Blåvitt - Malmö FF 1-1: Surt

Tungt poängtapp i Göteborg efter att Blåvitt kvitterat på övertid.

Giganternas kamp. Clash of the Titans. Ettan mot tvåan i tabellen. Ettan mot tabellen i maratontabellen. Sveriges två, i särklass, största klubbar mot varandra. Malmö FF mot IFK Göteborg. Det är en match som förpliktigar.

Malmö ställde upp med
Robin Olsen
Miiko Albornoz - Pontus Jansson - Filip Helander - Ricardinho
Jiloan Hamad - Erik Friberg - Markus Halsti - Simon Thern
Tokelo Rantie - Magnus Eriksson

Blåvitt ställde upp med elva andra spelare.

Första 10 minuterna var MFF:s. Malmö satte hög press och hög fart på bollen, vilket resulterade i framförallt ett stort bollinnehav. Chanserna var dock få, och snart kunde IFK Göteborg äta sig in i matchen och jämna ut spelet. 20 minuter in i matchen fick de också en alldeles utmärkt men Tobias Hyséns inspel mot Hannes Stiller hamnade hos Robin Olsen, och Olsens nolla var alltjämt intakt.

Efter en knapp halvtimme kom första målet. Malmö ställde om snabbt och ställde Tokelo Rantie i en en-mot-en-situation med Waehler. Det är en situation inte många försvarare i Sverige vill ställas inför, och Rantie vände in och ut på den blåvitabacken innan han drog in 1-0 bakom John Alvbåge som möjligen inte var helt perfekt placerad. Ett läckert mål som återigen visade vilken utsökt spelare MFF har hittat i Sydafrika (eller möjligen Hässleholm beroende på hur man ser det).

Malmös lilla övertag från innan målet förvandlades efter målet till modellen större och även om chanserna inte alltid infann sig var vi det klart bättre laget och IFK fick i princip enbart hoppas att någon av långbollarna skulle hitta fram. Magnus Eriksson avslutade ett par gånger, men Alvbåge var på tårna när han behövde det och såg på när skotten hamnade bredvid. Fler mål föll inte under matchens första 45 minuter.

Första halvlek summering: MFF:s ledning helt i sin ordning. Någon oerhört vacker fotboll var det kanske inte, men tempot var högt och kvaliteten bra från båda håll även om det inte blev så många högkvalitativa chanser.
Noterbart från halvleken var att Ricardinho tvingades bryta på grund av skada och födelsedagsbarnet Pa Konate sattes in.

Andra halvleken inleddes som den första slutade och Rantie var stekhet. Redan i den 47:e minuten kom sydafrikanen igenom, men skottet räddades av Alvbåge till hörna, som sedermera blev resultatlös. Då var det Ranties andra målchans efter paus!
IFK ryckte dock upp sig, och i den 52:a minuten kom en fin chans. En långboll gav Tobias Hysén ett bra läge, och avslutet var bra - men Olsen visade återigen att han inte är så pigg på att släppa in mål i Allsvenskan.

Hemmalaget fortsatte att spela bra, men nästa stora chans fick MFF. En frispark efter en timme gick långt och Alvbåge missbedömde situation, vilket gav Markus Halsti ett ypperligt läge men Halsti lyfte bara in bollen igen och det hela rann ut i sanden. Jag tolkar det som att Halsti inte ville avgöra matchen för tidigt och förstöra spänningen. Det kunde ha varit en fin tanke.

Rantie byttes ut efter 70 minuter och Dardan kom in istället. Matchen hade då gått lite i stå, vilket passade MFF bra som fortsatte att ha mycket boll och kontrollera matchen.

Kvarten kvar och Olsen visade ännu en gång vilken fantastiskt andremålvakt (?) vi har. Blåvitt kom fram på vår högerkant och slog ett inlägg som Filip Helander såg ut att styra i eget mål, men Olsen svarade för en briljant reflexräddning och fick ut bollen till en hörna. Chansen gav IFK luft under vingarna, men så fort det såg ut att kunna bli farligt dök Olsen upp och avvärjde. Rent spelmässigt var det IFK som ägde matchens sista kvart. MFF hade svårt att behålla bollen under kontroll och skapade mycket få chanser alls efter Ranties uttåg.

Men några jättechanser kom egentligen inte Blåvitt till och istället kunde Malmö börja sticka upp med några omställningar. Simon Thern och Dardan Rexhepi testade båda Alvbåge, men 1-0 stod sig. Malmö låg rätt i positionerna och IFK hade inte så många nycklar, utan i deras desperation att skapa något blev de istället ofta för heta och sprang offside.

Men så.. På övertid i den 94:e minuten fick Blåvitt en hörna och på en något tilltrasslad situation kunde Sam Larsson skjuta in kvitteringen. MFF såg ut att vädja för offside, men det är bara att konstatera att oavsett om Haglund är på bollen eller inte, eller om han påverkar spelet eller inte så är han inte i offsideläge. Kanske var MFF mer upprörda på duellen mellan Alvbåge och Pontus Jansson, men jag vet inte - Det känns nog som om domaren var korrekt på det (vad gäller offsiden var han de definitivt)

Surt. 1-1

------
Pontus Janssons comeback - Överraskande bra! Slarvar lite i första halvlek vid något tillfälle, men på det hela taget gör han en kanonmatch.
Härligt att se hur förbannad han var efteråt - Sen om han hade rätt i sak eller inte skiter jag i.
------
Centrallinjen Jansson/Helander - Friberg/Halsti sätter inte många fötter fel. Oerhört svårtforcerat! Kanske inte alltid det mest kreativa, men mycket funktionellt!
------
Det såg länge ut som om det skulle vara omöjligt att göra mål på Robin Olsen. Tyvärr var det inte så.
Men det går inte att komma i från vilken fenomenal match han gör.
------
Konate imponerar i sin första riktiga allsvenska insats (femminuters inhopp räknas inte). Kan ju dessutom behövas om Ricardinhos skada är allvarlig. Jag anar dock att man löser det med Concha till höger och Miiko till vänster i så fall.
------
Jonas Eriksson är en fantastiskt fin domare.
------
Många av våra spelare är tekniskt skickliga, men man kan önska att de är lite smartare i slutet av matcherna. För många dumma dribblingar och tidiga avslut. Plocka fram en gammal video från när Skoog höll i bollen i matchens slutskede. Sånt vill jag se!
------
Mycket kamp i matchen, och på det hela taget en bra insats av MFF.
------
Att vinna mot IFK Göteborg ger alltid en härlig känsla. Att få oavgjort mot Blåvitt på Ullevi är inte så dumt det heller, men att förlora två pinnar såhär sent är ingen annat än jäkligt surt.
------
Rättvist eller inte? Fotboll går ut på att göra mål. Vi gjorde ett och IFK ett. Svårare är det inte.
------
Min kollega Pontus Kroon skrev det bra:
Toklycka i Göteborg efter att ha brottat till sig en poäng mot MFF. Rart att se.
Vi spelar vidare mot guldet!
------
Stämningen var värdig "Clash of the Titans". Fantastiskt!
------
Surt med en pinne, men likväl en pinne. Vi tar nya tag.
Alla till Stadion mot Peking - Nytt klassikermöte.