Falkenbergs FF - Malmö FF 3-3

I en sällsynt händelserik historia spelade FFF och MFF oavgjort. Falkenberg gick till halvtid med en 2-0-ledning, men efter en snabb MFF-vändning i andra vädrade de himmelsblå seger. Så blev det emellertid inte.

MFF valde som förväntat att rotera i laget gentemot de fyra inledande omgångarna; Vindheim, Cibicki och Mehmeti fick samtliga förtroendet från start. Erik Johansson var tillbaka från sin rekordtidiga varningsavstängning (tre matcher, tre gula) och gick in i elvan, medan Filip Helander tvingades lämna återbud på grund av sjukdom. Laget i sin helhet:

Olsen
Vindheim, Johansson, Bengtsson, Yotún
Eikrem, Adu, Lewicki, Cibicki
Mehmeti, Rosenberg

Falkenberg hade efter en pinne mot HIF och en vinst mot tokkassa ÖSK skramlat ihop 4 poäng hittills under säsongen. Senast kom de ifrån en förlust mot Åtvidaberg. Deras skrällkapacitet var emellertid känd sedan tidigare; ifjol krossade de bland annat AIK hemma på IP. Såhär ställde ”laget vid havet” upp:

Martler
Joza, Johansson, Karlsson, Eriksson
Wede, Keat, Svensson, Carlsson
Rodevåg, Araba

Första halvlek
Första stora läget i matchen får Agon Mehmeti. Efter fint inlägg från Yoshi på vänsterkanten når bollen Ålen mitt framför mål. Volleyn räddas av fint av Martler. Dessvärre ser det ut som att Agon fastnar i gräset i samma sekvens. Han tar sig mot knäet och tvingas byta. I skrivande stund är det oklart hur allvarligt det är med Agon. Undertecknad håller bägge tummar för att det inte är en skada av det allvarligare slaget. In kommer istället Jo Inge Berget.

Falkenberg tar efter 21 minuter ledningen. En broder Wede driver bollen längs högerkanten och hittar in till en anmärkningsvärt ensamstående Christoffer Carlsson. En kliniskt volleyavslut in bakom Olsen senare var det 1-0.

Bara ett par minuter senare är ledningen dubblad. Nämnda Wede ligger bakom igen. Fint spelar han fram Stefan Rodevåg som solo med Robin rullar in bollen. Chockstart? Jotack.

Om bussen därefter parkerades? Har Falkenberg Allsvenskans fulaste tröjor?

En reducering är därefter ytterst nära. Efter en Eikrem-hörna når bollen Rosenberg på bortre. Ribban är det enda som hindrar Mackans nick från att gå in.

Minuten senare är Pawel nära att snubbla in ett 1-2-mål, men misslyckas på något vis. Det börjar brännas ordentligt.

Målchanserna avlöser därefter varandra. Otto Martler slår en boll rakt i gapet på Rosenberg som mer eller mindre passar bollen tillbaka. I anfallet därefter hamnar Araba ensam med Olsen efter att Yoshi halkat. Fortsatt 2-0.

Falkenberg-ledningen i halvtid är såklart inte representativ utifrån målchanser och spelintentioner, men samtidigt är det såhär Falkenbergs gameplan ser ut. Och utifrån den gör de det bra. Ruggigt bra. Malmö är desto sämre. Äger all boll och krigar, men anfallsspelet är vansinnigt stillastående. De chanser som skapas skapas främst genom tillfälligheter.

Det positiva? Ölen i mitt glas.

Det negativa? Resten. Precis allt annat.

Andra halvlek
Inledningen av andra halvlek är furiös och utdelningen är omedelbar för MFF. Magnus Wolff Eikrem lös så kraftigt med sin frånvaro i första halvlek att en skallgångskedja stod standby efter ett tag. Men i den 48:e minuten hittar han fram till Berget med ett finfint instick. En bomb i nättaket senare är reduceringen ett faktum.

Minuterna senare är kvitteringen ett lika stort faktum. Nyinbytte Tinnerholm forsar fram längs sin högerkant i vanlig ordning och slår en markpassning in mot mål. Bollen hittar Cibicki som slår in kvitteringen.

Eikrem har nu hittat till Falkenberg och han känner sig omgående hemma. Strax efter kvitteringen skapar han sig en lucka framför backlinjen. Avslutet strax utanför Martlers vänstra stolpe. Frågan var hur länge Falkenberg skulle orka innan det himmelsblå ledningsmålet skulle vara nerskrivet.

Istället fick vi se ett ledningsmål för Falkenberg. Calle Wede hittar med sin tredje assist för kvällen fram till Araba som står sopren framför Olsen. 3-2.

Kvällen fortsätter i galenskapens tecken. MFF fortsätter att pumpa på framåt och efter en rad småchanser och utdragna hårtussar från varenda bevittnande MFF:ares skallar (bortsett från Olof Perssons, eftersom... ja, ni fattar) kommer kvitteringen. Och en kväll som denna är det klart att det är Adu som ska göra det. Efter en kort Eikrem-frispark i sidled når bollen Adu strax utanför straffområdet. Yttersidan (läs: tåfisen) borrar sig vackert in tätt intill Martlers stolpe. 3-3.

Det stora kvitteringsläget kommer med två minuter kvar. Rosenberg brottar fram ett friläge via Martler som sånär når fram till en nyinbytt Sana. Men han når inte riktigt fram för att raka in vinnarmålet.

Eftersom vi bara bjuds på en minuts tilläggstid (händer det någonsin?) blir det det sista som händer.

Matchreflektioner

Det här var mestadels skit. Falkenberg har sju avslut och gör tre mål. Det är inte okej. Vi gör lika många på 25 avslut. Inte heller okej. Vi bränner alldeles för mycket. Eikrem har fortsatt inte marginalerna på sin sida, inte heller Rosenberg.
Samtidigt är det såhär det blir ibland. Det finns ingen anledning att gräva ner sig och avskriva högt ställda förväntningar. Med normal utdelning är det här trots allt en säker seger.
Revansch mot Halmstad. Det känns oerhört viktigt att studsa tillbaka omgående. Kliv på vinnartåget igen och glöm att ni någonsin spenderade en fredagkväll i Falkenberg.