Fem snabba efter Elfsborg - MFF 2-2
Två mål av Magnus Wolff Eikrem räckte inte. Elfsborg kvitterade i den 16:e tilläggsminuten, och Malmö fick vinka adjö till två av de tre poängen. Oerhört irriterande, om än inte direkt orättvist. Här är fem snabba.
Gåvor
En svängig match med chanser åt båda håll: de som innan avspark pratat om ”två lag som vill spela fotboll” fick väl sägas ha fått rätt. Kan ju dock inte komma ifrån att båda Elfsborgs mål kändes lite som presenter. Bara halvminuten innan 1-1 skänkte Yotún bort den. Den gången avancerade Claesson i mitten och sköt ett par centimeter utanför. Av detta lärde vi oss intet. Robin sparkade ut bollen, Erik trampade upp med den - och blev av med den. Och så var det 1-1. Även den andra kvitteringen kändes onödig. Ett inlägg, Erik försökte nicka bort den men lyckades inte riktigt, Pa Konate (som kommit in istället för Eikrem) förlorade närkamp mot Claesson och bollen hamnade hos Rohdén som kunde skruva in sitt andra. Orättvist? Nej, knappast. Ändå surt? Ja, någonting så fruktansvärt.
I ärlighetens namn ska sägas att det var mycket bolltapp med omställningar som följd. Åt båda håll. Även vårt 2-1-mål var en bjudning. Claesson passade galet till Anton, som lade över den till Eikrem. Kändes välförtjänt just då, eftersom Berget minuten innan rammat stolpen.
Skador
Adu fick gå ut i paus och syntes på TV-bilderna halta runt - eller snarare, mest stå stilla - med lindad fot. Och direkt i inledningen av andra halvlek tvingades Rasmus Bengtsson bryta. Hans egen diagnos var bristning i ljumsken. Erdal ersatte Adu, och Tobias Sana kom in för Bengtsson. Och vi gick därmed - förstås - över till fyrbackslinje. Det var rejält virrigt första kvarten av andra, men efter att vi sen lyckats skapa ett par rejäla chanser kom vi in i det igen; något så när i alla fall. Chanser, dem lyckades vi för övrigt skapa matchen genom.
Magnus Wolff Eikrem
Vi inledde 3-5-2, vilket innebar en lite mer central utgångspunkt för vår norske playmaker. Som alltså gjorde två mål. Igen. Det första en retur på eget skott, där han såg ut att vänta för länge men till sist iskallt chippade den över Stuhr Ellegaard. I andra försvann Eikrem ur matchbilden, men i 76:e glimtade han alltså till på bästa sätt - med ett inte alltför hårt men ytterst välplacerat långskott.
Det blev det sista Eikrem gjorde i matchen. Efter avbrottet (se nedan) ersattes han av Pa Konate.
Avbrottet
Med utvisningen av Adu i färskt minne var vi väl några stycken som suckade lite när vi förstod vem dagens domare skulle komma att bli. Men det var inte Lerjéus fel att matchen tvingades till ett över femton minuter långt avbrott. Både på och framför TV frågade man sig varför spelarna tvingades gå av, med tanke på att bengalröken efter Eikrems andra mål sedan länge försvunnit. Arenans säkerhetsansvarige (med reservation för att jag uppfattat titeln fel) förklarade så småningom att det kastats bengaler mot hans personal, och att anledningen alltså var att man inte kunde garantera säkerheten för personalen.
Själv satt jag och fruktade att matchen skulle avbrytas för gott.
Ett tillägg: Så här en liten stund efteråt läser jag att räddningstjänsten inte alls uppfattat det som att någon ville kasta saker mot dem. Men frågorna kvarstår faktiskt ändå:
För jag vet inte längre. Förstår allt mindre, hur jag än försöker. Fanns det nån glädje i den här bengalincidenten och i det här avbrottet? Nåt kul, liksom? Ni som fattar det roliga, förklara gärna.
Efter avbrottet
Pa Konate gjorde säsongsdebut genom att ersätta Eikrem i ett (förmodar jag) försök att täppa till Elfsborgs högerkant, där vi matchen genom hade stora problem med Arber Zeneli. Vi hade inte mycket till spel de sista tjugo - alltså, efter det att spelet återupptagits igen. Ändå borde Sana avgjort efter fint förarbete av Erdal. Då var det ungefär tio kvar. Känslan var att vi trots allt skulle rida ut det hela. Sen kom kvitteringen. Kryss hade jag på förhand varit nöjd med ... men 2-2 ramlade in för sent för att man likt en gosseprins ska somna så fort huvudet når kudden ikväll.
Och serieledningen, den är därmed IFK Göteborgs.