Lagbanner
Camp Eneus: Olympiakos-MFF 4-2
Slut för den här gången

Camp Eneus: Olympiakos-MFF 4-2

Efter en händelserik andra halvlek kunde Olympiakos till slut stå som segrare. MFF:s Europa-äventyr är därmed över för den här gången.

Malmö FF avslutar säsongen med ytterligare en hedersvärd förlust. Efter en minst sagt innehållsrik andra halvlek kunde Olympiakos avgöra med två sena mål. Simon Kroon och Markus Rosenberg stod för två himmelsblå kvitteringar, men MFF räckte i slutändan inte riktigt till. Äventyret är därmed avslutat för den här gången.  

Inför match
De flesta verkade på förhand ense om att den intränade elvan med Halsti som ersättare för Johansson skulle gälla. Magnus Eriksson skulle då kliva in centralt, medan Simon Kroon förväntades kliva ta klivet från bänk till högerkant. Riktigt så blev det inte. Istället för Kroon tog Anton Tinnerholm klivet upp på högermitten, Ricardinho bytte kant och Pa Konate tog över vänsterbacken. På förhand ställde i alla fall Camp Eneus-duon sig tveksamma till omkastningen. Samtidigt kändes förtroendet för Åge urubbligt, vilket lämnade oss ambivalenta. Följande elva pågar presenterades från start:

Olsen,
Ricardinho, Helander, Halsti, Konate
Tinnerholm, Adu, Eriksson, Forsberg
Kiese Thelin, Rosenberg. 

Olympiakos ställde upp enligt följande:
Roberto
Elabdellaoui, Botía, Abidal, Masuaku
N’Dinga, Maniatis
Fuster, Dominguez, Kasami
Mitroglou

Första halvlek:
Pa Konate börjar darrigt och har flera missar som resulterar i offensiva grekiska bollvinningar. Dessa leder däremot inte till något vidare farligt. MFF har annars svårt att behålla bollen inom laget och söker gärna Thelin och Rosenberg högt upp i banan. Utan vidare understöd får de såklart svårt att utvinna något kreativt av långbollarna.

Efter 10 minuter skapas matchens första stora chans efter att en fantastisk krossboll nått ut till högerkanten. Konate blir därefter ordentligt uppsnurrad och kan inte förhindra inspelet som sedan leder till att Kasami bjuds på ett fantastiskt läge som han dock inte kan förvalta bättre än att vår nyblivna landslagskeeper kan parera med en fantastisk räddning.

Vi kan också kallt konstatera att Ricardinhos högerfot är… sådär. Men när han väl får läge att spela med sin vänsterfot ligger han bakom det första kreativa anfallsförsöket för MFF. Hans inspel centralt leder vidare till Magnus Eriksson som söker Foppa bakom Olympiakos backlinje. Liiite för hårt, annars hade vi haft ett friläge mot Roberto. Det har nu gått 20 minuter och MFF rider fortsatt ut hemmastormen...

…i ett par minuter till. Ett inkast från högerkanten letar sig då hela vägen genom MFF:s straffområde. Där väntar David Fuster med huvudet, samtidigt som Konate försöker nå bollen med en fot i brösthöjd. Fuster når främst och hemmaledningen är ett faktum.

Därefter hettar det till. Magnus Eriksson går sent in i en duell på Olympiakos planhalva och möts trots  intensiva protester av det gula kortet. Strax därefter rivs Kiese Thelin ner. Responsen från domaren uteblir, vilket föranleder att Anton Tinnerholm ger Pajtim Kasami en rejäl utskällning. Hätsk stämning och massor av domslut följer, vilket bland annat leder till att Adu varnas och Ben Rosen skickas upp på läktaren. Fördelen med de många avblåsningarna är att tempot sjunker och MFF får chansen att andas lite och hålla i boll.

Strax därefter infinner sig också MFF:s hittills bästa period i matchen, vilket resulterar också ger chansmässigt resultat. På ett inspel från MFF:s högerkant skarvas bollen i egen ribba av N’Dinga. Det ökade bollinnehavet leder sedan vidare till ett antal hörnor som knappast resulterar i några större chanser, men som ändå markerar att vi inte är helt ofarliga när vi sticker upp. Om de nu inte redan hade koll på det, vill säga.

Efter en jobbig inledning av halvleken och 1-0 i baken växer vi successivt in i matchen. De sista 10-15 minuterna gör vi till och med det riktigt bra, vilket inger ett visst hopp inför andra.

Andra halvlek
Vi hinner knappt sätta oss innan 2-0 är nära att komma. David Fuster gräver fram bollen på Olympiakos högerkant och slår ett lågt inspel som landar mitt framför en ensamstående Kostas Mitroglou. En jätteräddning från Olsen räddar oss. Som så många gånger förut. 

Efter 56 minuter byter Hareide in Simon Kroon och går tillbaka till den uppställningen de flesta av oss hade väntat oss från start. Tinnerholm kliver alltså ner på högerbacken och Ricardinho blir åter vänsterback.

Det dröjer inte mer än ett par minuter innan Kroon visar Åge att han gjorde fel som valde att ställa över honom. Emil Forsberg petar bollen förbi ett par rödvita och får en jäkla fart längs högerkanten. Efter ett tag väljer han att slå in bollen centralt till Kroonaldo. Helt fri är han sedan iskall mot Roberto och slår den i bortre hörnet. 1-1!

I fyra minuter lyckades vi hålla oavgjort. Sedan hade Alejandro Dominguez vristbombat in 2-1. Det finns inget att säga om Dominguez prestation, men för himmelsblå del kom målet självklart oerhört bittert.  

Därefter börjar det svänga åt bägge håll. Efter 68 minuter driver Masuaku upp bollen längs vänsterkanten och når fram med en passning snett-inåt-bakåt till Mitroglou som placerar bollen strax över Olsens ribba. Strax därefter når bollen Thelin i straffområdet som får ett fint skottläge, men han lyckas tråckla till det. Samtidigt ropar Rosenberg förgäves efter bollen. Kanske borde Isaac också ha spelat.

Kort därefter byts Magnus Eriksson ut mot Simon Thern. Mange gör en klart godkänd match centralt och hinner dessutom med att som sedvanligt skälla ut alla på plan som inte är himmelsblå. Allt från motståndare till fjärdedomare.

Luften går definitivt inte ur de himmelsblå. Efter ett snabbt Olsen-utkast trampar Anton Tinnerholm på längs högerkanten i Forsberg-takt. Inspelet är lika lyckat nu som det var vid den första kvitteringen. Rosenbergs avslut likaså. 2-2! Här gäller det att hänga med i svängarna.

Denna gång lyckas vi hålla oavgjort i 6 minuter. På en feldömd (?) hörna letar sig bollen fram till Mitroglou på mållinjen där han omöjligtvis kan missa. 3-2.

Ytterligare några minuter senare kommer den sista spicken i den kista som innehåller MFF:s Europa League-drömmar. I ett desperat försök att sätta ytterligare en kvittering kastar vi fram det mesta vi har. Pajtim Kasami snor då åt sig bollen och driver upp bollen centralt. Precis när han lockat Halsti tillräckligt nära till sig slår han ut bollen till en helt ren Ibrahim Afellay som inte gör några misstag framför Olsen. 4-2. Mina arma rapporteringsfingrar blöder vid det här laget.

Innan domaren hinner blåsa av matchen drar dessutom Adu på sig det gula kort som innebar att han blir utvisad. Så som matchbilden såg ut under andra halvlek förvånar det inte att vi till slut åkte på ett rött, även om det nödvändigtvis inte behövde vara Adu som skulle få det.

Det blir i princip det sista som händer. Malmö FF:s Champions League-äventyr är över för den här gången. Hoppet om vidare spel efter gruppen levde ända in i slutet och med det som bakgrund går det egentligen inte att gräva ner sig fullständigt i besvikelse.

Återigen spelar vi jämnt mot ett lag som är etablerat på den finaste av fotbollsscener. Återigen viker vi inte ner oss. Återigen visar vi att ingen kan komma att säga till oss att vi inte hör hemma på den här nivån.

Den här säsongen har varit en saga från start till slut. Nu är det över och det här äventyret kommer underlätta den oundvikliga MFF-abstinens som alltid infinner sig efter en avslutad säsong. Nästa år siktar vi ännu högre.  

Fyfan, vilken stolthet. 

Carl Angerborn2014-12-09 23:11:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF