Braga - Malmö FF2 - 1
Camp Bacalhau - Ingen camp är klar förrän kaptenen sjungit ut
Efter förlusten mot Braga tar sig kapten Christiansen tid att prata med Himmelriket. Förutom vad som gick snett just idag pratar vi om säsongen i stort. Och om ett par unga glädjeämnen som kan bli viktiga bitar när trenden ska vändas 2023.
Det är en besviken men samlad kapten som dyker upp i mixed zone djupt ner i Estádio Municipals källarvåningar.
Först om dagens match, den sjätte raka förlusten i denna grupp:
- Det är helt otroligt hur vi får ett sån’t mål emot oss. Vi gör allt rätt i första halvlek, är kompakta och låter dom ha boll. Vi vet vilka ytor dom är farliga i och där stänger vi till. Och så försöker vi slå till på kontring. Det lyckas vi jättebra med i första halvlek.
- Och så släpper vi det där målet efter några ping pong-aktioner i eget straffområde, med en fot som fastnar i gräset. Det är nästan som man inte tror på det, men det är en bra sammanfattning på hur säsongen varit.
- Sedan gör vi en del saker bra, men när dom får 2-0 kostar det energi och vi har tio minuter då vi inte är kompakta och gör enkla misstag. Samtidigt möter vi ett topplag i en väldigt bra liga. Då måste vi chansa litet mer och dom får kontringar. Men vi kommer igen, gör ett fantastiskt mål och skapar en del på slutet. Även om saker går emot bygger det där karaktär att vi visar att vi kan resa oss.
Om att bli nollad i gruppen:
- Det klar att det inte godkänt. Vi visste i förväg att det var en svår grupp, men tittar man på matcherna har dom varit jämna. Förutom då kanske den första mot Braga, men då gör dom också sina mål på hörna och straff.
- Vi hade behövt vara bättre offensivt, särskilt i matcherna mot Berlin. Det hade nog varit bra med mer erfarenhet, bättre game management särskilt i dom matcherna.
- Men även om vi haft en skitsäsong är det små detaljer som gör att vi förlorar alla matcherna. Så även om det verkligen inte är så att vi peakar i dessa matcher visar vi att det finns substans i laget. Periodvis kan vi hålla en väldigt hög nivå. Men det räcker förstås inte att det bara blir i perioder.
Kapten Anders får också en fråga om Patriot Sejdius insats:
- Han har haft en fantastisk utveckling under säsongen. Från att ha varit en tunn liten kille som bara ville dribbla till att jobba stenhårt för laget och ta många dueller. Han har ett oortodoxt spelsätt, och är snabbare med boll än utan!
(Här är det lätt att associera till scenerna efter hemmamatchen mot Mjällby i våras, då både Lasse och Felix var duktigt irriterade på att Patriot inte tog tillräckligt ansvar för att hjälpa till i försvaret.)
- Ska man hitta något positivt med den här säsongen så är det bland annat att Patriot och Hugo har tagit nästa steg.
Var är Hugo bäst egentligen?
- Vet inte om det är bra eller dåligt, han har ännu inte funnit sin roll, den som han ska bli otroligt bra i. Och den hittar han bara om han får pröva litet olika saker. Man brukar säga man får mest utmaningar om man spelar så högt upp i banan som möjligt, då det blir mindre tid med boll och besluten måste tas snabbt. Sen kan han alltid spela sexa när han blir äldre och litet långsammare. Han springer väldigt mycket. Ska man välja mellan sexa och åtta tycker jag nog att han hellre ska spela åtta just nu, box till box. Och nästa år är det nog bra om han får en mer tydlig roll där han ska vara bäst.
Det där talar för att saker blir bättre nästa säsong. Hur tänker AC om den?
- Det första är Allsvenskan. Det är mycket sämre att bli sexa, sjua där än att bli nollade i Europa.
- Självklart utvärderar vi säsongen. Vi måste blicka framåt och se vad som behöver bli bättre för den här säsongen har verkligen inte varit godkänd.
- I år har det varit svårt att spela när självförtroendet saknas. Fotboll handlar så mycket om att man kan gör saker på instinkt.
- Vi behöver vinna cupen så vi får komma ut och spela i Europa. Men först och främst ska vi vinna SM-guld. Och det ska vi göra med en tränare som är kvar hela säsongen. Och med ett spelsätt som vi tror på hela vägen.
Fotbollskanalens utsände hakar på detta och ställer sin sista fråga om vilken typ av tränare vår kapten vill se komma nu. Och plötsligt är den gode dansken inte så pratsam längre. Med ett illmarigt leende konstaterar han:
- Det vet jag inte.