Friday I'm in Love: En 61 år lång svit
Om fredagar är jag kär? Ja, det finns i alla fall många anledningar att gilla denna veckodag.
Som Peter Lind konstaterade för drygt ett och ett halvt år sedan har inte Malmö FF förlorat en allsvensk fredagsmatch sedan 1956. Den 61 år och 21 matcher långa sviten står sig – och konstigt vore det väl annars, eftersom vi inte spelat någon fredagsmatch sedan Peters text publicerades.
Så varför inte gotta oss lite extra i detta faktum? Här kommer en liten genomgång av Malmö FF:s allsvenska fredagsmatcher under 2000-talet*.
När MFF mötte Kalmar fredagen den 4 maj 2002 var det första gången sedan 1987 MFF spelade allsvensk match denna veckodag. På den tiden hörde inte fredagsmatcher till vanligheterna. De förekom mycket sparsamt under första hälften av 00-talet, och när de väl gjorde det var det huvudsakligen påskhelgens Långfredag man helt icke-gudfruktigt dristade sig till att spela på. Så varför i maj 2002? Sportchef Hasse Borg förklarade i en intervju på mff.se dagen innan:
”Vi ville egentligen spela matchen idag torsdag men "Vårruset" går före så vi fick flytta på oss.”
Matchen då?
Det var årets femte omgång, och det var ett pressat MFF som kom till spel. Slutet av 2001 hade varit skakigt, och dessvärre hade Tom Prahl (ny tränare för året) i säsongsupptakten fortsatt längs samma väg: efter fyra omgångar stod vi på blott tre poäng. En halvtimme in i matchen hade vi det där lilla flytet som nervösa lag ofta behöver. Hasse Mattisson sköt ett inte alltför märkvärdigt distansskott som touchade ändalykten på en Kalmarförsvarare och ställde Wastå i målet.
I andra halvlek fyllde Peter Ijeh på med två mål och Jörgen Ohlsson med ett. Vi vann med 4-0.
Knappt två år senare var vi ett av lagen som fick inleda påsken med en allsvensk fotbollsmatch, då vi på Långfredagen 2004 tog emot Örebro. Detta guldår hade inletts med 0-0 borta mot Hammarby, så när Niklas Skoog slog till i den 14:e minuten innebar det årets första mål. Sedan rullade det på. Jon-Inge Höiland körde slalom genom ett passivt Örebroförsvar, Tobias Grahn rullade in trean och i andra halvlek fick Igor Sypniewski uppleva sin stora stund i MFF-tröjan då han sköt sina två enda allsvenska mål för oss. Örebro hann sticka emellan med en reducering, men 5-1 slutade det. Efter slutsignalen tittade vi på varandra där på läktaren, rynkade lite på näsan och sa att det ändå kändes som om något saknades.
”Ja. Motstånd”, sa en av mina kamrater. 5-1 var närmast i underkant.
2008 började förbundet frångå långfredagsprincipen – man spelade alltså även på andra fredagar – men MFF fick vänta till året därpå. En oktoberfredag 2009 åkte laget upp till Göteborg för att möta GAIS. Tredje omgången från slutet, och bägge lagen plaskade runt i mitten av tabellen. Gamle HIF-ikonen Mattias Lindström krutade in ett ledningsmål för göteborgarna i mitten av första halvlek. Det såg länge ut att bli matchens enda mål, men en Wilton-straff i 89:e räddade ett kryss.
Inga fredagsmatcher med Malmö FF 2010, men då det blev en allt vanligare speldag under åren som kom påverkade detta även oss. Den turbulenta våren 2011 spelade vi två matcher på jobbeveckans sista dag.
I den tredje omgången stod Djurgården för motståndet. Trots bomberna som briserat i början av året – först en ekonomisk förlust om över 30 miljoner, och sedan Roland Nilsson som blev klar för FCK just innan serien startade – var vår inledning lysande. Rent resultatmässigt, alltså. Även på Stockholms Stadion började vi hyfsat. Och när Djurgårdens målis Pa Dembo Tourray blev utvisad i slutet av första halvlek såg det ännu ljusare ut. Men trots en rad lägen fick vi inte hål på motståndet - förrän klockan tickat upp till nästan 90 minuter. Då slog Jimmy Durmaz till med en makalös volley och såg därmed till att serien inletts med tre raka segrar.
Mot Häcken i maj var läget annorlunda. Poängmaskinen hade börjat hacka och i tabellen hade både HIF och Kalmar sprungit om. Ett kryss blev det i alla fall, efter att Mathias Ranégie gett Häcken ledningen och Ivo Pekalski kvitterat. Fyra dagar senare fick vi för övrigt uppleva en av de mörkaste dagarna i föreningens historia, då en ung man vandrade ner från ståplatsläktaren och attackerade HIF:s Pär Hansson.
Det fortsatte gå halvtungt resultatmässigt. Vi tappade kontakten med toppen och trots viss uppryckning mot slutet slutade vi på en fjärde plats det året.
2012 var ett år med idel fina resultat i träningsmatcherna. Därför var 0-0 i premiären mot Gefle en missräkning. Och etter värre kändes förstås 0-5-förnedringen mot Häcken i omgången därpå. Sex dagar senare tog vi emot Kalmar hemma, och även om det dröjde kom till sist årets första mål. Daniel Larsson sköt via målvakten 1-0 i 64:e, och fem minuter senare promenerade Jimmy Durmaz in med tvåan.
Framme i oktober tog vi ytterligare en 2-0-seger, nu mot Norrköping. Även i denna match dröjde det tills över timmen var spelad innan första målet kom; mycket snyggt volley-ytterside-invinklat av Jiloan Hamad på passning från Ricardinho. I slutet spädde Miiko Albornoz på till 2-0 på straff.
Tabelltoppen var knallhård det året. Inför fredagsmatchen mot Djurgården i den 28:e omgången var vi och Elfsborg en poäng bakom Häcken. Halvvägs in i första halvlek lyrade Simon Thern in en boll i bortre krysset. Djurgården kvitterade omgående, men två snabba mål av Halsti och Hamad i andra halvlek gav oss segern – och, eftersom Häcken förlorade mot Kalmar dagen därpå, serieledningen. Vi darrade emellertid de sista omgångarna. Först bara oavgjort mot redan nedflyttningsklara Örebro, och sen stryk borta mot AIK. Vi slutade trea.
I andra omgången 2013 stod Åtvidaberg för motståndet hemma på sin Kopparvall. Nyförvärvet Magnus Eriksson rakade in sitt första allsvenska MFF-mål i den 38:e minuten, men på övertid i den första halvleken fumlade Johan Dahlin med en studsande Kristian Bergström-frispark och vi fick gå till paus med ett oavgjort resultat. I andra halvlek inledde Erik Friberg sin Mr 100%-svit (alla hans avslut på mål det året gick också i mål) med två mål, och vi vann med 3-1.
I maj tog vi emot Norrköping. Det började illa – redan i matchinledningen vräkte Imad Khalili in 0-1. En bit in i andra kvitterade Simon Thern på volley efter hörna, men trots att Pontus Jansson i slutet hade en boll i stolpen fick vi nöja oss med 1-1.
Två veckor senare åkte vi upp till Strandvallen i Mjällby – en arena vi aldrig vunnit på. Det blev en konstig match. MAIF tog ledningen i slutet av första halvlek. Simon Kroon rullade in en kvittering som borde blivit bortdömd för offside efter en timme, men bara ett par minuter senare återtog Mjällby ledningen. Det var ett av de fulaste fotbollsmål jag nånsin skådat, inte olikt det Gefle gjorde på oss ifjol: bollen studsade hit och dit, spelare krockade, Johan Dahlin låg på marken och höll sig om huvudet … och till sist rullade bollen i mål. Markus Ekenberg, som låg ovanpå Dahlin, tillskrevs målet. Magnus Eriksson såg i alla fall till att hålla fredagssviten vid liv genom att kvittera på straff i 84:e. Sen gick det ju bra till slut det året. Titeln säkrades i näst sista omgången borta mot Elfsborg.
Senast vi spelade allsvenskan på en fredag var våren 2015. Den 24 april åkte vi upp till Falkenberg. Det blev på något vis en arketypisk match för denna säsong. Vi tog oss förvisso till Champions League-gruppspel även detta år, men i allsvenskan såg spelet alltför ofta okoncentrerat och yrvaket ut. Så: i mitten av första halvlek gjorde plötsligt Falkenberg mål. Två stycken. Malmö replikerade med två snabba i början av andra – Berget och Cibicki – men Hakeem Araba knoppade in ett nytt ledningsmål för de IFK Malmö-färgade på en kontring några minuter senare. Adu kvitterade med en yttersida (tåfis), men fast det då var över tjugo minuter kvar fick vi nöja oss med 3-3.
För 2017 har förbundet hittills planerat in fredagsmatcher vid fyra tillfällen, men inget av dessa involverar Malmö FF. Jag avslutar därför med följande ...
Summering av Malmö FF:s allsvenska fredagsmatcher under 2000-talet
Totalt: Malmö FF 12 7 5 0 28-11 26
2002
3 maj: Malmö FF – Kalmar FF 4-0 (1-0)
1-0 Hans Mattisson (30) 2-0 Peter Ijeh (55) 3-0 Peter Ijeh (61) 4-0 Jörgen Ohlsson (80)
2004
9 april: Malmö FF – Örebro 5-1 (3-1)
1-0 Niklas Skoog (14) 2-0 Jon-Inge Höiland (26) 3-0 Tobias Grahn (34) 3-1 Petter Furuseth Olsen (35) 4-1 Igor Sypniewski (62) 5-1 Igor Sypniewski (74)
2009
23 oktober: GAIS – Malmö FF 1-1 (1-0)
1-0 Mattias Lindström (24) 1-1 Wilton Figueiredo (89, str.)
2011
15 april: Djurgården – Malmö FF 0-1 (0-0)
0-1 Jimmy Durmaz (90)
20 maj: Häcken – Malmö FF 1-1 (1-1)
1-0 Mathias Ranégie (35) 1-1 Ivo Pekalski (42)
2012
13 april: Malmö FF – Kalmar FF 2-0 (0-0)
1-0 Daniel Larsson (64) 2-0 Jimmy Durmaz (69)
5 oktober: Malmö FF – Norrköping 2-0 (0-0)
1-0 Jiloan Hamad (62) 2-0 Miiko Albornoz (82, str.)
26 oktober: Malmö FF – Djurgården 3-1 (1-1)
1-0 Simon Thern (22) 1-1 Petter Nyman Mikkelsen (26) 2-1 Markus Halsti (54) 3-1 Jiloan Hamad (56)
2013
5 april: Åtvidaberg – Malmö FF 1-3 (1-1)
0-1 Magnus Eriksson (38) 1-1 Kristian Bergström (45+1) 1-2 Erik Friberg (56) 1-3 Erik Friberg (67)
3 maj: Malmö FF – Norrköping 1-1 (0-1)
0-1 Imad Khalili (8) 1-1 Simon Thern (54)
17 maj: Mjällby – Malmö FF 2-2 (1-0)
1-0 Craig Henderson (43) 1-1 Simon Kroon (60) 2-1 Markus Ekenberg (62) 2-2 Magnus Eriksson (84, str.)
2015
24 april: Falkenberg – Malmö FF 3-3 (2-0)
1-0 Christoffer Carlsson (21) 2-0 Stefan Rodevåg (23) 2-1 Jo Inge Berget (49) 2-2 Pawel Cibicki (51) 3-2 Hakeem Araba (57) 3-3 Enock Kofi Adu (68)
Idag för tio år sedan träningsspelade MFF mot Nordsjälland och vann med 2-1. Yksel Osmanovski och Junior gjorde målen.
Dagens låt ska enligt fredagstraditionen inkluderas. Varför då inte prova lite trallvänlig mespop från åttiotalet – som t ex Commotion Upstairs med ’Not Like That’?
* Fotnot: Vi spelade faktiskt ett par fredagsmatcher under Superettanåret 2000 också, men dem väljer jag att blunda för i denna sammanställning.