Årets: Vi tycker om MFF

Vi tittar tillbaka och ser framåt. 2016 är så när över och panelen panelar.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Navid Mirzaie
Har följt MFF sedan mitten av 90-talet, ser sig själv som icketroende men utomstående vittnar om att fotboll är hans religion, MFF hans profet och norra läktaren hans altare. Hänger på Himmelrikets forum som sysslolösa ungdomar på 80-talet hängde runt småbyars gatukök, ofta tyst iakttagandes.

Ulf Österlind
Världens enda enbenta fotbollsspelare med två vänsterfötter. Skribent till vardags, tidigare redaktör för MFF Supports medlemstidning Nr tolv, zlatanist, nästanmusiker och tidigare medlem i Himmelrikets redaktion.

Tobias Gullberg
Socionom från Lund vars MFF-intresse på allvar tog ett permanent grepp om hjärtat 2003. Köpte sitt första årskort 2005 och har sedan dess upplevt både eufori och misär i takt med föreningen i hjärtat på heltid - som en mästare. Numera i exil.

Henrik Sjöström
Henrik har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.

Summera 2016. Fritt snack om positiva och negativa bitar. Hur kommer vi minnas 2016?

Navid:
Ja hur kommer vi minnas 2016? Just nu minns jag tillbaka till hur klubben nu har utvecklats till något helt annat än bara för några år sedan. Det räcker inte längre med att vinna SM-guld för att kunna fortsätta som tränare exempelvis. Det finns en viss klubb nere i Spanien som brukar bete sig som MFF gjorde i år emellanåt. Kanske det där smek/öknamnet vi drog på oss inför 2004 slutligen har fått någon form av substans knappa 13 år senare? 2016 var ett år då hela första halvan handlade om Guilles vara eller icke vara i himmelsblått, en affär som sköttes klumpigt och onödigt publikt, men det var väl underhållande. Ett år då gnället på spelet var kraftigt mellan varven, laget presterade väl endast bra från början till slut i ett par matcher på sin höjd.
Smärtan efter cupfinalsfiaskot som fortfarande sitter i. Jag har i alla fall sällan känt av en förlust så hårt. Men vi vann trots det SM-guld, med bekväm marginal dessutom! Jo Inge Berget är nu mer Malmö än Norge, Mattias Svanberg får en att rysa varje gång man tänker på hur bra han kan bli och klubben är nu i en position att det är befängt att tippa någon annan klubb som vinnare nästa år i Allsvenskan. Gott så. Hur kommer vi minnas 2016 om 10 år? Ännu ett guld kort och gott.

Ulf:
2016 var ett hyfsat år. Vi vann guldet, vi borde ha vunnit cupen och vi borde ha gått vidare i 2017-års cup. Det är väl det enda riktiga botten-nappet, att vi åkte ut mot Landskrona. Annars var det ganska förväntat, dels med tanke på klubbens ekonomiska muskler och med tanke på spelartruppens bredd. Det som förvånade mig är ändå att Allan Kuhn fick lämna och att man tog in en lika omeriterad, dock mer erfaren tränare.
En annan sak är den stora mängden skador, tror aldrig jag upplevt något liknande. Kul var att Magnus Eikrem fick revansch i år. Rosenberg visade sin klass när det behövdes, Brorsson slog igenom och Wiland var lysande hela året. Det var trevligt att se Safari i MFF:s tröja igen och Berget visade vad hans vilja, och löpande betyder för laget och Swidde har överlägset störst mage, i alla fall av de som tackar publiken efter matcherna....

Tobias
2016 kommer jag minnas som ett turbulent år. Tränarposten stod länge tom, och när det äntligen blev klart med en tränare blev det ett namn som många, inklusive jag själv, aldrig ens hört förut. Ganska fort började det spekuleras i huruvida Kuhn skulle kunna klara av uppgiften och pressen som det innebar att träna Malmö FF, men nästan lika snabbt blev vi alla förälskade inte bara i honom själv, utan även i hans döttrar som ofta twittrade positivt om Malmö och MFF. Den allra första uppgiften var att vinna cupen och därmed bryta cupaförbannelsen. Gruppspelet tog vi oss igenom men det såg svajigt ut emellanåt. Kjartansson, tillsammans med AC, var de stora affischnamnen inför säsongen, men framförallt Örnen hade det svårt i början av säsongen med att hitta formen. Vi hann även ta oss förbi Norrköping, vilka sedan även besegrades i den Allsvenska premiären efter en fin andrahalvlek. Därefter kom förlusterna mot Jönköping och Sundsvall och i sedvanlig ordning plockades krisstämpeln fram. Kuhns förmåga att snabbt kunna se bristerna i spelet och åtgärda dessa var det som därefter lade grunden till vårt 19:e guld. Anfallsspelet korrigerades så att vi inte skulle bli lika sårbara vid kontringar och in kom Vargen. Det är få tränare som är så benägna att ändra i sin spelidé så snabbt, och det är verkligen en bra egenskap för en tränare. Resten kan ni. Även delen när Kuhn efter säsongen får kicken. Varför är väl inte helt klarlagt ännu, men med tanke på att Magnus presenterades så snabbt känns det tydligt att ledningen var ute efter ett annat ledarskap.

I övrigt ligger de två cuppaförlusterna kvar som en bitter eftersmak på årets säsong. Så pass bittert att jag ännu inte känner mig redo att reflektera mer över dessa. Vi kan konstatera att affären med Örnen blev lyckosam. Han kom in, gjorde många avgörande baljor, vi cashade in och tog samtidigt guldet. Svanbergs insats i guldmatchen mot Falkenberg, herrejävlar. Rakips segermål mot Elfsborg hemma. Det är framförallt dessa bitar som jag kommer minnas från 2016. Nu ser vi fram emot 20 guldet nästa år!

Henrik:
Med en enorm trupp såg vi fram emot att Lennart skulle hem, cuppajävelen skulle vinnas och möjligheten att spela i Europa igen stod inför dörren. När säsongen summeras så lyckades vi med det viktigaste. SM-GULD! Men av någon anledning satte missen i cupen (x2) och missat europaspel sordin över säsongen. Kuhn fick gå och vi Malmöiter rycker bara på axlarna.

Hur ser du på 2017? Vilka förhoppningar och farhågor ser du?

Navid:
Nästa år kommer vi vinna guld igen, det är jag tämligen säker på. Vi har gott om unga som vill och är hungriga nog för att den bekväma inställningen som laget visade i många matcher 2015 inte ska upprepas. Mina förhoppningar är att Svanberg tar ytterligare kliv och etablerar sig i laget på riktigt, detsamma gäller Pawel. Att laget lyckas kvala in till Champions League igen och att klubben fortsätter att utvecklas till en större och än proffsigare klubb för att på sikt kunna konkurrera mot de stora klubbarna i andra mindre nationer.
Hoppas även på ett publiksnitt som börjar nosa upp mot 20000 i Allsvenskan.
Farhågorna jag har är att vår nya tränare blir en rejäl felrekrytering, att vissa spelare inte klarar av att petas trots sin status pga yngre och hungrigare och mindre skadebenägna spelare som springer om och att laget kanske inte förmår motivera sig i Allsvenskan till den grad att vi missar guld och chans till spel i Europa 2018.

Ulf:
Som vanligt kommer en del spelare att säljas alternativt skeppas iväg. Och som vanligt kommer en del nya in i truppen. Med tanke på Europaspel så krävs troligen en anfallare, en bra yttermittfältare och kanske också ytterligare en målvakt, som håller lika hög klass som Wiland. Jag tror att guldet är möjligt att försvara. Göteborg har svårt ekonomiskt, AIK verkar ha svårt att hålla sams internt i klubben, tänker på AIK Fotbolls styrelsetjafs, Elfsborg är jag tveksam till och Häcken verkar aldrig komma loss trots potential och ekonomi. När det gäller CL och EL är lottningen helt avgörande, det och att man kan skapa ett spel för Europa och ett för Allsvenskan. Jag tror det kommer att behövas. Farhågan är att vi blir sönderköpta, att den nya tränaren är kass och att Rosenberg går sönder.

Tobias
Nytt år bjuder alltid på nya förhoppningar. Som vanligt står ännu ett SM-guld högt upp på den listan, vilket skulle innebära det 20:e. Dags att plocka fram den andra stjärnan från kragen och åter låta den pryda ytan ovanför skölden på bröstet. Ett helt gäng spelare hoppas jag tar ännu ett steg nästa år. Framförallt Svanberg kommer bli otroligt spännande att följa. Jag hoppas verkligen att han får mycket speltid och att Pehrsson är villig att satsa på honom. Med regelbunden speltid tror jag att han skulle kunna ta en plats i startelvan redan under hösten 2017/våren 2018. Även Rakip hoppas jag får mer speltid och en chans att etablera sig i A-laget. Dock tror jag det blir tuffare för honom med tanke på den tuffa konkurrensen på innermittfältet. Teddy skulle jag vilja se mer av och med tanke på att Rosenberg gör sin sista säsong nästa år vore det inte helt orimligt att låta Teddy testa sina vingar. Ett nytt europakval stundar även mot sensommaren. För egen del tycker jag det vore roligare med ett Europa League-gruppspel i år än ett Champions League-gruppspel. Där tror jag att vi har bra chans att gå vidare från ett gruppspel vilket skulle ge oss en hel del viktiga seedningspoäng inför framtiden. Prispengarna har dessutom blivit så pass höga att de bidrar med ett stort tillskott till klubbkassan tillskillnad från när vi gick till gruppspelet 2011. Farhågor inte riktigt lika roligt att skriva om, men återigen står vi med en ny tränare inför säsongen 2018. Den tredje på fyra år. Ruljansen är lite för stor i mitt tycke, kontinuitet är viktigt om vi ska kunna ta nästa steg ut i Europa.

På tal om kontinuitet är det en hel hög med kontrakt som går ut under 2017. Danne har med andra ord ett intensivt arbete framför sig med att förlänga med de riskerar att gå vidare. Det skulle vara förödande inför ett kvalet som väntar ifall flera spelare lämnar redan under sommaren.

Henrik:
Ny tränare, förhoppningsvis med en stor stomme från 2016 och fler unga spelare från egna led i kombination med något tungt förvärv. Det känns klart lovande! Farhågorna är att vår nye tränare Magnus Pehrsson knappast togs emot som Messias och så fort något går fel kommer det tillskrivas honom. Jag är inte orolig för att spelare som Eikrem/Berget/Tinnerholm lämnar, för det måste ingå i kalkylen ibland. Vi har värvat så bra de senaste åren att jag mer blir nyfiken på vilka godbitar Ninja-Danne har i godisskålen. När väl truppen är på plats och inspelad så ska det bli riktigt kul med europakval igen. Måtte det gå vägen!!

Och så då.. Vad är ditt nyårslöfte med MFF i åtanke?

Navid:
Detta blir ett mycket kort svar. Mitt nyårslöfte är att åka på fler bortamatcher. Det ska prioriteras på ett helt annat sätt 2017. Gott nytt år på er alla!

Ulf:
Jag ska gå på alla hemmamatcher, inte deppa när vi spelar dåligt och aldrig mer gnälla på Daniel A om vi tar guld och går till CL/EL med den nya tränaren. I så fall är det bevisat att Herr D är ett geni..

Tobias:
Att se fler matcher på plats, sjunga högre och kaosa mer än någonsin förut!

Henrik:
Min nyfödde son har pyjamasar, hakklappar och medlemskap i Malmö FF. Under föräldraledigheten ska vi konsumera så mycket MFF ihop som erbjuds. Eftersom vi bor i Stockholm så är planen att när han börjar på dagis i augusti så ska hans vokabulär handla om MFF, Mackan och Mesta Mästarna. Stockholmskidsen ska veta att det är en riktig påg som kommer.