Årets: Bortamål
Patrik Jandelin, anställd av sitt hjärtas klubb som evenemangsansvarig och något av en legendar i supporterkretsar för sitt engagemang på läktaren under det förra århundradet. En riktig fotbollsidiot, säkert. Men inte bara.
På sociala medier framgår det tydligt att du förutom Malmö FF har ett stort intresse för mat och restauranger. Hur kommer det sig? När började du blicka längre än fotbollsarenornas varmkorvar och öl i plastmuggar?
Matintresset har alltid funnits där, eller intresset för allt gott i livet egentligen. Drycker, desserter… Ja, allt som går att äta eller dricka helt enkelt. Men på senare har jag bejakat det mer och oftare.
Jag är inte ute efter den mest fancy maten. Snarare jagar jag god mat som gärna får vara enkel med bra råvaror i fokus. Enkelt men väldigt gott blir det oftast om har riktigt bra råvaror.
Jag har ju sett dig flera gånger i aktion under Malmö FFs bortamatcher ute i Europa. Det är ett högt tempo, många drar och sliter i dig och du kommunicerar med mängder av kända och okända personer före, under och efter matcherna. Ändå har du ett jobb där du kan förena nytta med nöje?
Ja, så är det absolut. Nu måste jag akta mig så att du inte framställer mig som en lyxlirare. Det är för det mesta med egna pengar jag betalar notan också. Mellan måltiderna gör jag och de andra en hel del nytta för klubben också…
Det tror jag ingen tvivlar på. Är det fler än du i staben som delar den här passionen för kulinariska upplevelser?
I några år hade jag Per Welinder som kollega som också hade ett stort mat- och vin-intresse. Nu har det blivit lite min grej ta tag i de här bitarna: Att välja restauranger, kolla upp lokala smaker och hitta lediga bord. Oftast är det är de som åker med i förtruppen några dagar tidigare än själva spelartruppen som hinner med att ha några timmars fritid.
Hur går du till väga när du vet var MFF kommer att spela sina europamatcher? Lyder du någon särskild matskribents råd eller har du en checklista över populära krogar?
Det händer förstås att någon har egna tips och erfarenheter från städer man redan tidigare besökt. Men oftast, så hör jag av mig till min egen motsvarighet i klubben vi gästar, min så kallade main contact. Det hade jag gjort i vilket fall med frågor kring logistik, val av hotell och en massa annat praktiskt.
När jag ställer frågan om rekommendationer till matställen är de oftast väldigt vänliga. I många av de länder vi har varit är det här med mat en viktig fråga. Man vill visa upp sitt land, man vill visa upp sitt kunnande och man vill kunna vara stolt över sin mat, så frågan blir oftast tagen på största allvar.
Så vilka gastronomiska höjdpunkter kan du dela med dig av från åren i Champions League?
Det finns många stories utifrån detta, men jag kan berätta om när vi var i Turin förra hösten. Jag ställde frågan om en bra restaurang till Juventus kontaktperson, Alberto hette han, och han svarade genast vart han tyckte vi att skulle gå och erbjöd sig att reservera bord.
En stund senare ringde han upp igen och förklarade att det tyvärr var fullbokat men han hade ett förslag på ett annat ställe. Okej, sa jag och uttryckte väl att det var synd men det att det säkert skulle bli bra på den andra restaurangen också. Ingen större katastrof från vår sida.
Efter ytterligare en timme ringde Alberto igen och meddelade att han inte kunnat släppa tanken på att vi inte skulle få gå på den restaurangen han ville. Han hade gått på igen, denna gång direkt till ägaren och varit tydlig med att han ringde från Juventus som hade fyra mycket personer på besök och de behövde ett bord.
Ägaren var Juventus-supporter och plötsligt hade vi plats. Om ett sällskap hamnade i köket eller i garderonben istället vet jag inte, men vi fick i alla fall en fantastiskt god middag. En avsmakningsmeny på fem rätter som alla var fantastiska. Restaurangen hette Scannabue Ristorante om någon är intresserad.
Den restaurangen var en av höjdarna. Dels på grund av det som serverades men också för den inställningen från Alberto, att hans gäster skulle minsann inte gå till något annat än det bästa. Med Paris var det mer… Ah, ni kan gå vartsomhelst, allt är bra här!
Att det italienska köket hamnar högt på listan är kanske ingen skräll. Någon annan höjdare?
När vi var i Madrid förra året fick vi hjälp av en annan hjälte, Ivan som jobbar för Atletico Madrid. Han tipsade och bokade bord åt oss. Det var fantastiskt gott. Den gången var vi tio stycken där nere och alla sjönk in i djup matkoma efter besöket.
Det var så gott att när vi nu blev lottade mot Real Madrid så var alla överens om att vi måste besöka den här restaurangen igen.
Eftersom det här publiceras först efter att vi kommit hem törs jag nämna att vi i år faktiskt har bokat hela restaurangen. Dels för att de egentligen har stängt på måndagar, dels för att vi är så många som 55 personer den här gången. Det är publikvärdar, ungdomsansvariga, säkerhetsansvariga, poliser, vänner och bekanta… I princip alla som inte ska spela matchen på tisdagen. De öppnar upp bara för Malmö FF och krogen heter Jamón y Churrasco.
Vi vänder på det… Har du åkt på några europeiska bottennapp?
Hmm… Egentligen vill jag inte tala illa om något lands matkultur, det finns säkert något fantastiskt i alla nationer. Men, om man säger så här, alla länder har kanske inte en lika utvecklad restaurangkultur.
Mitt tips är att om man är i främmande land och inte riktigt hittar eller lockas av det lokala… Kör på italienskt. Min erfarenhet är att italiensk mat alltid står sig väl, även utanför Italien.
Det finns väl en regel inom det italienska köket att en rätt får max innehålla fem ingredienser. Det är ett sätt att laga mat som tilltalar mig väldigt mycket. Det får aldrig bli så mycket smaker att de tar ut varandra utan man ska istället tydligt kunna känna varje del av rätten.
En av årets överraskningar var faktiskt i Vilnius. Där var en italiensk krog som borde heta Di Antonio, men den verkade vara döpt till Da Antonio som ju onekligen känns lite mer östinspirerat.
I alla fall, otroligt bra italiensk mat. En carpaccio som var heeelt fantastisk. Den restaurangen hamnar faktiskt i topp tre tillsammans med de två i Turin och Madrid.
Kul, men du undviker frågan lite…
Just det… Något skräckminne? Okej… Venstpils ifjol. Där fanns inget vettigt. Inget. Tyvärr. Bara besvikelser.
Nästa gång är det nog värt att söka sig till Riga om man ska hitta vettiga restauranger.
När dina utländska kollegor kommer till Malmö, hjälper du dem med rekommendationer? Vart i så fall?
Det är lite lustigt. Antingen finner de inte mig trovärdig eller så är det så att den svenska restaurangkulturen inte är så imponerande ute i Europa. Åtminstone inte så imponerande att man finner det värt att fråga. Vad jag vet så håller våra gästande klubbar och dess representanter sig på sina hotell som de redan bokat. Jag får faktiskt aldrig frågan.
Däremot är det så att när UEFA skickar ett team hit, till playoff och gruppspelsmatcherna, då är vi ute och äter med dem. Det brukar vara ett gäng på tre till sju personer och där är jag och mina kollegor måna om att välja en trevlig miljö och bra mat. Den Malmökrog som hittills fått mest uppskattning är utan tvekan Lemongrass.
Nu vet vi ju inte när det sker igen, men vad skulle vara en drömlottning ur ett kulinariskt perspektiv nästa gång det vankas spel på kontinenten?
Alltså, återigen, klubben Malmö FF och mina arbetsuppgifter är givetvis det jag sätter först till hundra procent… Men, ja det har inte tagit lång tid efter lottningen innan jag börjat tänka på vad de olika länderna kan bjuda på mer än tuffa fotbollsmatcher.
När det stod klart ifjol att vi skulle till Italien, Spanien och Grekland och att i år följa upp det med Frankrike, Ukraina och Spanien igen. Ja, det är svårt att klaga. Jag har nog redan varit med om drömlottningen, i alla fall ur den aspekten.
Om du känner att du behöver försvara dig Patrik, så är det ju så, precis som för oss andra att Champions League är inte vardagen. Det finns en hemmaserie också, och i samband med den åker du inte flera dagar i förväg för att reka bussparkeringar.
Nej, det är sant.
Även om glamouren är mer blygsam, vilka välsmaknde höjdpunkter brukar du pricka in under de allsvenska bortauppdragen? Några tips för ovetande supportresenärer?
Usch, tips..? Nej. Tyvärr.
Nu tänker jag på alla vägkrogar och snabbmatskedjor man tvingats besöka utefter motorvägarna genom åren… Det är bedrövligt. Det är mat bara för att stilla den värsta hungern. Undvik alltid, chansa aldrig. Starta en timme tidigare, ta en omväg och kör in i närmsta stad. ät riktig mat, det är alltid värt det.
Värsta bottennappet är en restaurang i det kitschiga Dragon Gate, strax utanför Gävle. Hemskt, men det finns dessvärre fler exempel på samma låga nivå.
Jag minns en annons i programbladen från 1980-talet, för Skyline Hotel. Tre tallrikar, oxfilé för att fira en seger, en chokladdessert för att trösta sig efter en förlust och pyttipanna för att hantera ett oavgjort resultat. Har du själv några matritualer i samband med match?
Har inga bra svar på det här. Dels så är det ett ganska späckat schema under matchdagar, oftast hinner jag inte sitta ner och äta. Det blir lite vad som finns… kaffe, en baguette eller en korv från pressrummet när vi spelar hemma. Så, inga roliga ritualer där. Kanske är det ritualen i sig?
Intervjun avslutas. Jag tackar för pratstunden och önskar Patrik en behaglig resa ner till Madrid. En vecka senare hörs vi igen och jag undrar snabbt om åtminstone Jamon y Churrasco levde upp till förväntningarna nere i Spanien.
Ja, definitivt. För oss som var med ifjol var kanske inte upplevelsen lika stor men maten var lika god. Dessutom gav det ju en extra dimension att folk tackade mig efteråt för ett bra val av restaurang. Alla blev mätta och belåtna. Som det skall vara.
0-8 mot Real Madrid... Vad?är det första man stoppar i sig efteråt?
Jag tog en kaffe och en lagrad rom, inget mer.
