Viktor Noring: "Du blev ju rädd när du såg mig"
Himmelriket ringde upp Malmö FF:s nya målvakt Viktor Norling för att hälsa honom välkommen till klubben. Han berättar om känslorna för MFF, om Jimmy Durmaz tunnel och den höga kvaliteten på träningarna.
Hej Viktor, och välkommen till MFF!
– Tack så mycket.
Ryktena om din övergång, eller lån rättare sagt, har surrat ett tag. Har det varit påfrestande för dig att det tycks ha dragit ut på tiden?
– Ja, det är klart att man kanske hade velat ha saker och ting ordnade lite snabbare, men det kändes samtidigt som att det var tvunget att ha tålamod. Till slut löste det sig och det var skönt. MFF och Trelleborg diskuterade affären ett tag och sen när jag fick erbjudandet att komma hit så funderade jag bara kort innan jag bestämde mig för att detta var vad jag ville göra.
Jag läste på mff.se att du är himmelsblå i hjärtat.
– Ja, det kan man säga.
Och att du stod i MFF-klacken. Vilket är ditt bästa minne därifrån?
– Jag kommer ihåg… jag minns inte vilka MFF mötte, men Afonso (Alves) dribblade av målvakten och gick längs med sidlinjen och sen bara slog in bollen i mål. Jag vill minnas att det blev 4-3 eller något liknande. Det var ett riktigt bra tryck på läktarna, mycket folk och det var en viktig match. Så det är nog det roligaste minnet jag har från den tiden.
Åkte du på bortamatcher också?
– Nej, det gjorde jag inte. Men jag var på en del hemmamatcher och stod i klacken och hoppade.
Berätta lite om dig själv som målvakt; dina styrkor respektive svagheter?
– Jag försöker vara en målvakt som har så hög lägstanivå som möjligt, och att vara en trygghet där bak. Det är väl det viktigaste tycker jag, och det som jag har som mina främsta fördelar. Allting kan alltid förbättras, även det som är ens styrkor. Något som jag känner att jag behöver bli bättre på är tillslagen.
På tal om tillslag. I dag ställs det höga krav på att målvakter ska vara delaktiga i spelet och ha ”bra” fötter. Har du ”bra” fötter?
– Jag har väl okey fötter, men det är väl en sån grej som jag vill träna upp ännu mer.
Nu ska du konkurrera med framför allt Johan Dahlin. Hur ser du på detta?
– Det är bara positivt. Det gör att man sporras på träningarna, och det blir bättre kvalitet och utveckling för en själv. Även om jag bara har varit här och tränat två dagar, känner jag redan vilken kvalitetsskillnad det är på träningarna.
Hur då menar du?
– Det är klart att det är högre kvalitet på spelarna, men också på hela konceptet som MFF har med upplägg av träningarna. Hur de samarbetar med fystränare och med Jonnie (Fedel), och hur de lägger upp allt. Allt detta gör att det känns som att man kommer att utvecklas mycket.
I går lär Jimmy Durmaz ha tunnlat dig och sagt ”välkommen till MFF”…
– Det var en ren engångsföreteelse. Jag svarade honom att ”jag var väl så stor när jag kom ut, det var väl därför du fick den på smalbenet så att den gick in. För du blev ju rädd när du såg mig” (skratt).
Ha ha, jag antar att du känner dig välkommen i laget.
– Ja, verkligen. Det har inte varit några problem. Jag känner många från U21-landslaget sen tidigare, så det känns bara fint.
Du hade en del skador i fjor. Berätta.
– Det började ju dagen innan premiärmatchen mot MFF med att jag fick ett knä rakt på näsan, så att jag fick en liten lätthjärnskakning. Det gjorde att jag missade den matchen. Därefter åkte jag på en rejäl lårkaka några matcher senare. Sen blev det en stressfraktur i foten under sommaren, vilket gjorde att jag inte kunde träna så mycket på veckorna. Det blev mest rehab mellan matcherna, vilket gjorde att kroppen gick ner sig fysiskt. Jag fick därför en del problem med ryggen och en del andra ställen. Till slut gick det inte längre med foten, utan jag var tvungen att låta operera den och var borta i fyra månader. Nu har jag kört för fullt i drygt två veckor.
Hur känns kroppen nu?
– Jo tack, den känns bra. Foten är helt läkt och kroppen är i bra skick. Jag känner att jag kommer att klara av den höga påfrestningen som försäsongsträningen innebär, och som jag också behöver för att jobba upp mig fysiskt. Så det ska inte vara några problem.
Med all respekt för Trelleborg, är ju intresset runt Malmö FF minst sagt större. Har du märkt av det redan?
– Ja. Det är klart att man ser att MFF är en storklubb. Det räcker att kolla på träningarna där folk står och är jätteintresserade. I Trelleborg hade vi kanske en person som stod och tittade. Det märks vilket mycket större intresse det är runt Malmö än det är runt Trelleborg.
Tränare Rikard Norling sa ”det pirrar i min kropp” när du blev klar. Inte dumt att höra, tänker jag.
– Han menade väl att det är roligt att ännu en bra målvakt har kommit till truppen han förfogar över. Det är klart att man blir smickrad när tränaren säger så om en. Och skönt att tränaren vill ha en, och att få den bekräftelsen från honom.
