. Han har rätt bakgrund i klubben, en bra utbildning och erfarenhet från sitt chefsjobb på banken. Dessutom bör hans kontaktnät vara brett och rätt efter alla hans år i Spelarföreningen och i tävlingskommittén i Svenska fotbollförbundet. Min fråga är om han har tillräckligt hårda nypor i förhandlingar. Jag pratade dock med en person som känner honom väl och han sa direkt att Per har en förmåga att vara auktoritär, vänlig. övertygande och lugn samtidigt. Det vill säga han kan om det behövs köra över folk och samtidigt få dem att tro att han egentligen hade rätt. Det låter lite grann som en intelligent bulldozer med filtklädsel. Vi får se om det stämmer.
Åsa: Det är alltid svårt att veta hur människor kommer att fungera i nya roller. Men Per Ågren bör ju ha en hel del goda kontakter i fotbollsvärlden efter sina år som ordförande i spelarföreningen. Han är ju också van ledare efter sina år som chef inom bankvärlden. Han har hjärta för och kunskap om klubben. Dessutom tror jag att det kan vara en bra sak att han verkar vara en person som håller ganska låg profil.
Simon: Faktum är att jag inte har en aning. Dels inte en aning om hurvida det är bra med en sportchef (verkade ju ett tag som att vi hade någon annan slags lösning..) och dels inte om Per Ågren är rätt man för jobbet. Jag vet inte mycket mer om honom än att han har spelat i MFF och har en del erfarenhet, men verkar sakna de tunga meriterna, framför allt ur ett internationellt perspektiv. Och det är kanske dem vi framför allt behöver nu, för ut i Europa är väl nästa stora steg? I alla fall, läste en uppmuntrande tanke på något forum. Per Ågren får jobba mer ostört då han inte är ett så "tungt namn" som exempelvis Patrik Andersson är. Vem vet? Vi får väl hoppas på ännu ett genidrag signerat Malmö FF.