En gång MFF - alltid MFF: Per Ågren: "Roy fick alla att känna sig delaktiga"
Per Ågren tillbringade nästan 20 år i klubben som spelare. Sedan fotbollskarriären tog stopp, har han räknat pengar och värvat spelare till Malmö FF. I dag arbetar han för ett MFF som vill förändra vårt samhälle till en bättre plats.
Per Ågren, 54, växte upp på Borgmästaregården, ett stenkast från Malmö stadion. Nedanför lägenhetshuset fanns grönområden, som än i dag står kvar. Där tillbringade Per stora delar av barndomen för att sparka boll med kompisarna. Fotbollskickandet vidareutvecklades sedan i ett supporterengagemang i Malmö FF, sedan hans far tagit med honom till stadion.
– Min far stod alltid på ståplats. Jag satt på räcket framför honom. Det var så allting började, berättar Per entusiastiskt.
Pers stora passion för fotboll resulterade i att han drömde om att en dag få stega ut där på stadion - klädd i himmelsblått. Hans fotbollstalang var egentligen inte speciellt stor, och han var än mer framgångsrik i bordtennis än i fotboll. Efter framgångsrika år i MFF:s olika juniorlag, bestående av en stark vilja och många svettdroppar blev han A-lagsspelare 1982. På den tiden tränades laget av engelsmannen Keith Blunt, som sedan ersattes av Tord Grip.
Taktiskt och harmoniskt
Tre år senare kom Roy Hodgson in och tog över rodret. Det var en hisnande harmoni som skapades. Roy såg till att alla spelare var en del av spelet.
Han gav alltid tre instruktioner till vardera spelare, som den skulle lyckas med under matchen. Det gällde även för de som inte spelade. Roy var skicklig på att få hela laget att känna delaktighet.
– Det betydde väldigt mycket, menar den forne fotbollsspelaren.
Efter matcherna väntade Hodgson på spelarna utanför omklädningsrummet, innan de gick in för att duscha och byta om. Hade den specifika spelaren gjort en god prestation löd orden: ”What a excellent game!”. Hade spelaren gjort en mindre bra prestation, hördes istället: ”What a good game!”.
Roy var fantastisk på många sätt, såsom Per Ågren uttrycker det. Förutom att tränaren var skicklig på att skapa harmoni i truppen, var han också en specialist på att bygga olika taktiker.
Brittens främsta spelstil grundade sig i att mittbacken skickade upp en boll mot en av anfallarna, den så kallade ”The big one”, vars uppgift var att vara bollmottagare. Denne spelare spelade vidare till en mittfältare, som därefter skickade ut den på kanten. Ett inlägg slogs, där förhoppningsvis en himmelsblå kunde nicka in bollen i nät.
Under de här åren kryllade det av stora spelare i Malmö FF. Listan kan göras lång: Roger Ljung, Stefan Schwartz, Jonas Thern, Patrik Andersson, Mats Magnusson, Niclas Nyhlén, Martin Dahlin med flera, var alla MFF:are.
Den förre mittbacken berättar av självklar anledning att det inte är helt enkelt, att välja ut den bäste av alla dessa namn. Efter lite betänketid är det Jonas Thern som sticker ut mest. En spelare som förutspådde situationerna väl på planen.
Vald till kapten - lämnade sedan
1989 fick Per Ågren än mer förtroende i A-truppen. Efter en omröstning bland spelarna, röstades mittbacken fram som ”Di blåes” nya lagkapten. Rollen axlade han i tre års tid, innan hans kontrakt gick ut – 1992. Viggo Jensen tog då över MFF-rodret, och ansåg inte att Pers kontrakt skulle förlängas, trots dennes meriter med 329 A-lagsmatcher, två SM-guld och tre cupguld.
– Jag föll inte i smaken i Viggos ögon, vilket innebar att jag fick tacka för mig. Det var ingenting som stack i mig – jag var mätt och belåten. En liknelse är som efter en god måltid.
Nyfikenheten för hur det fungerade i andra lag växte. I samma veva ringde Helsingborgs IF:s Bosse Nilsson. Det fanns aldrig någon tvekan. Per styrde skutan till Helsingborg, som då var nykomlingar i Allsvenskan. På den tiden var en sådan övergång inget märkvärdigt. En säsong blev det i den rödblå-tröjan. En säsong som kantades av skador, skador som tidigare varit obefintliga i Malmösonens karriär. Ett minne i HIF som sticker ut mest, är när ytterbacken, som han främst spelade i Helsingborg, mötte Malmö FF i derbyt.
– Det var speciellt när vi mötte Malmö FF här på stadion. Att ”bara” få byta om i bortalagets omklädningsrum var en märklig känsla. Sedan tågade man ut i den rödblå-dressen inför 30 000, där allting startade. Givetvis var man ju professionell och gjorde allt för att vinna matchen. Men visst var det mycket känslor, säger Ågren.
Arbetade på bank
Efter spelarkarriären återgick han till SEB, där han under fotbollskarriären spenderat tre år. Valutor, räntor och global marknad blev då den nya vardagen. Diskussioner om ekonomi med nya intressanta människor, omvandlade Per till privatpersonen, istället för den offentliga fotbollsspelaren. Det var en skön ”förvandling”, menar den forne bankmannen. År 2000 blev han erbjuden en ny tjänst. Per blev då chef för SEB:s region syd. I den rollen kunde han använda flertalet medel som han hade till hjälp från fotbollsplanen. Lagspelet och kaptensrollen var viktiga erfarenheter som han kunde dra nytta av. I tio års tid var han chef, innan han tog över som sportchef i Malmö FF. Hur han arbetade då - kan du se här.
MFF i samhället
I dag är det tre år sedan som Per gjorde sin sista arbetsdag som sportchef. Nu har han bytt arbetsrum på stadion, och arbetar numera med ”MFF i samhället”. En viktig del i MFF:s organisation att belysa, sett till dagens Malmö. I Malmö går endast 70% av nionde klassarna ut med godkänt i betyg. Samtidigt undgår det inte oss att våldet och kriminaliteten eventuellt ökar, ett samband som troligen hänger ihop med utbildning och skola. Det är något Malmö FF vill bekämpa, med hjälp av deras kunskap – fotboll.
Fotbollsföreningen erbjuder nu fotbollsgymnasium på tio orter i Skåne, där studier och fotboll går hand i hand. För att det ska gå runt, läggs många timmar på planering, inköp av material och fotbollsuttagningar för inträde till gymnasiet. Per lägger stor vikt på dessa arbetsuppgifter under sina arbetsdagar, just för att fotbollsgymnasiet ska utvecklas och hålla god kvalité.
MFF tar skolan på största allvar. Som Per Ågren nämner, så kan en korsbandsskada vara allt som behövs för att förstöra en karriär, dessutom menar han också att det alltid kommer ett liv efter spelarkarriären.
Lyckas inte eleverna i skolan, får de heller inte spela fotboll. Förre MFF-lagkaptenen nämner Oscar Lewicki och Filip Helander som praktexempel på duktiga elever, som verkligen lyckades i både skolan och i fotbollen. Dessa exempel ställer skolan som förebilder till sina elever, något som gett resultat, då gymnasiet i dag har 99% godkända betyg bland avgångseleverna.
I MFF samhället läggs också ett stort fokus på fotbollscuperna Fotboll mot rasism och Skånecupen. Där handlar det om engagemanget för alla i samhället, inte minst för ensamkommande barn och ungdomar som får tillfälle att släppas än mer i samhället genom dessa evenemang. Varje dag är en stor utmaning, men det är ett privilegium och roligt att gå till jobbet, som Per gärna uttrycker det.
Trump och träning
Innan han går till jobbet läser han gärna tidningen, och matas då med de mest världsomfattande nyheterna. Hetaste ämnet just nu är Donald Trump.
– Trump har nu haft makten i 100 dagar och ingen har på riktigt vågat ryta ifrån mot honom - det är ganska skrämmande. Han står för något som jag inte vill vara en del av. Vi får se vad som händer här näst. Nu är Frankrike, Nederländerna, Österrike med flera på gång med liknande grejer. Det ska bli intressant att följa, men det är inte en värld som jag vill vara med om – ifall dessa eventuella maktinnehavare får rätt, uttrycker den MFF-anställde sig.
Efter morgonkaffet och tidningsläsandet väntar en promenad. Efter en spelarkarriär med daglig träning är det lätt hänt att bli för bekväm efter fotbollslivet. Det är något som Per känner igen sig vid, och därför har hälsa och träning fått stå i rampljuset igen. Raska promenader från hemmet i Limhamn till kontoret på stadion, är en procedur som ofta sker innan hans långa arbetsdag startar.
