Friday I´m in love: Vi tycker om MFF: MFF skall alltid vinna, oavsett motstånd och oavsett konsekvenser.

Det är mycket nu. Sistamatch i Allsvenskan och avgörande Champions League-drabbning inom loppet på några dagar. Dagens sexmannapanel tar er igenom vad som komma skall och sätter dessutom med bestämdhet ner foten i frågan om huruvida Malmö FF någonsin ska spela för någonting annat än seger i varje match.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:

Henrik Sjöström
Henrik har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.

Tobias Gullberg
Socionomstudent från Lund vars MFF-intresse på allvar tog ett permanent grepp om hjärtat 2003. Köpte sitt första årskort 2005 och har sedan dess upplevt både eufori och misär i takt med föreningen i hjärtat på heltid - som en mästare.

Navid Mirzaie
Har följt MFF sedan mitten av 90-talet, ser sig själv som icketroende men utomstående vittnar om att fotboll är hans religion, MFF hans profet och norra läktaren hans altare. Hänger på Himmelrikets forum som sysslolösa ungdomar på 80-talet hängde runt småbyars gatukök, ofta tyst iakttagandes.

Kalle Dahlberg
24 år, Malmöbo, Socionomstudent. Såg sin första match 1999 mot AIK där Dejan Pavlovic gjorde två mål och MFF vann. Har en förkärlek till Thierry Henry och kapten Molins.

Ulf Österlind
Världens enda enbenta fotbollsspelare med två vänsterfötter. Skribent till vardags, tidigare redaktör för MFF Supports medlemstidning Nr tolv, zlatanist, nästanmusiker och tidigare medlem i Himmelrikets redaktion

Anton Gymark
29, är frilansjournalist, som jobbat på TV4Nyheterna och följt allsvensk och europeisk fotboll sen han var barn. Svensk fotboll är närmare kontinenten av vad vi tror. Det psykologiska spelet på och utanför säger mycket om fotbollen.

Samtalsämnet för stunden är det faktum att MFF genom vinst mot Norrköping i sista allsvenska matchen på lördag kan bidra till att guldet istället hamnar uppe i Göteborg. Vissa menar till och med att det vore att föredra en förlust mot Norrköping för att undvika ovan nämnda scenario. Hur ställer du dig till frågan?

Henrik:
Om MFF skulle få ryktet att vara en klubb som lägger sig så är vår vinnartradition förstörd. Vem gör så? Jag struntar lite i vem som vinner i år, för även om någon annan deltagare vinner så vet alla att det är vi som vinner nästa år. Vi är bäst i Sverige. Och ett lag som är bäst i Sverige stöttas av supportrar där kärleken till det egna laget är större än hatet till andra.

Tobias:
Pest eller kolera… Hur mycket det än skulle svida att se Göteborg kidnappa Lennart för en säsong, skulle det svida mer att se ett annat lag kidnappa Lennart framför våra ögon på Stadion. Dessutom är jag av uppfattningen att MFF alltid skall vinna, oavsett motstånd och oavsett konsekvenser. Om något grämer jag mig mer över den usla säsongen som satt oss i den här sitsen, och där vi tillåter andra lag möjligheten att få ta hem serien.

Navid:
Jag förväntar mig inget annat än att laget går för vinst, att alla ger järnet nere på banan. Det är det enda rimliga. Men det är också rimligt att Åge tycker vissa spelare bör vilas med tanke på den extremt viktiga matchen kommande vecka. Hur som helst så är det ett ypperligt läge att visa att vi har ett bättre lag än ett presumtivt guldgäng, det är för mig viktigare än det faktum att guldet riskerar att skjutas upp till Göteborg av alla ställen. För det är endast där skon klämmer.

Kalle:
Jag är jävligt trött på frågan överlag. Vi är Malmö FF, vi ska alltid vinna. Jag förstår problematiken i att spela guldet till IFK och ett drömscenario hade varit om alla matcher slutar oavgjort så vi får fjärdeplatsen och Norrköping guldet. Jag unnar Göteborg ingenting och jag har all respekt (förutom) plasten gentemot Norrköping. Får härliga MFF 2010 vibbar av det laget och ska något lag utöver vi vinna så ska det vara just Norrköping.

Vi är bättre än Göteborg, vi kommer gå förbi enligt spelets alla regler inom en snar framtid oavsett vad som händer den här säsongen.

Ulf:
Idrott går ut på att vinna. Fotboll går ut på att vinna matcher. Det är fundamentet, om inte det gäller så blir det meningslöst. Malmö ska gå för vinst och för att klara 4:e-platsen. Om inte alla lag alltid gör sitt bästa är man snart på ett sluttande plan.

Anton:
Alla är bara människor visst, men det här idrott, för att använda ett slitet uttryck i dessa tider av alla möjliga former av läggmatcher. Malmö har dessutom mycket att spela för. För Norrköping är det liksom det ultimata testet på ifall de ska vinna SM-guld i år genom att ställas mot regerande mästarna i en direkt avgörande fight. Vinner peking är de så alldeles självklart värda guldet. Spelmässigt har de redan visat det under säsongen(stundtals vansinnigt kul att se Norrköping spela). Detsamma gäller väl för Malmö skulle jag säga. Klarar de en poäng så är det värda att få den fjärdeplatsen och ett hopp om Europa som visserligen bara är en klen tröst för en svajig och märkbart misslyckad allsvenska 2015. Men, vem är mest motiverad? Självklart Norrköping. Tror det är svårt att att rent visuellt föreställa sig att en fjärdeplats är värd att kämpa blod för även om man logiskt förstår det.

Bara det faktum att vi har försatt oss i en sits där vi är helt utanför guldstriden när det nu dragit ihop sig är inget än underkänt. Vad är det egentligen som gått snett?

Henrik:
Säsongen 2015 är inte underkänd. Vi har gått till CL och det är på längre sikt viktigare än att vinna Allsvenskan. Spelaromsättningen är huvudorsaken till att vi inte vinner Allsvenskan i år. Med kontinuitet är det lättare att vinna "utan att spela bra". Att maxprestera på det sättet MFF gjort i Champions League tyder på att det är ohyggligt bra spelare i laget, men i avsaknad av kontinuitet vinner vi inte den typen av skitmatcher som IFK/Peking/AIK gjort.

Tobias:
Jag delar helt och hållet Åges resonemang om att vi är Sveriges utan tvekan bästa lag. Dock har vi i år varit långt ifrån det jämnaste laget, och det är där vi faller. Hade vi kommit upp i standarden från säsongen -13 och -14 hade vi återigen plockat hem Lennart på Friends. Varken AIK eller IFK:arna saknar det där lilla extra som verkligen utmärker en mästare vilket jag tycker att vi har bevisat i de båda mötena mot Götet i år. Varför har vi saknat den där jämnheten då?

Det är min övertygelse att jämnhet kommer ur en stark gemenskap, en trupp där alla känner varandra och drar åt samma håll. Inför säsongen försvann en hel del från guldtruppen ifjor, och ersattes med nya spelare. De som inte försvann i vintras, försvann i somras, och hade uppenbarligen tankarna någon helt annan stans under våren. Kvar står nu 3 (!) spelare i startelvan från ifjor; Adu, Mackan och Tinner. En stor del av guldlaget från ifjor hade ett par säsonger i klubben med invärvad spets. I år är i princip hela stommen utbytt. Det har sett bättre och bättre ut stundtals under hösten, men vi kan nog inte förvänta oss att se truppens riktiga potential förrän nästa säsong, efter en gemensam försäsong.

Navid:
Det är ett enormt fiasko skulle jag vilja säga. Jag tittar på laget vi mönstrar i varje match och förundras varje gång över att jag inte hade velat ha en enda spelare i motståndarlagen i MFF. Trots detta så har vi underpresterat i nära nog hälften av matcherna. Kanske är det motivation. Ingen av de som värvats har kommit för att harva runt i Allsvenskan, de kom för att spela i Europa. Det kombinerat med att en av vår absolut viktigaste spelare inte verkar vilja spela i MFF (Adu) och hade fokus på annat håll i våras/somras. Jag är med medveten om att han hade personliga skäl bland annat. Här hade nog lagledningen ett ansvar att se det men man agerade inte. Samtidigt har samma kille som vanligt varit helt fantastisk i Europaspelet.

Listan kan göras lång på saker som inte fungerat. Lagets mest tekniska spelare Eikrem har inte hittat sin plats riktigt. En spelare jag tror hade kunnat göra mycket stor skillnad om han konstant spelats på mitten med Lewicki som städgumma bakom. Oerhört slarvigt och tafatt försvarsspel från mittfältet och neråt präglade hela sommaren.

Sammantaget så tycker jag det saknats fokus. Alla spelare har nog haft viljan att ge allt men inte klarat av att fokusera. Alla anmärkningar jag har på prestationen i Allsvenskan, individuellt som kollektivt har varit utropstecken i Europaspelet och enstaka matcher mot toppkonkurrenter i Allsvenskan. Där exempelvis IFK Göteborg varit en eller två klasser sämre än oss i båda matcherna i år. Tyder på motivationsproblem, det har varit frustrerande att se.

Kalle:
Jag tänker dra samma gamla trötta svar som alla andra gjort. Vi har förlorat för många spelare och har inte kunnat motivera spelarna att spela på topp i allsvenskan. Vi har allsvenskans bästa trupp och det har vi sett i CL men otroligt sporadiskt i allsvenskan. Vi har tagit in väldigt bra spelare och det kommer nog bli bra i slutändan men faktum kvarstår att laget var felbyggt redan förra säsongen. Att förlita sig på enbart unga som väldigt snabbt vill flytta på sig är fel taktik och därför tror jag en grund där vi har Arnason, Bengtsson, Mackan och Wiland är väldigt positiv. Två av dem är malmökillar som kommit hem, våra tidigare rutinerade herrar som Halsti, Kubitski och sjukt det än låter Erik Johansson var mycket mer flyttbara än tidigare nämnda herrar. Jag skyller det mest på brist i vår kontinuitet och till viss mån felbyggt lag från början.

Ulf:
Ett par saker. Vi har inte kommit upp i nivå mot lag vi ska slå, som Åtvidaberg, Falkenberg och Halmstad. I en del matcher har vi hellre vårdat boll än att försöka anfalla, vilket lett till ett enormt slött tempo och att motståndarna kunnat stå på rad och vänta ut oss. Vi har också tappat onödiga poäng hemma. Det ska inte få hända, hemma ska vi vinna eller i alla fall spela oavgjort.

Anton:
Jag vill tro att Malmö kanske är ett bättre lag högstanivå-mässigt än förra året. Däremot är stabiliteten som bortblåst. Den försvann på vägen när laget byttes ut och såldes av. Ingen kan väl helt säkert veta vem som tog med sig spärren att inte falla igenom, tyngden av det i otroligt svåra i att möta Malmö FF, men den försvann. Malmö har gjort 1, eventuellt 2 bra allsvenska matcher i år. Den överlägset bästa är Göteborg borta. Sen är första halvlek mot Götet hemma ok, där man på ett genant sätt visade vilken lekstuga man kan hålla mot ett lag som leder serien. Därmed den ännu märkligare känslan av att Malmö inte egentligen någon gång i år känts riktigt bofasta uppe i den absoluta toppen. Stabiliteten har saknats.

Vidare till ett roligare ämne: vinsten mot Shakhtar i förra veckan var minst sagt imponerande. Om några dagar väntar bortamatchen mot samma lag. Vad tror du om matchen och om våra chanser att avancera från gruppen?

Henrik:
Jösses vilken prestation av MFF. Försvarsspelet är bland det bästa jag sett sen Grekland i EM 2004 och trots Sjachtars bollinnehav så ledde det ju ingen vart. Om MFF ska vara i närheten av att hota dem på bortaplan så är det samma discplin som gäller igen. Men viktigast är egentligen MODET att anfalla när tillfälle ges. Borta mot PSG vågade man inte riktigt anfalla, och det kostade i längden. Hemma mot Donetsk tog vi chanserna på ett förnuftigt sätt och det minskade det antalet minuter i slitsamt försvarsspel och därtill säger man till motståndaren att inte anfalla för mycket - för då smäller det!

Tobias:
Det vi såg av Shaktar i Malmö var verkligen inte imponerande. Tyckte de hade ett spel som verkligen föll oss i smaken. Långsamma anfall, mycket rullande i sidled även när det uppstod 3-2- och 4-2-situationer. Det fanns verkligen möjligheter att straffa oss i omställningsfasen i Malmö. Kanske är det deras nackdel med alla dessa brassar, att individualismen går före kollektivet? Jag tror att vi kan spela ganska snarlikt som vi gjorde i Malmö, och att faktumet att matchen nu spelas på bortaplan inte behöver förändra vår matchplan särskilt mycket. Lågt, samlat försvarsspel och snabba kontringar när vi erövrar bollen. Så straffade vi dem gång på gång i Malmö, och det tror jag att vi har ännu större möjligheter att göra på tisdag. Shaktar måste i princip vinna mot oss, helst med två mål, för att ha en chans på tredjeplatsen vilket vi skall dra nytta av.

Jag tycker att vi alltid skall ha inställningen och målsättningen att ta oss vidare från gruppen. För bara ett par år sedan kändes det som en omöjlighet att ta sig in i gruppspelet, nu hävdar folk att det är omöjligt att ta sig vidare från gruppen. Svårt ja, omöjligt nej. Även om vi givetvis inte har mycket att sätta till mot PSG och Real borta, tycker jag att vi visar en beundransvärd inställning på hemmaplan där vi nu har visat att vi kan skaka lag som Atletico, Real och Juventus. Med lite mer effektivitet på de chanser vi skapar tror jag verkligen att vi kan avancera. Dock inte i år. PSG och Real är för stora för att vi skall kunna göra matcher som mot Shaktar och Olympiakos och komma undan med tre pinnar. Men, med lite mer tur i lottningen nästa gång, finns alla chanser till avancemang.

Navid:
Chanserna att avancera kan nog inte vara godare! Vi har vinsten hemma och en hel del plusmål då det orangea gänget fått storstryk två gånger om mot jippolagen från Madrid och Paris om vi skulle förlora med 1-0. Samtidigt såg Shakhtars prestation mot oss lite ut som ett lag som är ur form. Inga marginaler var med dem, extremt få målchanser med tanke på tiden de hade bollen under kontroll och grinigt bland spelarna. Uppenbarligen ett brutalt kompetent lag dock då jag aldrig sett någon motståndare spela runt bollen som de gjorde på vår hemmaborg. Förhoppningsvis så är de fortfarande nere i sin svacka då vi möter dem i Lviv.

Även det faktum att de lirar hemma borta är ett enormt plus för oss. Det måste vara bökigt att pendla från Kiev till Lviv för varje hemmamatch. Det gör att jag tror vi fixar ett kryss. Men det kan tyvärr lika gärna sluta med att vi får storstryk om att allt klaffar för dem. Jag är redo för alla scenarion!

Kalle:
Utgår vi från hur matchen såg ut så ska vi klara minst oavgjort och det hoppas jag verkligen vi gör. Shakhtar har inte samma stöd ”hemma” som vi har och det är större chans för avancemang nu än vad det var förra året då avgörandet kan komma mycket tidigare. Vi gjorde en sjukt bra genomförd match förra veckan och kan vi bara fortsätta med det kan vi mycket väl få hål på Shakhtar igen. Jag tror vi kommer en snarlik matchbild för jag tror inte att Shakhtar kan ändra sitt spel och tydligen passar det spelet oss helt utmärkt vid en väl genomförd match. Jag hoppas dock inte killarna gör samma underskattning som jag, tror inte Åge tillåter detta. Hoppas på samma scenario som i Glasgow fast att Bergets mål är det matchvinnande. Då kommer det bli kaos.

Hjärtat säger att vi vinner med 3-2, hjärnan säger uddamålsförlust med 2-1 men vi går vidare på inbördesmöten i slutändan.

Ulf:
Jag tror att spelet kommer att se ut som i hemmamatchen, dvs att Shaktar har bollen och att vi kontrar. Förhoppningsvis kan vi göra mål via våra omställningar. Om vi tar poäng mot dem är chansen god att bli trea. Om vi däremot vinner och om PSG förlorar mot Real, ja då har vi chans att bli tvåa i gruppen i fall vi slår PSG. Inte för att jag tror att den chansen är jättestor, men det vore kul om matchen gäller mer än att Zlatan ska få visa upp sig och hyra en skärm på Stortorget.

Anton:
Jag är inte på något sätt förvånad över det fina spelet och segern över Shaktar hemma. Malmö FF är sådär bra när det stämmer, ingen tvekan om det. Vad som störde mig var att Malmö fick en så otroligt tuff lottning i gruppspelet. Vad hade hänt om vi bytt PSG och Real mot två lag snäppet under, ungefär på Shaktars nivå? ja, då tror jag att en åttondelsfinal i CL inte hade varit en orealistisk dröm, med lite flyt. Ett lag som Göteborg klarar knappt av att slå tre snabba kortpassningar i rad. Malmö däremot har spelare som kan avgöra stora matcher. Men samma sak där, stabiliteten hade behövt falla på plats för att lyckas. Det är klart att Malmö kan ta en poäng i Ukraina, eller till och med vinna. Det som talar emot laget är återigen det dåliga bortaspelet, men någon gång ska den trenden brytas, och är det då någon gång som det vore ultimat att genomföra det trendbrottet på bortaplan så är det i Lviv mot Shaktar Donetsk. Jag tror klubben ska gå enormt stärkt ur en sådan triumf, om vi får kalla det så.