Friday I'm in Love - Vi tycker om MFF: "I Malmö FF vinner man"

Nämen? Är det inte? Jodå - Fredag, lön och panel.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Henrik Sjöström
Henrik har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.

Magnus Hertonsson
Har följt MFF sen mitten av 80-talet men började först gå mer frekvent i början av 90-talet. Tycker förluster är mycket tyngre än vad segrar är härliga, vilket inte är helt hälsosamt.

Micke Frohm
Journalist sedan 25 år tillbaka. En hel del av dem på Arbetet, en del som frilans och sedan 1998 redaktionschef på Allas i Malmö.Har följt MFF i princip sedan Bosse Larssons första år - om inte på plats så åtminstone med ett öra på sportradions sändningar.

Marcus Malmberg
Har följt MFF de sista 25 åren ungefär, ända sedan farsan drog med mig när jag knappt var torr bakom öronen. Har emigrerat till sittplats de sista åren där jag med analytiska ögon följer spelet och linjemannen

Guldet klart med tre omgångar kvar. Vad är det som skiljer MFF från övriga lag bortsett från poängen då.

Henrik:
Tre avgörande punkter:
Kontinuitet – Vi har spelat på samma sätt sen 2008 och låtit förfina detaljer längs vägen. Det skapar en trygghet och möjlighet för nya spelare och ledare att snabbt komma in i föreningen.
Kvalitet – Vi har både bra spelare och kompetenta ledare. Hyllan vi handlar från är idag mer Brunello än Periquita, om vi nu ska jobba med Åge Hareides vinmetaforer.
Kultur – I Malmö FF så vinner man. Jag hörde om en tidigare MFF-spelare som idag är i en annan, stor klubb i Sverige. Spelaren menar att folk inte bryr sig på träningarna eller efter matcherna om man förlorar. Då blir också målsättningen ”vara med och slåss i toppen” snarare än ”Vi ska vinna”.

Magnus
Jämnheten. Vi har inte haft så stora dippar, även om jag blev livrädd efter förlusterna mot svaga lag som AFC, IFKG (2-2 där var en förlust!) och ÖSK.
Snacket om vår extremt breda trupp tycker jag däremot är överskattad. Andra topplag har relativt meriterade bänkspelare de också, däremot har våra breddspelare gjort det bra när de har fått chansen. Antar att det är ett gott betyg på vår spelidé och arbetet MP med ledarstab har åstadkommit.

Micke:
Vi har en trupp där vi spelare för spelare är bättre än övriga lag. Vi har också byggt upp en vinnarkultur, där spelare och ledare sporrar varandra och där laget är större än jaget. Eloge också till tränarteamet som både lyckas ha varierande träningar och utveckla spelarna och spelet. Med bara ett par undantag har det i varje match känts som at vi hela tiden har en växel till att lägga in om det behövts.

Marcus:
Bredden och spetsen. Till att börja med. Samtliga lagdelar har spelare med landskamper och internationell erfarenhet, något få andra klubbar kan matcha. Dessutom har MFF lyckats sprida ut sitt målskytte på många spelare och man är inte så beroende av en eller två målskyttar. Med MP har man också en taktisk tydlighet som vunnit flera matcher

Gulden börjar dugga tätt numera. En härlig tid. Se över guld du upplevt och ranka topp tre. Motivera.

Henrik:
För min del var det efterlängtade guldet 2004 störst. Tårarna forsade efter slutsignalen och betydelsen var enorm för föreningen som ökenvandrat i 16 år. Dramaturgin den säsongen spelar också in såklart. HBK dominerade och hade en ganska stor ledning under sommaren. Att det hela var spännande ända in i slutsekunderna gjorde allt ännu bättre. 2010 kommer på andra plats och 2013 på tredje. Men alla guld smakar ändå guld. Fin smak.

Magnus:
Väljer att bara ranka 2000-talets alla guld, då jag var bara 11 år när vi vann 1988 och minns det dåligt (däremot har Pekings stöld 89 etsats sig fast rejält...).
De tre guld som står ut är 2004, 2010 och 2013. Jag väljer att ranka dem likvärdiga
* 2004 - satsningen med Afonso och hemvändande bröderna Andersson, hungern efter 16 år tunga var enorm. Skoogs straffmiss följt av Höilands retur i finalen, samtidigt som HBK tappar poäng mot IFKG - blir inte bättre drama än så.
* 2010 - kappracet mot HIF, ett ungt talangfullt lag och ingen större satsning, Rolle&Pep, samt bara andra året på Nya Stadion.
* 2013 - kanske det bästa laget i modern tid (läs efter Roys era) som sedan tog sig in i CL.

Micke:
Måste börja med att säga att alla guld är lika välkomna! Det första guldet upplevde jag 1965, men det minns jag knappt. Guldet 2004 var som en stor förlösning, äntligen var väntan över! Att vinna 2010 efter ett rejält guldrace mot HIF kändes också bra. Årets, det tjugonde kommer också få en hedersplats i minnets kammare. Men, som sagt, alla guld är lika välkomna, så jag ser redan fram emot 2018!

Marcus:
2004 måste ju komma först eftersom det var så efterlängtat.
2010 var också det på många vis, dessutom under en säsong där MFF spelade en väldigt fin fotboll.
Sen var det speciellt att vinna guldet i Borås 2013. Spelades också en väldigt fin fotboll det året och hela scenariot i guldmatchen med "stormen" (hallå! Vanlig skånsk höstdag ju) och Gisches läckra mål gjorde det speciellt.

Med guldet i hamn kan vi börja se över truppen. Hur vill du att vi ställer upp nästa säsong?

Henrik:
Målvaktsduon med Dahlin/Andersson känns stabil.
Backlinjen behöver en högerback och en vänsterback. Eric Larsson sägs ju ersätta Tinnerholm och frågan är om Anton Kralj kan vara fullgod backup för Safari? Osäker där. Brorsson, Bengtsson och Nielsen får konkurrens av yngre förmågor som Hadzikadunic och Hugo Andersson. Hoppas de kan ta klivet.
Mittfältet: Hoppas Rakip stannar och egentligen också Lewicki. Men Lewicki kommer annars hem om tre år och är då fortfarande i fin ålder. Vi behöver två yttrar som ersätter Eikrem, Berget och Sarfo. Klarar Svanberg att konkurrera om startplats? Hoppas det. Han behöver speltid!
Anfallet med Rosenberg, Strandberg och Jeremejeff känns som en bra grund. Men vad händer om en är skadad och en är avstängd? Vi behöver nog en spelare till där egentligen, och då tror jag inte att Teddy Bergqvist är den rätte.

Magnus:
Ser gärna att Lewicki och Rakip förlänger (har gett upp Anton och Berget), men lämnar de känns 3-5-2 som en lämplig taktik att utgå ifrån. Finns ett par frågetecken i ffa Bonke och Svanberg. Är de redo att ersätta Lewicki och Rakip? Oavsett vilket måste vi nog ha in en fyiskt stark mittfältare som även kan hantera bollen väl. Erik Andersson blir nog en bra breddspelare.
Sarfo säljer vi i vinter och in med en kvick vänsterlöpare (wingback är ett tramsigt begrepp) när Berget försvinner. Binaku tycker jag är intressant tex. Kralj kan nog fungera som backup.
Sen vet i fasen hur vi ska göra med Carvalho. Jag hade precis fått lite hopp för honom när han skadade sig...

Micke:
Jag tycker at vi ska satsa på en trebackslinje med Safari, Bengtsson och Nielsen som första val. På femmanna-mittfältet vill jag ha fr v Svanberg, Christensen, Lewicki/Bonke, Rakip, Erik Larsson. I anfallet; Rosenberg och Carlos/Jeremejeff. I mål står naturligvis Johan Dahlin. Men jag vill gärna ha in några nyförvärv och spelare som jag skulle kunna tänka mig at hämta från andra klubbar är Bachirou från Östersund, Blomberg från AIK och Magnus Eriksson från Djurgården.

Marcus
- Dahlin
Eric Larsson - Bengtsson - Nielsen - Safari
"Mr X (fråga Mats Gren) AC - Bonke - Svanberg
Mackan - Strandberg
Frågetecken på ena kanten alltså. Dessutom kan det behövas ytterliggare en ytterback eftersom Safari knappast lär spela samtliga matcher. Givetvis ett frågetecken för platsen sidan om AC också och jag är säker på att det kommer värvas in ytterliggare en central mittfältare nu i vinter