Årets: Vi tycker om MFF

Årets sista panel.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:

Mikael "Skroda" Cronvist
40-årig lärare som följt MFF sedan hans far tog med honom till stadion som 5-åring. 14 år som aktiv i MFF Support och drev bland annat  Parkensaken för MFF Supports räkning. I supporterfrågor blickar han helst mot Tyskland och hur det fungerar där. Favoritspelare i MFF genom alla tider Lasse Larsson.

Carl Angerborn
Skribent på Himmelriket. Förankrad på Ståplats.

Micke Frohm
Tidigare Himmelriketskribent och mångårig journalist. Också en av männen bakom Blått en Podd tillsammans med Ulf Österlind och Jonas Nirfalk.

Ulf Nilsson
The Chief

Navid Mirzaie
Har följt MFF sedan mitten av 90-talet. Ser sig själv som icketroende men utomstående vittnar om att fotboll är hans religion, MFF hans profet och norra läktaren hans altare. Hänger på Himmelrikets forum som sysslolösa ungdomar på 80-talet hängde runt småbyars gatukök, ofta tyst iakttagandes.



Vad var det bästa som hände i MFF-världen i år?

Skroda:
SM-guldet är ju det givna svaret här. Drömmen om guldet var ju både död och begraven den där söndagen i november innan Degerfors grävde upp den till oss.
Viktigt också att vi är tillbaka I Europa nästa år då det blir så mycket lättare både att värva och behålla bra spelare nu.
Våra värvningar har varit lyckade men det bästa är att vi nog inte sett max av dem så kan bli kul nästa år.


Carl:
Guldet naturligtvis. Det säger sig själv nästan. Annars vågar jag nästan påstå att vi sällan, om aldrig, har gjort två så bra transferfönster som vi gjort i år. Det är nästan idel succéer och utan den klass nyförvärven visade hade vi aldrig stått här som mästare.


Frohm:
Det har hänt många bra saker i MFF i år; Allsvenska Guldet, damernas avancemang till Elitettan, Pontus Janssons hemkomst, Dahlins räddningar, IKTs skytteligavinst, rekordpengarna för Hugo Larsson mm mm. Men det absolut bästa som hände var att man upptäckte Anders Christiansens hjärtproblem i tid! 


Ulf:
Det har ju varit mycket positivt i år. SM-guldet såklart nummer ett. Att vinna är alltid nummer ett.
Men vi har haft andra godbitar. Hugo Larssons slutliga genombrott. Stefano Vecchias otroliga nummer ute på kanten. Taha Alis dito. Johan Dahlins monsterspel mellan stolparna. Att Isaac Kiese Thelins nerver var orubbliga och hans antal avgörande mål ehhh avgjorde. Att få uppleva en ren SM-final. Vilken grej. Bolins hemjobb i Borås. Tinnerholms enormt höga nivå så länge han var på gång. Att Andreas Georgsson hittade två otroliga värvningar i Busanello och Cornelius (Att jag gillar AG är ingen hemlighet tror jag). Tösernas orubbliga spel. Rydströms nya spelidé. Oliver Bergs injektion. Sebastian Nanasi. Publiksnittet. Osv osv. Nog var det ett rätt bra år det här.

Och såklart. "Hennes far är klar".

Navid:
Är jag förutsägbar så svarar jag att vi tog guld. Jag är förutsägbar på det sättet. Det nästbästa är att vi för första gången sedan Rolles tid som tränare verkar ha en otroligt tydlig riktning i vad vi vill ha för typ av spel. Vi vann guld på håret i år och i vissa av matcherna har det sett rent ut sagt piss ut i långa perioder (första halvlek hemma mot Göteborg, borta mot Elfsborg och Häcken osv) men det har i längre stunder än så sett helt otroligt bra ut. I våras när mittfältstrion Larsson-Peña-AC gick som bäst var det det bästa jag någonsin sett från mitt kära MFF. Förhoppningsvis så kan Rydström bygga vidare på det och med en tydlig bild av kravet på spelare så blir det kanske även lättare att värva in det som saknas för att ta det till nästa nivå. Vilket den ryktade värvningen av Friedrich är ett tecken på tycker jag, han är den klart bästa målvakten med fötterna i serien. Mitt svar blir spelidén!



Det sämsta då?

Skroda:
Splittringen på läktarna har vuxit sig starkare i år och det är inget vidare om vi ska skapa det där oövervinnliga på läktarna. Hoppas att alla kan förstå att vi är på stadion av en anledning och det är att stötta MFF till framgångar,allt annat är ointressant.


Carl:
Anders Christiansens frånvaro naturligtvis. Naturligtvis var oron främst kopplad till AC:s hälsa, men det fanns såklart även en tydlig farhåga om att detta skulle innebära ett tappat guld. Nu gjorde det inte det och vi hoppas på en frisk AC som fyller en viktig roll nästa år.


Frohm:
a) Anders Christiansens hjärtproblem.
b) En del supportrars spelfördröjande och aggressiva uppförande. Det är inte MFF! 

Ulf:
Först och främst såklart AC:s problem med hjärtat. Det är bra att det upptäcktes såklart men såklart tungt för både honom, hans familj och oss. Ur ett rent sportsligt perspektiv är det ju Allsvenskans kanske allra bästa spelare som bara försvann men ur ett mänskligt perspektiv är det såklart så mycket mer. Jag hade älskat att få se honom på planen igen.

Det andra är ju att det ändå varit en hel del stök på läktaren som jag har svårt att acceptera och respektera. För min personliga del kan jag ta rätt mycket stök om man inte blir direkt berörd, men jag vet också hur mycket det påverkar andra. Kaoset mot Union Berlin ifjol hade precis hamnat långt bak i minnet så blir det nytt kaos i matchen mot Elfsborg. Hur folk kan fira ett guld med att som första tanke ha att springa över planen och dra bengaler på andra människor är för mig fullständigt rubbat. Det är dags att ta ansvar nu. Inse att man inte ensam äger arenan och hur upplevelsen ska se ut.
Det är Malmö FF som ska vara fokus.

Som en tredje grej har vi ju förlorat några av MFF:s mest tongivande personer genom tiderna i år. Jag missar garanterat någon här nu och det är inte meningen att vara respektlös men jag tänker framförallt på Bosse Larsson och Krister Kristensson nu.

En fjärde grej är ju att en av våra största pågar någonsin la skorna på hyllan och så var det inte ens något man brydde sig om. Trist att det blivit så.


Navid:
Det sämsta då? Denna är svår, det var ett bra MFF-år på väldigt många sätt, damerna tog sig ett steg närmare allsvenskt spel, fullsatt i nästan alla hemmamatcher, sålde en ung påg för rekordpengar, guld osv. Ja ni förstår en hel del saker har varit bra. Det har dock varit en del händelser som har varit tråkiga. Bosse har gått bort och trots att jag är för ung för att ha sett honom spela så är han givetvis en legend som vi MFF:are alltid har med oss. Må han vila frid och tankarna går till hans närmsta anhöriga och större krets, som givetvis är oräkneliga tusentals till antalet för det omfattar hela MFF-familjen. Det tråkigaste under året som hänt i direkt relation till klubben är AC:s incident med hjärtat. Jag är otroligt glad över att han är i livet och verkar vara vid allmänt god hälsa, men det kan inte vara kul att tvingas ta en lång paus från det han älskar av den anledningen. Det får bli mitt svar och jag hoppas att han kommer tillbaka bättre än någonsin snart.

Nytt år på lut. Vilket blir ditt MFF-löfte för 2024?

Skroda:
Att fortsätta ställa höga krav så vi kan bli Skandinaviens mäktigaste klubb men också då att stötta i med o motgång för att nå dit.


Carl:
Att aldrig tvivla på Johan Dahlin igen. Jag ska erkänna att jag lite hade börjat räkna bort honom som pålitlig förstekeeper. Inte gällande hans grundkapacitet såklart, men skadehistoriken i kombination med åldern gjorde mig rejält orolig. Det ska jag inte vara igen. Johan har kanske varit vår absolut mest pålitliga spelare i år, jag tror och hoppas att det blir samma sak nästa säsong.


Frohm:
Att gå på fler matcher med MFFs damer! 


Ulf:
Som vanligt handlar det om att stötta MFF i vått och torrt, men jag har två mål som jag ska försöka nå lite extra.
1. Gå på fler bortamatcher (En om året är för svagt, men inte heller lätt att hinna med så mycket fler)
2. Se fler matcher med töserna i elitettan. Vi ska upp i Allsvenskan!

0 kommentarer

Ulf "Raulolle" Nilssonulf.nilsson@svenskafans.com2023-12-29 14:10:00