Friday I´m in Love - Vi tycker om MFF: Nu kan det bara bli guld

Ytterligare en månad har passerat och väldigt mycket har hänt. Veckans månghövdade panel i form av Navid Mirzaie, Anton Gymark, Henrik Sjöström, Tobias Gullberg och Ulf Österlind presenterar sina tankar om senaste tiden och om vad som närmast komma skall.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:

Navid Mirzaie
Har följt MFF sedan mitten av 90-talet. Ser sig själv som icketroende men utomstående vittnar om att fotboll är hans religion, MFF hans profet och norra läktaren hans altare. Hänger på Himmelrikets forum som sysslolösa ungdomar på 80-talet hängde runt småbyars gatukök, ofta tyst iakttagandes.

Anton Gymark
Frilansjournalist, som jobbat på TV4Nyheterna och följt allsvensk och europeisk fotboll sen han var barn. Svensk fotboll är närmare kontinenten av vad vi tror. Det psykologiska spelet på och utanför säger mycket om fotbollen.

Henrik Sjöström
Har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.

Tobias Gullberg
Socionom från Lund vars MFF-intresse på allvar tog ett permanent grepp om hjärtat 2003. Köpte sitt första årskort 2005 och har sedan dess upplevt både eufori och misär i takt med föreningen i hjärtat på heltid - som en mästare. Numera i exil.

Ulf Österlind
Världens enda enbenta fotbollsspelare med två vänsterfötter. Skribent till vardags, tidigare redaktör för MFF Supports medlemstidning Nr tolv, zlatanist, nästanmusiker och tidigare medlem i Himmelrikets redaktion

Vill ju helst inte älta, men ändå - vad fan hände egentligen mot Vardar? Hur känner du nu, en vecka senare? Och i och med uttåget: hur tror du den allsvenska säsongen påverkas?

Navid:
Det som inte fick hända hände. Det var en katastrofal insats över två matcher. Första matchen var en uppvisning av ett mycket bättre lag som är oförmöget att göra mål följt av att vi vek ner oss rejält borta. Grunden till problemet är att effektiviteten framåt är urusel och att fel spelare gör de få målen vi gör sett till skapade chanser. Det leder mig till hur Allsvenskan kommer utspela sig för oss. Vi blir mästare i år igen. Ledningen är för stor och vi är bättre än våra konkurrenter. Den biten löser sig. Men trots den mycket bra genomförda matchen mot Jönköping så tycker jag att det gjordes för få mål och av fel spelare. Vi hade behövt vinna med 4-0, gärna med mål från våra renodlat offensiva spelare som Pawel, Berget och Mackan. Vi får ett mål genom hög press av AC och en individuell prestation av den högre hyllan av Eikrem. Det kunde lika gärna slutat 1-0 igen.

Detta problem måste lösas.

Anton:
Jag föll ner i den stora sorgens famn, vände bort blicken från alla krönikor och trams och experter och sökte mig till den kollektiva trösten efter Vardar.

Jag låg länge den natten och läste forum och diskussionstrådar från fans. Dom som delade den fruktansvärda scenen med mig, att behöva åka ut mot ett lag som var underlägset oss. Inga som hade som jobb att förklara hur det gick till gav mig någonting den kvällen.

Men såhär: Under några wifi-lösa veckor i våras kollade jag om de senaste årens kvalmatcher, och det är väl egentligen inget nytt för någon men det som hände där och då mot Salzburg och mot Celtic hade mirakel i och över sig. Allt gick Malmös väg, och även när det gick dåligt, så gick det Malmös väg ändå.

Malmö har inte varit där i år. Ineffektiviteten framför mål har varit enorm, Di blåe hade inget att sätta emot när det regnade armbågar i nackarna på dem nere i Strumica och FÖR många spelare hade utgående kontrakt och osäkerheten blev för stor.

Malmö hade behövt tjyv-spelare som Magnus Eriksson. Många reagerade därför när han inte kom till klubben i år. Malmö hade behövt värva forwarden Alhassan Kamara från Häcken vilket varit på g som jag fattat det, men runnit ut. Min uppfattning är att Pawel Cibicki inte är den spelare som krävs för att Malmös forwardsbesättning ska lyfta och det var väl det allt handlade om just på den fronten i år. Kan man sen inte hålla nollan varken hemma eller borta så är det tyvärr kört redan i första.

Att runt 15 000 ändå tog sig till stadion mot Jönköping tyder på att man inte helt hade räknat med att Dannes bygge i år skulle hålla hela vägen till ett gruppspel. Folk är rätt kloka ibland.

Henrik:
Jag har funderat på detta och kommit fram till följande. Kontinuitet är en väldigt viktig ingrediens i fotboll och det har jag tjatat om här i åratal. Inför årets europaspel hade vi samma trupp som föregående år, med undantag för att Lasse Nielsen ersatt Kari Arnason. Egentligen idealiskt, men här kommer också bristen. Alla spelare med utgående kontrakt har egentligen mindre att spela för. Om MFF åker ut, så har de ändå ett nytt spännande äventyr runt hörnet när de byter liga och land. Jämför med när MFF spelade 2014/2015 i Europa, då var många spelare nya eller hade flera år kvar på kontraktet. Man hade mer att spela för. Skulle man då åka ut så hade man inget annat äventyr att hoppas på, vilket förmodligen gav ett gav extra procent i arbetsinsatsen. ”Jag har ändå inget att förlora” och sen sprang man tills man stupade. Detta skedde inte nu och då besegrar man inga hungriga makedoner i ett kval. Vi hade helt enkelt behövt fler hungriga spelare, nu led vi av för många ”fat ducks” på plan.

Säsongen består nu av allsvenskt spel, och där ska vi dominera varje match. Basta.

Tobias:
Ska börja med att meddela att jag inte såg den första matchen. Det som verkligen stack ut, framförallt i andra halvlek, var motivationen. Vi såg semiintresserade ut medan Vardar spelade för livet. Minns att en av deras målskyttar sade i en intervju att hans mål var det viktigaste i karriären. För oss hade inte matchen samma dignitet som motivation slår väldigt ofta klass. Det som sticker ut lite extra, inte bara från matchen mot Vardar utan även ett par matcher innan dess, är hur fruktansvärt osäkra vi ser ut när vi ska försvara en ledning. Tycker faktiskt det blev sämre efter det att Brorsson blev utbytt dessutom. Vi saknade auktoritet, inte bara i backlinjen utan även på mittfältet. Samtidigt fick de styra tempot och spela som de ville och då är risken stor att man förlorar mot de flesta lag. MP var tydlig efter matchen att de hade pratat om att inte släppa initiativet till Vardar inför andra halvlek, trots det gjorde spelarna direkt. Även det är anmärkningsvärt. Det fanns mycket att analysera i efterhand och redan i matchen mot Jönköping såg det ut som att flera brister rättats till. Det är bara till att fortsätta hoppas det fortsätter åt rätt håll.

Jag tyckte nog aldrig att det kändes särskilt jobbigt. Kanske på grund av att det var så tydligt att vi skulle förlora matchen ganska fort i andra halvlek. Självklart infann sig en känsla av besvikelse, men samtidigt hade jag inte så stora förhoppningar på årets kval. Både laget och ledarstaben är en bit från 2014 och 2015, det är uppenbart. Med tanke på att vi har ny tränare, igen, känner jag mig nöjd med ett SM-guld och ingenting annat i år. Vi behöver mer kontinuitet både på och utanför planen innan vi kan börja utmana i Europa igen. Med det sagt tror jag även att det kommer påverka våra prestationer i Allsvenskan positivt att slippa de extra matcherna. Vi har många viktiga spelare som inte är så slitstarka och som hade riskerat skador med för många matcher. Nej, nu kan det bara bli guld. Oavsett vilka AIK värvar.

Ulf:
Vi sätter inte våra chanser i hemmamatchen där ligger en stor del av förklaringen. När vi sedan gör 1-0 och fortfarande inte sätter våra övriga chanser börjar det gå troll i det. När de sedan gör mål på en hörna, på rak arm minns jag det som hörnmål nr 4 mot oss i år, så blir vi rädda. Spelet går i baklås, vi spelar för långsamt och ingen kliver fram. Det gick alldeles för sakta och kändes som att vi inte vågade vinna, utan istället blev rädda för att förlora. Den närmaste jämförelsen jag kan påminna mig är när svenska herrarna mötte Irland, eller om det var Nord-Irland i EM förra gången. Så såg vår match ut mot Vardar. Jag tror inte Allsvenskan påverkas, vi är tillräckligt bra för att vinna över 30 matcher. Men i enstaka kan vi fallera. Som mot Vardar, tyvärr.

Match mot Sundsvall imorgon. Förra året avgjorde Örnen med matchens enda mål. Hur hoppas och tror du årets möte gestaltar sig?

Navid:
Jag hoppas på en stabil insats jag snart kommer glömma (jag minns inte matchen förra året). Gärna en repris genom att en av de som ska göra våra mål gör något eller några. Gärna Mackan eller Pawel. Jag hoppas även att MP gärna spelar in Svanberg på riktigt i laget nu. Sundsvall har mycket att spela för, men de ska inte få någonting.

Anton:
Mot Sundsvall är det 90 minuter som ska avverkas. Det kvittar väl hur det ser ut? Amen tråkigt svar jag vet, men bara vinn den matchen, åk hem och tänk på nästa.
Få Cibicki att vända snabbare med boll, höj Christiansens tempo, spela in Vindheim, gör ett mål från distans som inte är frispark, se stabila ut därbak, (Har saknat Kari sen den dagen han drog), ha gärna 70 procent av bollinnehavet men gör något av det.

Henrik:
Jag vill se fortsatt högt bollinnehav och ännu mer aggressivt återerövningsspel. Våra allsvenska motståndare ska veta att MFF är Sveriges dominant och att plumpen mot Vardar var en tillfällighet. Mättnad är inte vinnarmentalitetens signum, och det ska vi bevisa mot Sundsvall och alla andra matcher.

Tobias:
Har dålig koll på Sundsvall ska sägas. Men allt annat än en seger är såklart underkänt. Även om spelet haltade mot Jönköping var segern otroligt viktig för att få oss på rätt spår igen, och med den medvinden i ryggen kan jag inte tänka mig att det blir ett nytt debacle. Tror matchbilden kommer likna den mot Jönköping. Vi äger mycket boll, medan Sundsvall backar hem och fokuserar på kontringar. Vi vinner med 2-0 igen.

Tråkigt för övrigt att du var tvungen att nämna Örnen. Saknar honom otroligt mycket, och det retar mig ännu att vi inte ersatt honom på riktigt. Jösses vilken anfallare det var. En av de allra bästa, tillsammans med Mackan, jag sett spela i Malmö.

Ulf:
Vi vinner, och dominerar matchen. Som vi brukar i årets Allsvenska.

Snart stänger transferfönstret och därmed kan inga nya spelare värvas. Hoppas du på ytterligare förstärkningar än redan anlända Dahlin och Sarfo?

Navid:
Jag vill se en tung anfallsvärvning. En rejäl spelare som visat att han kan göra mål pålitligt. Och denna gång får det gärna kosta en hel del pengar. Vem denna spelare är vet jag inte. På de andra positionerna som vi är lite tunna på som mittback och vänsterback (vem såg det vänsterbacksproblemet komma förresten?) så tror jag vi kan avvakta och se säsongen ut om ingen annan än Pa försvinner från backlinjen. Och jag hoppas verkligen Behrang får ordning på sina vader, han är nästan lika viktig som Mackan för oss. Det var ju maximal oflyt att just de två var skadade mot Vardar. I övrigt ser laget gediget och bra ut för att hämta hem det 20:e guldet!

Anton:
Måste först säga att jag är välidgt glad för Sarfo. Medveten om att han strulat med bollen och kanske divat sig en del men det måste få ta tid att komma in Malmö och klubbens kravbild. Värva Alhassan Kamara från Häcken, det hade gjort mig full av både förhoppningar och förväntningar. Malmö behöver verkligen en sådan spelare. Sen tycker jag inte klubben ska tveka att skeppa iväg nån mittfältare som är för lik den andre men lite sämre. Värva sedan en Magnus Eriksson-typ med fula tricks för sig. Krister Kristensson fyllde 75 häromdan, någon med lite attityd tack.

Henrik:
I och med uttåget ur Europa och att vi har flera spelare med utgående kontrakt så vill jag se starten på truppbygget 2018/2019 redan nu. Vi behöver ytterbackar som ersätter Konate/Tinnerholm. Vi behöver mittfältare som ersätter Eikrem/Berget/Lewicki/Rakip, med reservation för att de två sistnämnda inte förlänger. Vi behöver sju anfallare som ersätter Mackan, även om det inte skulle räcka.

Tobias:
Anfallare som nämnt ovan. Mackan kommer sluta efter säsongen och behöver ersättas med en anfallare i väldigt hög klass, samtidigt som Pawel varit iskall de senaste månaderna och skulle må bra av att få nöta lite bänk. Sarfo är för bra med bollen för att ligga så högt upp i banan, han är som bäst rättvänd med boll då han kan utmana med fart. Det är allt jag tycker vi saknar i dagsläget så länge ingen mer än Pa lämnar i sommar.

Ulf:
Zlatan är alltid välkommen, Toivonen kanske och sedan har jag hört att Figo börjat träna igen. För att vara allvarlig så får man se vem som lämnar utöver Pa. Det avgör om det ska värvas ytterligare. Med nuvarande trupp håller vi för att vinna Allsvenskan. Men om två av våra norrmän lämnar och kanske även Youtun, då behöver det in nytt folk för att ersätta dem.