Friday I´m in love: "Att visa glädje kan vara svårt"
MFF är tillbaka i fotbollens finrum. Då kan det vara svårt att glädjas åt laget, för att istället visa sitt avund. Men ha i åtanke att visa glädje åt andra är en stark egenskap att ha som människa. Då blir livet också mycket roligare - och enklare.
Hashtag "avgå", den kan ni få använda mot mig i detta skede. Fick inte ett, utan flera mejl om var min "Friday I'm in love" tagit vägen. Jag får ursäkta och tar på mig att jag rent av skrivit upp fel fredag och det är verkligen inte okej. Men jag avgår inte, utan ni får helt enkelt fortsätta dras med mig..
Den här fredagskvällen ägnar vi oss åt Champions League. Mäskerskapet är något magiskt och berör många fotbollshjärtan ute i Europa.. Ja, även världen över.
Det känns mäktigt att för andra året i rad spela i den största turneringen för klubblag. Att Malmö FF spelar i fotbollens finrum - det berör många. Positivt som negativt. Hela svenska folket borde glädjas åt MFF:s avancemang - men verkligheten är någon helt annan. På forum, ute på stan och på andra ställen smattrar kommentarer som bara andas avund. Varför inte glädjas? Att glädjas åt andra är en stark egenskap, en positiv sådan, kom ihåg det.
Var på Örjans Vall i kväll (ja, ni läste rätt). Där fick jag bakom mig höra, ett gäng medelålders herrar som pratade om MFF:s Europa äventyr. Ingen av männen hade något ont att säga. Lyssnade nyfiket och fick bland annat höra "Så jäkla kul för svensk fotboll att MFF lirar i Champions League igen!", "Synd bara att de inte vinner i år. Då lär vi inte få se CL nästa år i Sverige i alla fall..". Detta var HBK:are med stake och fotbollshjärta. Att just kunna glädjas åt antagonisterna, men också det viktigaste - svensk fotboll, som är organet för den fotboll och utveckling vi lever i.
Men intresset för Malmö FF i Europa - det finns även utomlands. Bläddrade i ett tyskt Champions League-magasin i Frankfurt i början av veckan. En hel kolumn andades förtjusning över malmöiternas medverkan i Europaspelet. Inget negativt, utan supportrarna hyllades, Åge hyllades och Jo Inges samt Mackans storform hyllades. Av den ringa tyskan jag kan, så förstod jag att tyskarna var imponerade.
Efter att ha läst L'equipe under samma vecka (innan PSG-matchen) förstod jag att även fransmännen var fascinerade över den resa som laget har gjort. Överallt pratades det MFF och till och med människor som tidigare inte haft intresset för fotboll, snackar MFF och även förstår vilken magisk resa som Malmö gått igenom.
Att folk inte kan glädjas åt MFF:s framgångar, det skiter jag i, även om jag är medveten om de olika anledningarna till varför. För i det stora hela är det glädjen som är viktigast. En glädje som berör många fotbollshjärtan, inte minst supportrar, men också spelare.
Till sist. Malmö FF är i skrivande stund större än det svenska fotbollslandslaget. Tittarantalet var fler när MFF mötte PSG, än när Sverige mötte Österrike. 1,4 miljoner tittare såg Malmö FF - för att vara ungefärlig, det är en defination på hur mycket större MFF slagit igenom.
Låt oss glädjas tillsammans.
