Filip Helander – En kärleksförklaring
Gårdagens tunga och oerhört viktiga bortaseger mot AIK möjliggjordes genom en gedigen försvarsinsats. I bräschen gick en 19-årig mittbacksgigant – Filip Helander.
Världen är aldrig så vacker som genom ett himmelsblåskimrande filter. I anslutning till viktiga och förlösande sköna segrar är det lätt att tappa verklighetsförankring och helt hänge sig åt de euforikänslor man upplever. Jag kommer därför här helt förbehållslöst hylla, hissa och buga inför vår nya försvarsgeneral, Filip Helander.
Det är något speciellt med storslagna genombrott. Filip Helander gjorde en bra fjolårssäsong, framförallt under hösten när han på ett bra sätt kompletterande Pontus Jansson i mittlåset. Utvecklingskurvan fortsatte peka i brant uppförsbacke under vintern och försäsongen skvallrade om att en blivande storback var på väg att brista ut i full blom.
Under säsongens inledande omgångar har han inte heller gjort en enda himmelsblå själ besviken. Under de fyra inledande omgångarna har Filip fyllt det tomrum som försvarsgeneral Jansson lämnat genom sin frånvaro på ett felfritt sätt. Samtidigt ska det viktigt tilläggas att det är en sak att dominera hemma mot Halmstad hemma i den trygga stadiongrytan, än det är att göra det framför en frustrerad, arg och högljudd (nåja) AIK-klack.
Filip Helander gjorde det med en sällan skådad självklarhet.
Det är alltid lätt att ta till superlativer efter en sådan insats som Filip visade upp igår. Hasse Backe såg en Premier League-karriär framför sig i tv-studion, supportrar på olika himmelsblå forum flaggade för en landslagsplats och jag såg en framtida kapten framför mig. Självklarheten, resolutheten och sättet att styra en hel försvarslinje fick mig osökt att tänka Olof Mellberg under hans glansdagar.
Gårdagens seger är självklart i största del ett resultat av ett strålande försvarsspel (och en rätt rejäl skopa tur om vi ska tvinga oss att vara ärliga) och fler än Helander förtjänar att hissas. Markus Halsti gör skäl för de mångmiljonbelopp (5? 15? 20?) vi ibland hävdas ha betalt för hans tjänster och Robin Olsen visar att han är seriens i särklass bästa andramålvakt. Men är det något som värmer ett himmelsblå hjärta lite extra är det när en kille ur de egna leden tar sådana jättekliv i utvecklingen och plötsligt framstår som en av seriens bästa backar.
Filip Helander, 19, uppträdde på onsdagskvällen som att han inte gjort annat i sin korta karriär än att tackla gnagare, göra brytningar i Patrik Andersson-klass och tvärstoppa gulsvarta vinstambitioner. Det lugn han visade upp kännetecknar en mittback med decenniumlång erfarenhet och rutin, snarare än en kille som ännu inte är välkommen på bolaget.
Jämförelsen med forna landslagskapten Mellberg är givetvis inte rättvis att utsätta Filip för. Filips passningsfot är divisioner bättre.
Filip Helander, jag tror jag är kär.
