Vi tycker om MFF: Som om man vore en potentiell huligan
På grund av ett sent återbud har panelen idag panikrekryterat Himmelrikets egna Martin Grahn, utöver honom är det Micke Möller och Simon Pålsson som tycker till kring MFF:s säsongsinledning, den allsvenska domarkåren samt kring det årskort gällande bortamatcher som nu lanseras.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Micke Möller
Tidigare redaktör för Himmelriket. Numera redaktionschef på Svenska Fans. Har följt MFF sedan barnsben. Minns framgångarna, och längtar efter nya.
Simon Pålsson
Ända sedan barnsben har MFF varit laget i hjärtat. Läktarkultur, ungdomssatsning och historik är kärnor i supporterskapet och kärleken till Malmö FF. Tidigare skribent på Himmelriket.
Martin Grahn
Uppvuxen i en musikerfamlij med litet om inte obefintligt sportintresse.
Musiker själv och har sedan upptäckten av den fantastiska känslan Malmö FF ger en försökt konvertera resten av famlijen, släkten och alla andra runt omkring en med ett ganska lyckat resultat.
Malmö FF har - liksom andra lag - under säsongsinledningen drabbats av en rad tveksamma domslut. Speciellt har handsregeln varit flitigt omdiskuterad, inte minst efter förlustmatchen mot Norrköping förra helgen då hemmalagets första mål kom till efter att Thorvaldsson fått bollen på armen. Vad är dina tankar kring handsregeln och har du något förslag kring hur man kan höja standarden på de allsvenska domarna?
Micke: Handsregeln har efterhand blivit väldigt komplicerad och därför är det inte konstigt att det blir en del godtyckliga tolkningar. Spelet går snabbt och det är svårt för domarna att uppfatta allt med hundraprocentig säkerhet. Det får man nog vackert räkna med, och utslaget över en hel säsong så tror jag att felbesluten fördelar sig hyfsat rättvist över samtliga lag. Men om man vill komma tillrätta just med handsregeln så får de ansvariga sätta sig ner och fundera ut en ny lösning. Själv vet jag ärligt talat inte vilken tolkningsmodell jag föredrar.
Sen menar jag att systemet med professionella domare är den enda vägen att gå om man vill höja standarden. Där är vi i dag och det kan bara bli bättre efterhand. Sen tycker jag inte att de allsvenska domarna är så kassa som alla vill göra gällande. Jag menar, alla kan ha en dålig dag på jobbet, så även en fotbollsdomare.
Simon: Generellt sett klagas det på tok för mycket på domare inom fotbollsvärlden. Detta är förmodligen ett faktum som många håller med om. Hur som helst betyder inte detta att man inte får kritisera domarna, utan snarare att man bör göra det på rätt sätt, vid de rätta tillfällena. Ett exempel på ett sådant tillfälle är naturligtvis matchen på Idrottsparken, i vilken vi kort och gott blev berövade på en, om inte tre, poäng. Lerjeus höll i pipan, en man som har ställt till det för både oss och andra förr.
Så för att svara på frågorna. Standarden på de allsvenska domarna är faktiskt ganska hög. Det finns mer stake i våra domare än i exempel de spanska och italienska domarna. Det finns också en viktig skillnad mellan en genuint dålig domare (läs: Lerjeus) och en domare som gör misstag (läs: Jonas Eriksson). Den sistnämnda är mänsklig, medan den förstnämnda helt enkelt inte håller måttet.
Och handsregeln är bara löjlig. I min värld är det hands när man medvetet (eller undermedvetet) söker bollen med sin hand, eller har den i en position som är onaturlig i situationen när man träffas. Det är heller aldrig, under några som helst omständigheter, okej att göra mål med handen. Det där borde vara basic.
Martin: Detta är en fråga som allt som oftast diskuteras, oavsett lagtillhörighet så känner man ofta att man har domarna och besluten emot sig i många matcher. Nu vill jag minnas att för något år sen var det någon som grävde lite och fick fram det svart på vitt att vi faktiskt fick en hel del domslut emot oss, rätt mycket mer frisparkar emot oss än med oss, trots att vi oftast var det bollförande laget i matchen, vilket rent logiskt sett borde innebära att vi inte springer och klyver motståndarspelare och ger bort frisparkar. Årets inledning måste vara en av dom värsta, sett ur domarnas synvinkel, det har varit otaliga misstag som resulterat i matchavgörande sekvenser, vilket så klart inte är okej. En bra domare är en osynlig domare, dom ska inte avgöra matcher.
Vad som kan göras för att bli bättre? Ja, jag vet inte, jag är kluven i målkamerafrågan, fler domare vet jag inte heller, nej, jag har inget bra svar, domarkollo? Man får bara hoppas att de värdelösa domsluten i slutändan tar ut varandra och att alla lag gynnats/stympats lika mycket.
Efter sju spelade omgångar parkerar Malmö FF för närvarande på en sjunde plats i den allsvenska tabellen. Inledningsvis har det gått väldigt mycket upp och ner. Efter den dåliga inledningen tog laget sig samman och vann tre raka matcher. I de två senaste matcherna mot Norrköping och Mjällby pekar dock formkurvan nedåt igen och man har endast fått med sig en poäng från dessa båda matcher. Vad har du att säga om säsongsinledningen? Har vi verkligen ett lag som kommer vara med och kriga om guldet i höst?
Micke: Jag tycker att vårt spel är för ojämnt. Laget blandar och ger och det är svårt att veta var de står. Framförallt tycker jag att anfallsspelet haltar. Larsson har tappat sin naturliga målinstinkt och jag väntar fortfarande på att det skall lossna för Ranegie. Kan offensiven komma igång så bör Malmö FF vara ett lag som krigar i toppen, men just nu har vi inte den slagkraft som krävs för ett guld.
Simon: Efter den minst sagt horribla inledningen har det sett något bättre ut, framför allt med tanke på att ett par spelare sett heta och intressanta ut. Simon Thern, Wilton, Ivo och Jimmy tänker jag då främst på. De två sista matcherna har dock varit två stora missräkningar, och skulden bör läggas på kollektivet (var fan är glöden?) och på Norling, vars coaching i framför allt Mjällby-matchen var usel.
Det kändes, efter de tre raka segrarna, som att vi blir att räkna med i år. Truppen kändes bra, med ett par spelare som stack ut. Nu har man kommit ner lite på jorden och insett att det blir svårt, speciellt nu när Elfsborg går som tåget. Den fullspäckade perioden som väntar runt hörnet blir avgörande för huruvida vi får satsa på en Europaplats eller ett SM-guld efter EM-uppehållet. Min spontana gissning (och förhoppning) är att vi reser oss igen.
Martin: Inför säsongen sa jag stensäkert att det var guld vi skulle ta, det såg bra ut på träningsmatcherna och det verkade vara bra stämning i truppen, de nya spelarna verkade vassa i USA, och även i träningsmatcherna på hemmaplan. Men träningsmatcher är en sak, och tävlingsmatcher en annan, man började ju få upp hoppet igen efter 3 raka vinster, men man blev likt förbannat snabbt nertagen på jorden igen. Vi har absolut en trupp som ska kunna ta guld, vi har en trupp som ska kunna vinna alla matcher i allsvenskan, problemet är att dom vet om det. Det känns lite som att vi ofta öppnar starkt och bra i matcherna, och får vi in en boll, eller två, som mot Mjällby, så känner spelarna att det flyter på, och automatiskt börjar dom slappna av och tänker att vi är så mycket bättre än dom, men det verkar som att dom inte har förmågan att skruva upp tempot igen om dom väl gått ner ett par hack. Om vi bara kan hitta ett sätt att behålla tempot och intensiteten i 90 minuter istället för 45, så kommer vi absolut vara med och slåss i toppen. Men det börjar bli lite bråttom nu! 90 minuter, så lång är en match grabbar!
Malmö FF lanserar nu tillsammans med övriga allsvenska klubbar samt SEF ett årskort till bortamatcher med kraftigt rabatterade priser. Till skillnad från vanliga årskort som gäller på hemmamatcher är bortakortet personligt och man ska kunna uppvisa legitimation för att få gå in på matcherna. Vad har du för åsikt om det nya kortet?
Micke:Jag tycker bortaårskortet är ett bra initiativ som gagnar såväl fansen som laget. Men att behöva identifiera sig är dock i överkant. Det är som om man vore en potentiell huligan, på något sätt. Och det finns även en integritetsaspekt, givetvis. Jag tycker inte att man skall behöva identifiera sig för att gå på en fotbollsmatch. Det är Storebor-varning på det där.
Simon: Det är naturligtvis ren skit att man försöker trycka på de aktiva bortasupportrarna någonting sådant. Vi får redan genomlida urusel sikt, omodern och slö service samt oproportionerligt stort antal poliser närvarande på 90% av bortamatcherna. I Mjällby ställde sig publikvärdarna framför klacken för att kunna identifiera eventuella "bråkstakar", och nu menar man alltså att man ska veta exakt vilka som går på matcherna? Det är för dåligt, men inte särskilt förvånande i ett land där FRA och annan skit slinker igenom beslutsfattningsprocesserna.
Martin: Jag vill sticka ut hakan och hävda att hela idén är min, för jag har tänkt på det länge, även om jag kanske inte berättat det för någon. Så jag borde få någon form av diplom, kan man tycka. Så givetvis gillar jag idén! Den är kanon för alla som åker på många bortamacher, och kan säkert även locka till sig ännu fler, i och med bättre priser. Men jag gillar inte identifieringsbiten, jag har inget att dölja, är ingen våldsverkare på något sätt, men jag tycker det är lite för mycket Big Brother-mentalitet över det hela. Vad är det som säger att dom som vill bruka våld och ställa till med problem inte bara helt enkelt köper vanlig biljett i så fall? Nej, legitimeringen kommer bara orsaka dålig stämning och inte leda till något annat än längre köer vid insläppen.
