Friday I'm in Love: Historien om Niclas Nylén
Niclas Nylén tillhör legenderna i Malmö FF. Kanske kommer han ändå lite i skymundan då hans namn inte nämns så ofta då man snackar om tidernas bästa MFF-elva. Niclas började som 5-åring att följa MFF-laget från ståplats på Malmö Stadion, och nu efter den aktiva karriären hittar man honom åter där. Mikael Karlsson berättar hela historien.
I MFF:s lista över flest antal spelade A-lagsmatcher återfinns Niclas på en 18:de plats med 410 matcher. Det är stort. Och djupt imponerande. Det är tveklöst så att han är en av de stora i MFF-historien och…
Men vi tar det från början.
Den 21 mars 1966 föddes Niclas Nylén i Möllevångens församling i Malmö (föräldrarna skildes och då bytte man till Larsson, Niclas bytte tillbaka till Nylén i slutet av 80-talet). Familjen Nylén bodde på Kristianstadsgatan fram till det att Niclas skulle börja skolan. Då flyttade familjen ut till Högaholm 1974. Redan som 5-åring började han följa Malmö FF och som favoritspelaren i laget var det legenden Bosse Larsson.
En anrik klubb i Malmö som bildades 1920 är BK Olympic. Klubben har fostrat många duktiga fotbollsspelare genom åren. För att nämna några: Roland Andersson, Christer Jacobsson, Patrik Svensson, Michael Hansson, Peter Hillgren, Jens Nordström, Jörgen Persson, Alex Nilsson, Jasmin Sudic, Mattias Adelstam och Niclas Nylén. Även MFF-spelaren och legendaren Andreas Nilsson som spelade 371 matcher i MFF och blev 101 år, värvades från BK Olympic till di blåe 1929. På den tiden höll klubben till vid Sorgenfri och var kvar där till mitten på 70-talet. Klubben flyttade verksamheten till det nya bostadsområdet Lindängen 1974/75, och behövde rekrytera ungdomar.
Det damp ner en lapp i brevlådan hemma hos familjen Larsson. Det var från BK Olympic som sökte spelare till sin ungdomsverksamhet. Niclas blev intresserad och började spela i klubben, och hamnade i ett mycket duktigt ungdomslag. En av killarna i laget var Peter ”Hulda” Hillgren, och honom skulle Niclas ha följe med under många år. Olympic lag födda 1966/67 vann allt de ställde upp i och förlorade knappt en enda match.
Olympics duktiga P14 blev historiskt, då det blev klubbens första lag att vinna ett DM. I laget som besegrade IFÖ Bromölla i finalen med 3-1 fanns spelare som Niclas Nylén, Peter Möller, Peter Hillgren, Håkan Holmberg med flera. 1981 blev laget fyra i SM.
Hur var det med U-landskamper och Skånelaget?
– Det blev inga ungdomslandskamper men jag var alltid med i Malmölaget och kom med en gång i Skånelaget som hade läger i Landskrona, säger Niclas.
Vilken position hade du i laget?
– Jag spelade alltid höger yttermittfältare.
Höll du på med några andra idrotter?
– Jag spelade en del badminton där jag var rätt framgångsrik och vann en del cuper, spelade dessutom lite pingis och provade på lite friidrott, men det var tråkigt.
När jag går igenom MFF:s årsböcker stannar jag upp i årsboken 1975 och knattelag III. Laget spelade sju matcher och det fanns 21 spelare med i laget. En av dessa är Niclas Nylén som då var nio år.
Jag ringer upp Niclas och frågar om det stämmer att det var han. Niclas svarar att det stämmer, han var med i en match och gjorde ett mål. Men kompisarna i BK Olympic lockade mer än att fortsätta i MFF på den tiden.
När Niclas var 17 år hamnade han i serbiska FK Vojvodina i staden Novi Sad som ligger i norra delen av landet. Klubben är en av Serbiens bästa klubbar. Niclas var där i nio månader och spelade tre matcher i A-laget (en i ligan och två i cupen), resten av tiden spelade han i reservlaget och i U-laget.
Hur hamnade du i FK Vojvodina?
– Min morsa gifte sig med en serb och genom hans kontakter hamnade jag i klubben. Tiden i Vojvodina gjorde mig bra, byggde upp självförtroendet och stärkte mig som spelare och människa vilket jag hade stor nytta av de fem kommande åren, säger Niclas.
Niclas återvände till Olympic igen som hade ett bra lag, och man hade precis gått upp i division III och laget tränades av Malmöprofilen Leif Ohlsson.
Niclas spelade 7 seriematcher och gjorde 1 mål som 18-åring under debutåret 1984. Laget slutade på en hedrande femte plats. Andra året var Niclas ordinarie i laget och spelade 20 matcher. Spelade på mittfältet tillsammans med f d MFF-aren Per-Åke Åkesson. Laget slutade även denna säsongen på en femte plats.
Niclas hade utvecklats och var mycket duktig på sin kant. När laget mötte topplaget Kirseberg som tränades av Tom Prahl, fanns Roy Hodgson och Inge Blomberg från MFF på plats för att spana in KIF:s Rickard Andersson.
– Jag gjorde en kanonmatch och Roy och Inge blev intresserad av mig istället. De tog kontakt med BK Olympic utan min vetskap och sa att de kommer att titta på mig i nästa match mot IFK Malmö. Jag gjorde även där en kanonmatch och Roy sa ”honom skall vi ha”, skrattar Niclas.
Det var Inge Blomberg som tog kontakt med Niclas under hösten 1986, de ville värva både Niclas och Peter ”Hulda” Hillgren. Niclas blev erbjuden ett A-kontrakt direkt medan ”Hulda” blev erbjuden ett B-kontrakt. ”Hulda” tackade dock nej och valde senare TFF.
Efter en träning med BK Olympic hade Niclas följe med Björn Friberg (117 A-lagsmatcher i MFF, som nu spelade i Olympic), de bodde åt samma håll. Niclas hade fått ett anbud från Malmö FF men han tvekade lite och frågade Björn Friberg om råd. Björn menade att Niclas naturligtvis skulle välja MFF, annars skulle han komma att gräma sig.
”Gräddbullar” var något man förknippade Inge Blomberg med. Han hade superkoll på alla fotbollstalanger i Skåne och även utanför Skåneland. Alla talangfulla ungdomsspelare kallade Inge för ”Gräddbullar”.
– Det finns ingen som Inge Blomberg, han var fantastisk. Det var Inge som skötte förhandlingarna och tog hand om mig i MFF, säger Niclas.
Niclas plockade ihop sina grejor och begav sig till Malmö Stadion. För första gången steg han in i MFF:s omklädningsrum och satte sig på sin plats, han tittade sig omkring och såg Janne Möller, Hasse Borg, Ingemar Erlandsson, Magnus Andersson, Anders Palmér, Lasse Larsson, Mats Magnusson, Håkan Lindman, Kent Jönsson, Torbjörn Persson, Mats Arvidsson med flera.
– När jag satt där och såg dessa spelare, tänkte jag ”vad fan gör jag här”, skrattar Niclas.
Hur blev du mottagen av dessa spelare?
– Det var helt ok, alla var justa och det var lätt att komma in i laget. Mats ”Balja” Arvidsson var den som tog hand om mig mest, vi spelade en del ihop i reservlaget också.
Det var inte lätt att ta en plats i detta MFF?
– Det var ett helt otroligt lag med fantastiska spelare, så nej, det var inte lätt.
Malmö FF tränades av ledartrion Roy Hodgson, Harry Jönsson och Bosse Augustsson. Att slå sig in i Malmö FF var inte det lättaste, det blev tuff konkurrens på mittfältet som nästan bara innehöll landslagsspelare: Palmér, Engqvist, Thern, Deval, Lindman och Jocke Nilsson.
Niclas skrattar.
– Vi var ett gäng yngre spelare födda 66 där många sedan skulle bli landslagsspelare och proffs. Vi hamnade i MFF-skolan där man skolades in i laget på ett bra sätt. Det var ingen chans att sticka upp typ under löparrundorna i Pildammsparken, man fick snällt springa bakom de äldre spelarna. Jag tror tusan att jag fick bära trunken under 4-5 år.
I Tipscupsmatchen mot Ungerska Videoton den 25 juli, fick Niclas förtroendet att debutera i Malmö FF:s A-lag. MFF ställde upp med följande lag:
Jonnie Fedel, Per Ågren, Kent Jönsson, Roger Ljung, Torbjörn Persson, Niclas Larsson, Leif Engqvist, Deval Eminovski, Caspar Pauckstadt, Lasse Larsson, Mats Magnusson.
På bänken Per Harrysson och Martin Dahlin.
Det blev en lyckad debut för Niclas som fick starta som yttermittfältare och MFF vann med hela 4-0 (målskyttar: Lasse 2, Tobbe och Masse).
Minns du matchen?
– Jag muckade från lumpen i maj, sedan gick det fort. Roy kom fram och sa att jag skulle spela och det gick bra i matchen.
Det dröjde inte så länge innan Niclas fick spela i A-laget nästa gång. Till bortamatchen i allsvenskan mot GIF Sundsvall söndagen den 9 augusti, fanns Niclas med i truppen. MFF ställde upp med följande lag: Janne Möller, Per Ågren, Kent Jönsson, Roger Ljung, Torbjörn Persson, Anders Palmér, Jonas Thern, Håkan Lindman, Joakim Nilsson, Lasse Larsson och Mats Magnusson.
Avbytare: Leif Enqvist och Niclas Nylén.
MFF vann med 4-1 på Idrottsparken i Sundsvall. Niclas hoppade in i den 83 minuten och ersatte Jonas Thern (målskyttar, Anders Palmér, Mats Magnusson, Leif Engqvist och Torbjörn Persson).
Nästa match för Niclas blev även denna en bortamatch, nu mot småländska Östers IF på Värendsvallen den 2 september. Inhopp i den 66 minuten och då stod det 2-0 till Öster. I den 77 minuten spelade Niclas fram Lasse Larsson som reducerade till 1-2 som också blev slutresultatet.
Det lyckosamma inhoppet mot Öster gjorde att Roy Hodgson lät Niclas spela nästa match från start. Även denna match var en bortamatch, mot HBK den 6 september på Örjans Vall i Halmstad. MFF:s mittfält: Niclas Nylén – Leif Engqvist – Jonas Thern – Anders Palmér.
HBK tog ledningen med både 1-0 och 2-0, innan MFF kom igång. Niclas hade två målgivande passningar till målskyttarna Lasse Larsson och Masse Magnusson som kunde reducera och kvittera till matchens slutresultat 2-2.
Första gången Niclas presenterade sig för Malmöpubliken i en allsvensk match var i nästa omgång mot IFK Norrköping den 12 september. MFF vann med 2-0 inför publiksiffran 2295. Niclas startade men byttes ut i den 68 minuten.
Det blev sparsam med tid i slutspelet. MFF besegrade Östers IF i semifinalen och lyckades inte rå på IFK Göteborg i finalen. Niclas spelade några få minuter borta mot Öster (2-1) och fick hoppa in i andra finalmatchen mot Blåvitt hemma (2-1) i den 81 minuten.
Reservlaget där Niclas spelade 25 matcher, vann sin serie, och tränades av Bosse Augustsson. Lagledare var den legendariske Bertil ”Klumpen” Nilsson.
Sista matchen för säsongen spelade MFF i Granada mot Granada FC. Håkan Malmström skriver i boken 100 MFF-are:
”Vi hade ingen aning, men plötsligt dök Diego Maradona upp i Granadas lag, berättar Niclas. Han hade en av sina bröder med sig och en tredje spelade redan i Granada.”
Det lär ha varit enda gången som de tre bröderna spelade tillsammans. Vid den aktuella tidpunkten var Diego kung i Napoli. 30 000 såg matchen som MFF förlorade med 2-3.
Efter matchen knackade Niclas på Granadas omklädningsrum och frågade om Diego ville ställa upp på bild. Tidningen Offside intervjuade Niclas om detta för ett par år sedan.
– Det var lite halvpinsamt men jag kände, fan, den här chansen får jag inte igen. Diego ställde upp utan problem. Hans bror Hugo höll i kameran.
Under träningsmatcherna 1988 laborerade Roy med Niclas som fick spela på flera olika platser, men i den allsvenska starten hamnade Niclas på bänken som inhoppare. Senare under våren, den 15 maj åkte MFF upp till Ruddalen för en allsvensk match mot Västra Frölunda. Magnus Andersson hade tvingats lämna återbud.
Roy placerade Niclas som högerback och det fungerade mycket bra. MFF höll tätt och vann med 2-0 (målskyttar: Håkan och Lasse). Det blev några matcher som högerback tills Magnus var tillbaka och då hamnade Niclas åter på bänken.
– Jag minns att Roy kom fram till mig och sa att jag skulle spela högerback inför matchen mot Frölunda! Hade aldrig tidigare spelat på den platsen. Men jag var bättre defensivt än offensivt så det gick mycket bra.
Den 19 juni skulle MFF möta AIK på Malmö Stadion, bara tre dagar tidigare hade MFF mött Solnalaget i Stockholm och vunnit med hela 5-1.
På Stadion började Niclas på bänken och ersatte Anders Palmér i den 65 minuten, då MFF ledde med 1-0 (Torbjörn Persson). I den 74 minuten fastställer Nylén slutresultatet till 2-0. Därefter tog Niclas en ordinarie plats i laget och petade Anders Palmér.
– Att slå sig in i detta starka MFF lag kändes nästan omöjligt. Men jag halkade in lite som på ett bananskal. Magnus blev skadad och jag fick spela högerback och när han kom tillbaka flyttade Roy upp mig som höger yttermittfältare. Jag petade Anders Palmér som senare hamnade i Trelleborgs FF.
MFF slog ut Örgryte IS i semifinalen och Niclas blev målskytt i hemmamatchen mot ÖIS där MFF vann med 2-1. I finalen fick man möta Djurgården och spelade 0-0 borta. I hemmamatchen blev det fyrverkeri! MFF vann med hela 7-3. Niclas dominerade sin kant och var delaktig i flera av målen och blev svensk mästare, vilket förstås var väldigt stort.
MFF har haft många duktiga straffskyttar genom åren. Niclas Nylén var en av dessa. Söndagen den 19 juli vann MFF mot Gais i allsvenskan hemma med 2-1. Niclas gjorde i matchen sitt första straffmål när han satte 2-1-målet. Det blev ytterligare ett straffmål mot Norrköping hemma den 10 september, 1-1. I den avgörande SM-finalen mot IFK Norrköping fick matchen avgöras på straffar. Tobbe började med att sätta sin (1-0), straff nummer två missade dock Niclas, även Patrik Andersson och Jocke Nilsson missade sina.
IFK satte däremot sina straffar och vann guldet.
– Det sved, vi var det bästa laget under hela året och så gör Lasse Eriksson såna matcher mot oss. Jag hade satt 12 straffar tidigare, placerade dem alltid på samma ställe och det hade Lasse tyvärr kollat upp, säger Niclas.
MFF besegrade Inter i Europacupen. MFF vann med 1-0 hemma och spelade sedan 1-1 på San Siro och därmed var italienska mästarlaget Inter utslaget. Niclas berättar om en incident som hände i hemmamatchen på Malmö Stadion.
MFF hade fått en hörna och Nylén hamnade bredvid Inters målvakt Zenga. Plötsligt stämplade målvakten Niclas ena fot, och en enorm smärta spred sig i foten. Men det var inte tal om för Niclas att byta i en sådan match. Niclas bet ihop och spelade trots att han hade ont resten av matchen som MFF alltså vann med 1-0.
Under sommaren hade Niclas och MFF vunnit cupfinalen mot Djurgårdens IF på Råsunda med klara 3-0. Det blev Niclas första och enda cuptitel.
Vilken succédebut i landslaget det blev för Niclas, då förbundskapten Olle Nordin tog med Niclas i truppen mot Polen den 7 maj, på Råsunda.
Text från Strömbergsfotbollsbok 1989:
”Debutanten reparerade målvaktstavla”
Sällan har rekvisitan för den så livligt omhuldade rollen som matchhjälte inom fotbollens domäner, varit så hundraprocentigt uppfyllda som i den unge MFF:arens fall. Aldrig tidigare hade Niclas haft en blågul landslagströja på sig. När han skickades in i matchen mot Polen som ersättare för klubbkamraten Jocke Nilsson återstod det ca 30 minuters spel.
Det var dock på övertid, matchuret hade hunnit till den 92:a minuten, som Niclas Larsson fick chansen att rista in sig i den svenska fotbollshistorien med odödliga bokstäver. Jonas Thern lyrade från höger in en frisparksboll i det polska straffområdet, där den andra svenska inhopparen Anderas Ravelli fick en rejäl nickträff.
Målvakten Bako tvingades lämna retur och plötsligt hade de två inhopparna Ravelli och Larsson öppet mål. Det såg nästan ut som de båda svenskarna skulle kollidera i ivern att nå bollen, men Andreas ”hann undan” och med vänsterfoten föste Niclas bollen i nät.
Roger Ljung såg till att Sverige tog ledningen i den 76 minuten, Polen kvitterade i den 86 minuten och så då Niclas vinstmål. Dagen efter blev Niclas pappa, vilka lyckodagar!
Det blev ytterligare fem landskamper under 1989. I nästa landskamp som var mot Algeriet i en vänskapslandskamp i Örebro, spelade Niclas från start på mittfältet som bestod av följande spelare: Niclas – Robert Prytz – Jonas Thern – Jocke Nilsson. Sverige vann med 2-0. Niclas spelade 45 minuter i vänskapsmatchen mot Brasilien (2-1 seger), och 22 minuter i VM-kvalet mot Frankrike (2-4), samt den sista viktiga kvalmatchen mot Polen, där Niclas hoppade in i den 70 minuten då Sverige vann med 2-0 och blev klara för VM i Italien 1990.
Bob Houghton blev ny tränare 1990. Säsongen inleddes med en landslagsturné till Dubai, där Niclas spelade den första landskampen mot Förenade Arabemiraten (1-2 förlust) av två. Det blev ytterligare två landskamper innan Niclas fick åka med VM-truppen till Italien.
I VM-turneringen blev det tyvärr bara gruppspel för Sverige. Alla tre matcher slutade med 1-2-förluster och så var det tack och adjö för Niclas i landslaget.
Under VM-äventyret i Italien blev det ingen speltid för Niclas, det blev bara se och lära. 1990 blev ett jobbigt år för Niclas som fick en del gliringar efter VM med 1-2, 1-2, 1-2. Husköpet samma år och den nya papparollen blev lite för mycket på en och samma gång. Men Niclas bet ihop och kämpade på.
Niclas började som högerback i klubblaget det året, men i matchen mot Östers IF på Malmö Stadion den 22 juli 1990, spelade Niclas som vänsterback. Bob valde att flytta upp Tobbe Persson som yttermittfältare och lät ”Champa” spela högerback. Niclas fortsatte sedan som vänsterback resten av året och även under året 1991. Till säsongen 1992 flyttades Niclas upp som vänsteryttermittfältare. MFF hade värvat vänsterbacken Stefan Alvén från Landskrona Bois.
MFF hade haft svårt uppe i Sundsvall och sedan de började med konstgräs blev det sällan någon seger. När MFF åkte upp för att spela allsvensk match onsdagen den 24 juli 1991, spelades matchen på Timrå IP. I den 34 matchminuten blev Martin Dahlin fälld i straffområdet och domaren blåste straff. Niclas stegade fram och satte kallt och säkert bollen i mål.
1-0 stod sig matchen ut och di blåe kunde åka hem med tre goa poäng. Efter den segern i Sundsvall har inte MFF vunnit mot Sundsvall förrän 2015, då det blev 4-1. År 2002 blev det konstgräs på Norrportens arena och underlaget var något som MFF inte gillade.
Viggo blev inte spelarnas favorittränare precis. Mitt under säsongen lämnade tränaren Bob Houghton MFF. Ny tränare blev dansken Viggo Jensen. MFF slutade på en femte plats i allsvenskan och laget blev sist i Mästerskapsserien. Under 1992 började Niclas som bänkspelare, spelade sedan på lite olika platser innan det blev permanent från halva säsongen som högerback. MFF lyckades precis klara sig från kvalstrecket.
Efter säsongen blev det klart att Viggo inte fick fortsätta i MFF. Det mest positiva under säsongen var att Robert Prytz kom tillbaka.
– En fantastisk fotbollsspelare, minns när han spelade Europacupfinalen 1979 mot Nottingham. Han var otroligt bra och det var stort att få spela med honom.
Det blev en nytändning när Rolf Zetterlund kom till MFF 1994! Det blev en helt annan stämning i laget när han tog över som tränare. Niclas spelade högerback under hela säsongen och MFF hamnade på en tredje plats i allsvenskan.
Säsongen efter började Niclas som högerback, flyttades upp som yttermittfältare ett tag och avslutade säsongen med att spela högerback.
I derbymatchen borta mot HIF den 15 maj 1995, blev tre spelare i MFF skadade. I den 16 minuten tvingades Robert Prytz utgå, i den 32 minuten råkar Greger Andrijevski ut för en svår skada och i den 61 minuten tvingades även Niclas Nylén lämna planen. MFF förlorade med 1-2 inför 11 498 åskådare på Olympia.
– Jag minns matchen mycket väl, det var jag som slog upp bollen till Greger som blev totalt nedsparkad. Det var en match som tyvärr ballade ut. Annars var derbymatcherna något man såg framemot, publikfyllda läktare och de var tuffa och man ville alltid vinna de matcherna.
Bob Houghton ringde efter säsongen 1994, och frågade Niclas om han ville spela i Skottland under vinteruppehållet. Bob kände nämligen tränaren i klubben Ayr United FC. Niclas blev intresserad och tackade ja. Staden Ayr ligger på västkusten och Niclas trivdes bra och tyckte det var roligt äventyr.
Torbjörn Persson hade slutat efter förra säsongen och till ny lagkapten utsågs Niclas Nylén. Han spelade som högeryttermittfältare och vänsterback under säsongen. På frågan om hur det kändes att bli lagkapten i MFF, svarar Niclas:
– Det är en stor ära och man blev väldigt stolt. Att få spela i MFF är det största, att få bli lagkapten är det näst största.
Hur kom det sig att du blev kapten?
– Vi hade ett spelarråd som lämnade in ett förslag och sedan var det tränaren och klubben som bestämde.
Den 1 augusti spelade Niclas sin sista allsvenska match för MFF. Lagkaptenen Nylén ledde laget till en 2-0-seger mot Djurgården på Malmö Stadion. Daniel Andersson och Jens Fjellström var målskyttarna och Niclas spelade fram till det andra målet.
Några dagar senare satt Niclas på bänken när MFF möte FC Skonto i Riga och gjorde ett inhopp i sin sista match i MFF-tröjan. Matchen slutade 0-0.
En efter en hade de försvunnit. Niclas klubbkamrater i MFF hade fått proffskontrakt och försvunnit ut i Europa: Martin Dahlin, Jocke Nilsson, Jonas Thern, Roger Ljung, Stefan Schwartz med flera, det var bara Niclas av guldgänget från 80-talet som var kvar i laget.
Den 6 september skrev Niclas på för Stuttgart Kickers, den 10 debuterade han för sin nya klubb; snabba ryck alltså. Niclas roll i laget blev lite som hjälpgumma, han fick spela höger yttermittfältare, innermittfältare och som libero.
Familjen Nylén flyttade till en villa i Holzgerlingen. Kickers är andralaget i Stuttgart där Vfb är laget nummer ett. Det var i Vfb som fotbollskungen Bosse Larsson var proffs i under tre säsonger i slutet på 60-talet. Kickers hade ca 5000 åskådare på sina hemmamatcher, och ett bättre tryck än allsvenskan. Spelet var mycket snabbt och man hade inte så mycket tid på sig
– Det var tränaren Wolfgang Wolf som tog kontakt med Ronnie Hellström och frågade honom om mig. Laget hade bara tagit en poäng på fyra matcher i säsongstarten. När jag kom ner spelade vi tio och vann samtliga och hamnade i toppen, säger Niclas.
Från Tyskland hamnade Niclas därefter i italienska Nuovo Cosenza Calcio. Cosenza är en stad i södra Italien, belägen vid sammanflödet av de två floderna Busento och Crati. Staden har cirka 70 000 invånare.
Det blev bara en kort vistelse i Italien, det gick dåligt för laget och tränaren blev sparkad. Efter ett halvår gick resan gick vidare.
– Det var kul i Italien men det blev obehagligt då laget förlorade. Då vågade man inte vistas utomhus, minns Niclas.
Niclas hamnade sedan i fotbollsklubben Dalian Wanda i Kina. Dalian är en stor hamnstad och sydligaste staden i nordöstra Kina och vid spetsen av Liao Dong, inte allt för lång från Beijing och Korea. Dalian Wanda hade ca 80 000 på sina hemmamatcher.
– Det var Jens Fjellström som ringde, de behövde den typ av fotbollsspelare som jag var. Vi blev både liga- och cupmästare under tiden då jag var där.
Dalian gick även till final i Asia Cup, en motsvarighet till Champions League under den tiden Niclas var i Kina. Niclas flyttade hem och tänkte fortsätta med fotbollen ett tag till och hade helst av allt hamnat i Malmö FF. MFF som då tränades av Frans Thijssen var inte intresserad av Nylén som istället hamnade hos de regerande svenska mästarna.
– Det var mycket tråkigt, hade velat komma tillbaka till MFF, säger Niclas som valde Halmstads BK.
Det var tränaren Tom Prahl i HBK som ville förstärka laget med Niclas Nylén. I laget fanns spelare som Tommy Jönsson, Fredrik Ljungberg, Michael Svensson Petter Hansson, Mats Lilienberg, Stefan Selakovic bland andra. Den 5 april 1998 gjorde Niclas allsvensk debut då HBK på Vångavallen besegrade Trelleborgs FF med 3-1. Det blev en lyckad debut för Niclas som gjorde ett av målen.
Det blev ett tufft återseende på Malmö Stadion! Den 18 maj var det dags för Niclas att återvända till Malmö Stadion. Allsvensk match mellan MFF och HBK. I slutet av första halvlek gjorde Daniel Andersson 1-0 på straff till di blåe. I andra halvlek gjorde MFF ytterligare fyra mål! Målskyttar: Hasse Mattisson 2, Niclas Gudmundsson och Jörgen Ohlsson inför 8240 åskådare.
Vad hände där egentligen?
– Jag minns inget av matchen, skrattar Niclas.
Niclas spelade sin sista allsvenska match den 23 juni 1998, då HBK spelade borta på Ryavallen i Borås mot IF Elfsborg och vann med 4-3.
Proffs i Tyskland igen! Niclas hamnade i tyska VfB Leipzig i andraligan som satsade stenhårt på att ta sig upp i Bundesligan.
– Vi blev tvåa och missade att gå upp, då sparkade man tränaren. Klubben ställde höga krav även på den tiden liksom man gör idag. Man sparkade även nästa tränare efter halva säsongen då man tyckte att laget inte presterade som man ville. Annars var det mycket bra i Leipzig och vi hade även bra löner.
Tillbaka till Sverige igen hamnade Niclas i GIF Höllvikens. Niclas hade otur, han fick nästan omgående problem med sin ena hälsena och tvingades sluta med fotbollen på den nivån. Året efter blev det spel i farmarklubben FC Höllviken i division 6. Laget vann serien och året efter klarade man kontraktet i femman.
Niclas tog hand om Höllvikens 89-or som blev svenska ungdomsmästare 2004 och 2005. Laget vann 43 turneringar och man fick fram två landslagsspelare. Sonen Robin spelade också i laget. Familjen flyttade sedan till Thailand där Niclas sysslade med fastighetsärenden.
Flyttlasset gick åter hem till Sverige och Malmö 2011.
Idag följer Niclas MFF från ståplatsläktare med sina söner. Som ung grabb började Niclas att följa MFF på ståplats på Malmö Stadion och idag är det Swedbank Stadion som gäller. Det blir även en del bortamatcher och under MFF:s Champions Leaguespel fanns Niclas på plats uti Europa där MFF spelade.
I övrigt spelar Niclas även en del med TV-laget och där tillsammans med en av sina stora idoler, ”Robban” Prytz.
Hur sammanfattar du din tid i Malmö FF?
– Jag är jättenöjd och stolt över att fått representerat MFF i 410 matcher. Det är ju ändå den klubb jag började följa när jag var fem år.
Vad har du att saga om Bob Houghton och Roy Hodgson?
– Att det är två bra tränare. Jag hade fantastisk kul under de år de var i klubben och det var roliga träningar. Jag håller dock Roy lite extra högt det var ju han som köpte mig till klubben.
Niclas berättar att han har fotbollen att tacka för att hans liv blev som det blev. Utan fotbollen som socialt stöd hade risken varit stor att han istället för allsvensk fotbollsspelare kunnat titulera sig som värsting. Uppväxten var inte fri från hinder eller frestelser, men kärleken till bollen övervann många problem.
2010 firade han MFF:s guld på Swedbank Stadion. Niclas, som då bodde i Thailand, flög hem till Malmö den 5 november, firade sin sons födelsedag den 6:e, gick på match den 7:e och flög tillbaka till Thailand den 9:e.
Är man supporter så är man.
***
I dag för tre år sedan...
... skickade Himmelriket John Börén och Katarina Wittgard till Vilnius för att rapportera hem om MFF:s CL-kvalmöte mot FK Zalgiris. Om vi är snälla kan vi säga att resan hade en del inledande problem. Reportrarna trodde sig dock ha receptet för att bli förlåtna.
Dagens låt...
... är Bulldog av Wilmer X. Sångaren Nisse Hellberg har för övrigt skrivit en text för Himmelriket, som ni hittar här.
